Herlin, Camilla (2023). Att se kommunikation ur ett vidare perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers upplevelser av språkutvecklande arbete och språklig sårbarhet. Syftet är även att synliggöra pedagogernas egna utmaningar och eventuella behov av kompetensutveckling. Utifrån syftet presenteras följande forskningsfrågor: Hur beskriver pedagogerna arbetet med språkutveckling? Vilka är, enligt pedagogerna, framgångsfaktorerna respektive utmaningarna i det språkutvecklande arbetet med barn i språklig sårbarhet? Vilka eventuella utvecklingsbehov upplever pedagogerna att de själva har för att kunna arbeta språkutvecklande med barn i språklig sårbarhet? Uppsatsens resultat analyseras utifrån sociokulturell teori med hjälp av specialpedagogiska perspektiv; det relationella och det kategoriska. För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten sätts även i relation till tidigare forskning. Sex förskollärare, varav två förste förskollärare, från två olika förskolor från södra Sverige intervjuades. Resultatet visar att det finns en enad förståelse i vad pedagogernas språkutvecklande arbete med barn bör vara men att förutsättningarna ser olika ut. Den pedagogiska sårbarheten ligger i somliga pedagogers uppfattning att inte kunna tillgodose barns behov i det språkutvecklande arbetet, vilket leder till att vissa språkliga aktiviteter minskar. Pedagoger uttrycker även ett behov av kompetensutveckling hos all personal för att kunna möta barn i deras språkutveckling. Det finns en önskan av kollegialt lärande för att kunna utbyta erfarenheter och utveckla det språkutvecklande arbetet, vilket kan kopplas till specialpedagogens arbetsfält.

En kvalitativ intervjustudie utifrån Foucaults tankar om makt och diskurs, med syfte att söka förståelse för rådande maktrelationer i förhållande till hur delaktighet möjliggörs för barn i språklig sårbarhet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta pedagoger med erfarenhet av arbete med barn i språklig sårbarhet. Resultatet visar olika nivåer av delaktighet för barn i språklig sårbarhet, det används flera strategier som beskrivs främja detta, bland annat kommunikativa strategier som TAKK och bild¬stöd, samt praktiska strategier där pedagoger och andra barn stöttar barn vid leksituationer. Slutsatsen i studien är att det förekommer både inkluderande och exkluderande normer på förskolor, som är oreflekterade och påverkar barn i språklig sårbarhets möjlighet till delaktighet. Arbetslag och rektorer är i behov av ytterligare strategier för att medvetengöra osynliga normer. Maktrelationer kan förstås som symmetriska kontra asymmetriska relationer. Studien visar en konsekvens gällande delaktig¬het för barn i språklig sårbarhet utifrån ett bristande barnrättsperspektiv i kommuners budgetplanering.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om hur pedagoger upplever att de möjliggör och bistår barn med språklig sårbarhet att få tillträde till den fria leken samt att undersöka vilket stöd och vilka resurser som finns tillgängliga för att pedagogerna ska kunna stötta barnen. Studien genomfördes med hjälp av skriftliga och muntliga intervjuer av 7 pedagoger i Skåne. Det insamlade materialet är analyserat med hjälp av Sociokulturellt perspektiv och Barndomssociologiskt perspektiv. Resultatet visade att med hjälp av närvarande pedagoger får barn med språklig sårbarhet möjlighet att få tillträde till leken samt att kunna delta i leken på sina egna villkor och på så sätt utveckla sin sociala kompetens i interaktion med de andra barnen på förskolan. Resultatet visade även att som stöd och resurser finns det tillgång till specialpedagog, pedagogiska teamet, föreläsningar och fortbildningar. Pedagogerna anser att det kollegiala kunskapsutbytet ger stöd i arbetet med att stötta barn med språklig sårbarhet under den fria leken.

No description available.

