Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner. Vi har undersökt vilka rutinsituationer som pedagogerna anser stressar barn mest och hur stress kan förebyggas. Vidare har vi undersökt hur stress påverkar barn i behov av särskilt stöd och om pedagogerna anser att stress är ett problem i deras verksamhet. I litteraturen fann vi att problematiska relationer är en stor stressfaktor för barn. Enkätundersökningen visade att de situationer som pedagogerna anser stressar barnen mest är matsituationen och tambur- eller korridorsituationen. De föreslår organisatoriska förändringar som att barnen skall få mer tid att äta och att man bör se över den fysiska miljön för att minska trängseln i tamburer och korridorer. Många pedagoger bedömer att barn i behov av särskilt stöd påverkas mer än andra barn av stress. Undersökningen visar att många pedagoger inte tycker att stress är ett problem i verksamheten.

Arbetets art:C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel:Att vara eller inte vara ett barn i svårigheter – vem avgör det?Författare:Lidija PetkovicHandledare:Göran KvistSammanfattning:Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lågstatusområde och med hög invandrartäthet. Min undersökning handlar om barn i svårigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur lärarna/skolan ser på barn i svårigheter samt vilken hjälp skolan kan erbjuda för att förbättra skolsituationen för dessa barn och hjälpa dem. Syftet är även att närmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att få reda på varför de har valt att arbeta med barn i svårigheter. Metod: Jag har använt mig av enkät insamling och intervjuer med lärarna/resurspersonal.Resultat: Lärarna ser på barn i svårigheter som på barn i behov av särskilt stöd, att antalet sådana barn har ökat och att det viktigaste är att arbeta först och främst med den sociala kompetensen för att kunna utvecklas i skolan men också ute i samhället. Specialpedagogerna/skolan ser på barn i svårigheter ur ett kategoriskt perspektiv d.v.s. att barnet är problembäraren, och undervisningen sker för det mesta segregerat. I LUG ser lärarna på barn i svårigheter ur ett psykosocialt perspektiv vilket innebär bl.a. att arbeta med mänsklig förändring och utveckling. Nyckelord:Barn i svårigheter, barn i behov av särskilt stöd, specialundervisning, skolsvårigheter, lärandemiljö, särskild undervisningsgrupp. / ToBe or Not to Be a Child in Difficulties - Who Decides?

Enligt läroplan för förskolan (Lpfö18, 2018) fastslås att barn innehar rätten till en likvärdig utbildning, oberoende av förutsättningar eller behov. Mot bakgrund av detta avsåg författarna att studera pedagogers upplevelse och förståelse kring inkluderingsarbetet samt arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I arbetet användes en kvantitativ- och kvalitativ enkät vid insamling av det empiriska materialet och dess analys.  Den teoretiska ansats studien utgick från var Nilholms (2020) tre perspektiv på specialpedagogik. Både delstudie I och delstudie II bestod av en kvalitativ och en kvantitativ enkät med frågor där pedagogers upplevelse eftersöktes kring arbetet med särskilt stöd och inkluderingsarbetet. I delstudiernas resultat eftersträvades alla barns lika värde samt att alla barn inkluderas oavsett behov eller förutsättningar. Däremot visade resultaten i de båda delstudierna att det uppstod ett dilemma huruvida pedagogerna önskade arbeta med barn i behov av särskilt stöd i relation till den verklighet som råder inom förskolan. Resultaten påvisade att de två kommunerna avsaknade resurser likväl som de önskade kompetensutveckling inom området för att ge alla barnen en likvärdig utbildning. Läroplanen för förskolan (Lpfö18, 2018) beskriver alla barns rätt för en likvärdig förskola och att verksamheten ska anpassas efter varje barns olika behov och förutsättningar. Resultatet i denna studie visade pedagogers vilja att anpassa verksamheten men att de saknar de resurser som behövs.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver förutsättningar för ett inkluderande arbetssätt i förskolan med barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår ifrån följande frågeställning: Vilka faktorer påverkar förskollärares förutsättningar att genomföra ett inkluderande arbete i förskolans verksamhet? Vi har grundat forskningsarbetet i ett fenomenografiskt perspektiv där variation av förskollärares uppfattningar och erfarenheter har identifierats. Studien är utförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av förskollärare verksamma i samma kommun och de gjordes på plats och över webb-verktyget Microsoft Teams. Studiens resultat pekar på vikten av förskollärares kompetens, erfarenhet, förhållningssätt samt samverkan med vårdnadshavare som förutsättningar till en inkluderande utbildning för barn i behov av särskilt stöd.