Covid-19-pandemin drabbade hela världen och vårdkedjan behövde agera för att tillgodose det förändrade vårdbehovet. De patienter som krävde inneliggande vård placerades i isolering för att förhindra ytterligare smittspridning i samhället. Isolering innebär att vårdas separat och med avstånd till andra, vilket kan göras både enskilt och tillsammans med andra som bär samma smitta. Människan är komplex och har många behov som behöver tillgodoses för att uppleva hälsa och välbefinnande. Ett stort behov som människan har är social närvaro och meningsfulla sammanhang. Med anledning av detta lyftes studiens syfte i att undersöka patienters upplevelse av isolering i slutenvård i samband med covid-19. En litteraturstudie utifrån en integrerande sammanställning av kvalitativforskning är vald design för studiens utförande. Datainsamling har gjorts utifrån två databaser och gav ett forskningsunderlag med nio artiklar som har kvalitetsgranskats. Artiklarnas innehåll analyserades och utmynnade i fyra huvudkategorier: Upplevelsen av bristande delaktighet, Upplevelsen av existentiell sårbarhet, Strävan efter att normalisera tillvaron och Upplevelsen av god vård. Studiens resultat visar att patienters upplevelse av isoleringsvård är såväl negativ som positiv och påverkas av information, delaktighet, vårdpersonalens agerande och social distans. Patienterna kunde uppleva oro och ångest på grund av omedvetenhet och okunskap om sin hälsosituation, vilket föranledes av bristande information från vårdpersonal som i sin tur led av tidsbrist och rädsla. Detta kunde innebära ökat lidande för patienten då vårdbehovet inte tillgodosågs. Därav är det av stor vikt att vårdpersonal har kunskap om vad isolering kan innebära för en patient.

Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas belysa hur stora barngrupper påverkar hur särskilt stöd ges till barnen. Studien förväntas även bidra med kunskap kring hur förskollärare uppfattar förutsättningarna att planera sin undervisning för att möta barn i behov av särskilt stöd. Syfte och frågeställningar Syfte med denna studie är att synliggöra förskollärares, rektors och specialpedagogens uppfattningar kring vilka strukturella förutsättningar det finns på en enhet för att möta och undervisa barn i behov av särskilt stöd. De centrala frågeställningarna är: Vilka strukturella förutsättningar får förskolläraren för att stödja barn i behov av särskilt stöd? Hur ser de specialpedagogiska förutsättningarna ut i relation till förskollärarnas dagliga arbete med barn i behov av särskilt stöd? Hur planerar och undervisar förskolläraren för att bidra till utveckling och lärande hos barn i behov av särskilt stöd? Teori Resultaten har analyserats med hjälp av KASAM och relationell pedagogik. Metod Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats och metodvalet har varit semistrukturerade intervjuer för att komma på djupet av varje respondents erfarenheter. Antalet respondenter var fem förskollärare, en rektor och en specialpedagog, varje intervju varade mellan 40 och 60 min. Intervjuerna analyserades sedan genom en tematisk analys med stöd i de teoretiskautgångspunkterna. Resultat Studien visar på den komplexa samverkan mellan strukturella förutsättningar (organisatoriska, tillgång till resurser och personalfrånvaro), lärmiljö, undervisning och inkludering i förskolan. En mindre barngrupp anses vara central för att skapa en trygg och stimulerande miljö där förskollärare kan erbjuda anpassat stöd och främja barnens lärande och delaktighet. För att möta behoven hos barn i behov av särskilt stöd krävs specialpedagogisk kompetens och resurser. Det är avgörande att förskolorna har tillgång till både strukturella resurser och pedagogisk kompetens för att kunna erbjuda en inkluderande och kvalitativ förskoleverksamhet. Specialpedagogiska implikationer För specialpedagogiken innebär resultaten att en mindre barngruppsstorlek kan underlätta inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd. Genom att ge dessa barn mer individuell uppmärksamhet och stöd kan förskolan skapa en mer inkluderande miljö där alla barn ges möjlighet att delta på lika villkor.Det är också viktigt att betona betydelsen av specialpedagogens roll i förskolan, både när det gäller att stödja barn i behov av särskilt stöd och att handleda och stötta övrig personal i inkluderingsarbetet. En specialpedagog med god närvaro och kontinuitet kan bidra till att förskolan skapar en trygg och stimulerande miljö för alla barn. Nyckelord: Barngruppsstorlek, inkludering, lärmiljö, strukturell sårbarhet, undervisning

Sammanfattning/Abstract Ericson, Louise (2024). Det kooperativa lärandets möjligheter och utmaningar för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens avsikt är att bidra med kunskap om hur kooperativt lärande utifrån betydelsefulla och utmanande aspekter påverkar förutsättningarna för elever med språkstörning att delta i undervisningen. Genom detta kan förståelse ges för hur en tillgänglig lärmiljö kan utformas.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad några lärare och elever upplever som betydelsefullt samt utmanade i relation till kooperativt lärande i undervisningen för elever med språkstörning. Mot bakgrund av syftet formuleras följande forskningsfrågor:   Vad upplever lärarna och eleverna som betydelsefulla aspekter i relation till KL avseende organisation och utformning? Vad upplever lärarna och eleverna som utmanande aspekter i relation till KL avseende organisation och utformning? Vilka stödjande insatser beskriver lärarna och eleverna som betydelsefulla och kompletterande av KL för elever i behov av stöd?   Teori Studien har analyserats utifrån sociokulturell teori som kompletterats med det specialpedagogiska perspektivet, KoRP. Studien utgår även från forskning som är inriktad på språkstörning och kooperativt lärande där både betydelsefulla och utmanande aspekter belyses.   Metod Examensarbetet bygger på en empirisk studie där en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer har använts. Empirin i studien grundar sig på sex lärares och sex elevers utsagor. Empiriinsamlingen från intervjuerna har analyserats och bearbetats utifrån teoretiska begrepp och tidigare forskning. Resultat Resultatet visar att det finns olika betydelsefulla och utmanande aspekter som påverkar förutsättningarna för elever med språkstörning att lära i kooperativa sammanhang. Lärare och elever anser att KL är en betydelsefull samarbetsform där man stöttar varandra i lärandet. KL:s stödstrukturer och grundprinciper beskrivs stödja elevernas utveckling såväl språkligt och kunskapsmässigt som socialt. Grundprincipen positivt ömsesidigt beroende lyfts fram som centralt i samarbetet. Dock framkommer att KL inte fullt ut kan stödja elever med språkstörning och att det finns behov av ytterligare stödjande insatser. Resultatet visar även att KL inte genomsyrar hela skoldagen exempelvis under raster och genom kamratstöd på lektionerna. Det framgår att skolors organisationsförmåga har en avgörande betydelse när det gäller att hålla utvecklingssatsningar och kollegiala diskussioner levande. Specialpedagogisk kompetens lyfts fram som betydelsefull gällande utvecklingssatsningar och handledning samt vid riktade stödinsatser som rör elever med språkstörning. Organiserade diskussioner kring KL och språklig sårbarhet beskrivs föras parallellt, dock inte i relation till varandra. Pararbete är den arbetsform som både elever och lärare lyfter fram som mest betydelsefull där lärkamraten är ett viktigt stöd i lärandet. Vid gruppindelning visar sig en medvetenhet hos lärarna om hur de tar hänsyn till språkliga, kunskapsmässiga, sociala och emotionella aspekter. Trygghetsaspekten lyfts fram som central för ett välfungerande samarbete. Trots fördelarna gällande KL:s stödstrukturer framträder ett resultat om att elever med språkstörning även är i behov av mer stödjande insatser i form av explicit språkträning. Dessutom visar sig visuellt stöd, modellering, repetition, förberedelser och anpassad kommunikation stödja lärandet.   Specialpedagogiska implikationer I studien framkommer att skolorna för organiserade diskussioner kring KL och språkstörning men inte i relation till varandra. Specialpedagogisk kompetens lyfts fram som betydelsefull gällande utvecklingssatsningar, handledning och explicit språkträning. Specialläraren har på så vis en betydelsefull roll att arbeta utifrån organisation-, grupp-, och individnivå för att stödja och främja lärandet för elever med språkstörning. Ett uppdrag som handlar om att sprida kunskap och öka förståelsen för språklig sårbarhet samt i samverkan utforma en språkligt tillgänglig kooperativ lärsituation, som ger förutsättningar att kunna kunskapa och vänskapa.

Background: It is valuable that the patients experience a good encounter with the nurse at the emergency department. There are several factors that can influence the encounter and the patients' perception of the nurses and the surroundings at the emergency department. To not be seen as the person you are or not treated well, is a common reason why patients feel health suffering. It is the patients' experience of the circumstances which determines whether situations cause health suffering or not. Aim: The aim of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. Method: The method used in this study was a literature review, based on qualitative studies. Ten articles were analyzed according to Friberg's (2012) qualitative content analyze in five steps. Results: The researchers found five themes that specifically stood out when studies were researched. The themes were feelings of: participation, being seen, abandonment, being dependent and vulnerability. Conclusion: The experience of the encounter with the nurse at the emergency department differ from each patient. All patients want to meet a nurse who characterises kindness and warmth. The nurses are the ones who can control the outcome of the encounter at the emergency department.