Varje år slutar mer än 15 000 elever grundskolan utan att nå gymnasiebehörighet, vilket ger begränsade möjligheter vad gäller yrkes- och studieframtid. Denna studie gör anspråk på att ge en röst till några av dessa ungdomar. Den syftar till att ge ökad kunskap och förståelse kring hur ungdomar utan gymnasiebehörighet uppfattar grundskolan och dess betydelse för hur de ser på framtida möjligheter. Studien är en kvalitativ studie med kontextuell analytisk ansats och det är elevernas uppfattningar och erfarenheter som är centrala. Insamling av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta ungdomar från tre olika skolor i en medelstor svensk stad. Intervjuerna har genomförts under de sista två månaderna av deras grundskoletid. Resultaten belyses ur ett relationellt perspektiv. I studien framträder flera faktorer av betydelse för elevers sätt att se både sig själva och sina möjligheter.  När elever är delaktiga vad gäller stödinsatser, när de känner sig sedda, uppmuntrade och har goda relationer med lärare, kamrater och andra vuxna i skolan påverkas deras självbild på ett positivt sätt och de tror sig kunna nå sina mål. Centralt i resultaten är hur negativa relationer blir begränsande för eleverna och påverkar deras självbild i hög grad vad gäller hur de ser sina framtida möjligheter. Likaså framträder en bild av hur elever betraktar egna tillkortakommanden som en grund för skolmisslyckanden i hög grad men de visar även medvetenhet om betydelsen av andra faktorer som lärares förhållningssätt, undervisnings- och stödsituationer samt övergripande styrning.

Blunck, Jenny och Bubicic Piros, Petra (2024). ”Eleven har svårt att sitta stilla” En dokumentanalys om åtgärder och behovsbeskrivningar i åtgärdsprogram. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Mot bakgrund av nya kommentarmaterial kring arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd (Skolverket, 2022) samt nya skrivningar i Skollagen (SFS 2022:1315) vill vi med denna studie bidra med kunskap om innehållet i åtgärdsprogram och hur stödbehov och åtgärder skrivs fram. Vi önskar också att studien ska bidra till att åtgärdsprogram blir användbara verktyg för den personal som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring hur stödbehov och åtgärder stämmer överens med styrdokumentens krav på innehåll samt bidra med kunskap om vilka specialpedagogiska perspektiv som framträder i skolans åtgärder och i beskrivningarna av elevens behov.  Teoretisk förankring Studiens teoretiska förankring utgår från det relationella och det kategoriska perspektivet. Dessa två specialpedagogiska perspektiv representerar två sätt att se på eleven och elevens svårigheter och behov. Studien tar också stöd i systemteorin för att få syn på åtgärdsprogrammet ur ett helhetsperspektiv. Metod Undersökningen har genomförts som en kvalitativ dokumentanalys då det är dokumenten åtgärdsprogram som ska studeras. Studien har genomförts som en fallstudie och har avgränsats till att studera 22 aktuella åtgärdsprogram på en grundskola för elever i årskurs F-9.  Resultat Studiens resultat visar på en god kvalitet på åtgärdsprogrammen då de i hög grad uppfyller styrdokumentens krav på vad som ska ingå i ett åtgärdsprogram. Det finns en variation på hur stödbehov och åtgärder formuleras även om de alla är upprättade inom samma organisation. Vid analysen av stödbehov respektive åtgärder ser framträder att varje del för sig är till övervägande del skriven utifrån ett relationellt perspektiv men analysen av kombinationen mellan stödbehov och åtgärder visar att åtgärdsprogrammen till övervägande del har kategoriska inslag.  Specialpedagogiska implikationer Med studien belyses specialpedagogiska möjligheter att utveckla åtgärdsprogram till de högkvalitativa, stödjande verktyg de är tänkta att vara inte minst utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Vikten av att specialpedagogen bör ha ett systemteoretiskt perspektiv i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd samt att specialpedagogen har mod att våga utforska artificiell intelligens för att kunna utveckla och underlätta arbetet med dokumentation av åtgärdsprogram lyfts också fram.

Syftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om dilemman som kan uppstå i det specialpedagogiska arbetet med utredningar vid särskilt stöd, med särskilt fokus på kartläggningar, samt möjliga strategier för att hantera dem. Syftet blev aktuellt då det sällan finns en enhetlig bild av hur kartläggningar ska användas och hur utredningar ska genomföras eftersom det specialpedagogiska området är decentraliserat och avreglerat. Med stöd av kvalitativ metod har studiens syfte utforskats genom intervjuer med tio specialpedagoger. Resultatet har sammanställts genom tematisk analys som tar sin utgångspunkt i det teoretiska perspektivet utvecklat av Rittel & Webber (1973) i Dilemmas in General Theory of Planning. Resultatet visar att specialpedagoger möter en uppsjö av dilemman i sitt arbete med kartläggningar och åtgärder. Dels framkommer det att det finns faktorer inom skolsystemet som försvårar arbetet, dels lyfts en bristande samsyn och individuella tolkningar fram som orsak till att dilemman uppstår. Standardiserade lösningar för unika problem visar sig även vara vanligt förekommande för att hantera skolans uppdrag att tillgodose alla elevers behov. Studiens slutsats är att en enhetlig bild av utredningar vid särskilt stöd inte är möjlig, utan det specialpedagogiska arbetet går i stor utsträckning ut på att kontinuerligt utveckla kompetens för att hantera de dilemman som uppstår.

Denna studie är en kvalitativ studie där intervjuer genomförts för att kartlägga vilka hinder som gör att elever i årskurs 4–6 inte når kunskapskraven för de samhällsorienterade ämnena. Studien syftar även till att kartlägga vilka stödåtgärder som används för att elever i behov ska nå kunskapskraven. I studien har fyra lärare, en rektor samt huvudman varit informanter och de arbetar alla i samma kommun. Resultatet i studien visar att de hinder som informanter kan urskilja är bland annat språksvårigheter, koncentrationssvårigheter och avsaknad av föräldrastöd. Resultatet visar också att de åtgärder som eleverna får är exempelvis studiehandledning eller undervisning i mindre grupp.

Syftet med följande studie är att bidra med kunskap om hur samarbetet mellan gymnasielärare och specialpedagog ser ut när det gäller elevers behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Ett samarbete som syftar till inkludering av alla elever i skolan och där forskningen visar att specialpedagogens yrkesroll ibland ses på olika sätt beroende på profession. Studien är en kvalitativ undersökning där åtta gymnasielärare på två gymnasieskolor har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Skrtics organisationsteori används för att analysera resultatet. Resultatet visar att det finns ett tydligt samarbete kring extra anpassningar medan särskilt stöd inte i samma utsträckning är ett område där samarbete mellan professionerna är tydligt. Båda stödåtgärderna syftar till inkludering av elever i behov av stöd i skolan, varför det kan ses som viktigt att professionerna i skolan samarbetar kring det. Resultatet visar också att det finns en otydlighet i specialpedagogens ansvarsområden vilket leder till att gymnasielärarna inte är helt säkra på vad de kan förvänta sig från specialpedagogen vid ett samarbete. Organisatoriskt visar resultatet att det på skolorna finns drag av både den professionellt byråkratiska och den adhokratiska organisationen samt att lärarna uttalar sig i positiva ordalag om dem båda.

Syftet med studien var att få en bredare förståelse för hur förskollärare förstår inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Med en kvalitativ metod och skriftliga intervjufrågor ville vi ta reda på vilka specialpedagogiska perspektiv förskollärare utgår från för att förstå begreppen inkludering och barn i behov av särskilt stöd i teori och handling. Vi använde oss av två flervalsfrågor och fyra öppna frågor. Den kvalitativa skriftliga intervjun riktade sig mot förskollärare i förskolan och förskoleklass. Studiens empiri utgår från de skriftliga intervjufrågorna som är: Vad innebär inkludering för dig?, Hur arbetar du inkluderande?, Vad upplever du är utmanande med att arbeta inkluderande? och Vad innebär barn i behov av särskilt stöd för dig?. I resultatet framkommer det att förskollärarnas förståelse av inkludering är att skapa jämlikhet, respekt och acceptans för olikheter. Förskollärarna skriver att miljöns utformning har en stor betydelse i det inkluderande arbetet, men att det finns utmaningar som begränsar. Utmaningarna som skrivs fram av förskollärarna är tid, ledning, stora barngrupper, resurser och kompetens. Resultatet har sedan analyserats i relation till studiens teoretiska utgångspunkt inom de specialpedagogiska perspektiven som är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Det blir tydligt att alla tre perspektiven har en viktig funktion i det inkluderande arbetet med barn i behov av särskilt stöd.