Denne studiens hensikt er dels å belyse den økede sårbarheten hos personer med begynnende demens i forhold til omsorgspersoner, og dels å undersøke hva omsorgspersoner mener bør endres med henblikk på utvikling av kunnskap og kompetanse for integritetsstyrkende omsorg og pleie til denne pasientgruppen. Studien er en del av samarbeidsprosjektet: Helsefremmende og forebyggende psykisk helsearbeid i lokalsamfunnet, som er et samarbeidsprosjekt mellom Høgskolen i Hedmark og to kommuner, en by- og en landkommune. Dataene er skapt på grunnlag av åtte fokusgruppeintervjuer med hjemmehjelpere og pårørende og dialogbasert undervisning i de respektive kommuner i peioden okt. 2003-mars 2004. Dataene er analysert ved hjelp av kvalitativ innholdsanalyse. Resultatene viser at intervjupersonene erfarer at personer med begynnende demens har en spesiell sårbarhet og opplever både lidelse og krenkelser i sin hverdag. Hjemmehjelperne etterlyste kontinuitet i tjenesten og ”tilstrekkelig tid” i samhandligssituasjoner med personer med begynnende demens. Pårørende ønsket rutiner for oppfølging både av pasient og pårørende etter utredning og diagnostisering. I tillegg ønsket de bedre rutiner for kommunikasjon og samarbeid mellom pårørende og de hjemmebaserte tjenester.Både pårørende og hjemmehjelper ønsket et relevant faglig undervisningsopplegg for personer som har omsorgsansvar for personer med begynnende demens. / The aim of this MPH thesis is partly to show the increased vulnerability at early stages of dementia related to their caretakers, and partly to investigate what the caretakers think should be changed when it comes to development of knowledge and competence necessary for promoting a care based on the respect for the integrity of this group of patients. The study is part of a research collaboration between Hedmark University College and two municipalities, one urban and one rural municipality: Promotive and preventive mental health work in the local community. Data is created on the basis of eight focus group interviews with home care workers and family carers (spouses and children) from two municipalities during October-03 through March-04. Data was analysed by means of qualitative content analyses. The results show that the persons interviewed had experienced that persons suffering from dementia experienced vulnerability and different kinds of threats against their integrity in their daily life. The home care workers wanted continuance in the service and “time enough” in the caring situations with the patients suffering from dementia to be able to give security and confidence. The family carers wanted collaboration- and communication routines to be able to take better care of the patient. They also felt very much left alone in the care of the patient. / <p>ISBN 91-7997-118-0</p>

Middagsbjudningen är en grupp och ett konstprojekt. Middagsbjudningen är feministiska händelser, rumsligheter och samtal. Middagsbjudningen är snälla men skeva gemenskaper. I den bästa av tjejvärldar är en scenisk triptyk som uppfördes parallellt, och i olika städer, under våren 2014. Scenkonstkollektivet PotatoPotato har bjudit upp Teater Trots och Maria – som i sin tur bjöd med Middagsbjudningen – för att utifrån ett akut behov av att undfly all patriarkal och kapitalistisk skit istället undersöka hur det skulle vara om vi omkullkastat samhällets värdesystem där strävan efter makt, vinst och effektivitet slagit rot. Kan vi istället gro en värld där feminina värden – det mjuka, det sinnliga, det icke-framstegsinriktade och det kollektiva - är rådande norm? Vi hänger oss åt misslyckanden och sårbarhet samt dricker rosa bubbel på en kulle under soluppgången. I den bästa av tjejvärldar eller Femininiteter som potential är den sjunde Middagbjudningen och genomfördes 26-28 mars 2014 i Stockholm. / [Abstract till utställningen: (Some) Legendary Lesbians / Akt 2 / Middagsbjudningen: I den bästa av tjejvärldar]: (SOME) LEGENDARY LESBIANS är pub-quiz, arkiv och glitterscen. Sedan hösten 2013 har jag begärligt cruisat Storbrittaniens lesbiska arkiv. Allra längst in öppnar jag en kartong märkt ’JF’. Från vykort, foton och en opublicerad självbiografi skriven på baksidan av gasräkningar tar en delvis dold berättelse om ’JF’ – Jackie Forster, Mega Being, Jacqueline McKenzie, Straight Thespian och Roaring Leasbian – form.Performance 45 minAffischer MIDDAGSBJUDNINGEN: I den bästa av tjejvärldar. Urlessa att tvingas svara på frågor vi inte har formulerat låter vi nu varma värden skölja över oss. Hårda bakgator blir till mjuka mattor. Kalla lysrör blir till en rituell ljussammankomst. Det doftar honung och vanilj. I Middagsbjudningen känntänker vi kring kring de värden som ofta inte får ta plats: Det sinnliga, det kollektiva, det icke-resultatinriktade och det oekonomiska. Installation och dokumentation AKT 2. Lukta på väggarna! En 11 min lång ljudguide. [Material: Sirap, video, glitter, akryl, tusch, tequila rose, dofthängen, ipods, handspeglar, liggunderlag, textil etc.] [Teknik: Performance, installation, affisch, ljud, text] / <p>Text av Louise Blad. Form av Andrea Berglund, Filippa Hanzon, Louise Blad och Maria Jennefelt. Essän finns i två original som har skannats och printats. [I examensarbetet ingår utställningen: (Some) Legendary Lesbians / Akt 2 / Middagsbjudningen: I den bästa av tjejvärldar].</p>