Bakgrund: Skolsköterskans huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. I samarbete med föräldrarna kan de gemensamt främja god hälsa för barnet. Genom att föräldrarna känner sig delaktiga i barnets hälsa och skolgång och har en god kommunikation med skolsköterskan gynnas förutsättningar att barnet uppnår skolmålen. Syfte Syftet med studien var att beskriva föräldrars kännedom om skolsköterskans hälsofrämjande arbete Metod Studien genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät med kvantitativ ansats och riktade sig till föräldrar med barn i grundskoleåldern. Enkäten delades via sociala medier och analyserades därefter med hjälp av deskriptiv statistik. Resultat Det var 121 deltagare som svarade på enkäten varav 86% var kvinnor. Resultatet visar att 58% av föräldrarna inte visste hur många dagar som skolsköterskan fanns på plats. Föräldrarna värderade hälsosamtalen, akuta insatser och vaccinationer högt. Hälften av föräldrarna fick återkoppling om vad som framkommit under hälsosamtalet. Temadagar ansågs som ett bra komplement för ökade hälsofrämjande kunskaper. Slutsats Skolsköterskan har ett övergripande hälsoansvar för elever i grundskolan. Det hälsofrämjande arbetet handlar om att stärka elevens egen förmåga till att främja och bibehålla hälsa. Föräldrar värderar skolsköterskans hälsofrämjande arbete högt och visade intresse till att vara delaktiga i barnets hälsoutveckling. De uttryckte även en önskan om att skolsköterskan skulle vara mer tillgänglig. / Background The school nurse's main task is to work with health education and preventive measures. In collaboration with the parents, they can jointly promote good health for the child. When the parents feel involved in the child's health and schooling and have a good communication with the school nurse, the prerequisites are that the child achieves the school goals. Aim The aim of the study was to describe parents' knowledge of the school nurse's health promotion work. Method The study was conducted with the help of a web-based survey using a quantitative approach, focusing on parents with children in primary school age. The questionnaire was shared via social media and then analyzed using descriptive statistics. Results There were 121 participants who answered the questionnaire, of which 86% were women. The result shows that 58% of the parents did not know how many days the school nurse was present. The parents put value on and rated the health talks, emergency interventions and vaccinations highly. Half of the parents received feedback on what emerged during the health conversation occurred. Theme days were considered as a good complement for increased health promoting knowledge. Conclusion The school nurse has a core and overall health responsibility for students in primary school. The health promotion work is about strengthening the student's own ability to promote, upkeep and maintain health. Parents value the school nurse's health promotion work highly, and showed sincere interest in being involved in the child's health development. In addition, they also expressed a desire for the school nurse to be more accessible.

Forskning har visat att arbetstillfredsställelse inom vårdyrken kan vara en källa till tillfredsställelse, en indikator på god psykosociala arbetsmiljön, och till och med öka anställdas välbefinnande. Detta i och med vetskapen kring de positiva effekterna av mänskliga möten. Syftet med examensarbetet var att beskriva den självupplevda psykosociala arbetsmiljön hos arbetsterapeuter inom kommunal hälso- och sjukvård i södra Sverige. Examensarbetet genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittsstudie, där 51 respondenter deltog genom att svara på enkäten WEMS (Work Experience Measurement Scale). Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade relativt god upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Antalet år på nuvarande arbetsplatsen, antalet yrkesverksamma år och arbetsprocent var demografiska data som inte påverkade arbetsterapeuternas arbetsupplevelser. Slutsatsen visade att respondenterna överlag var relativt nöjda med sitt arbete och sin arbetssituation. Förbättringar kan dock göras inom alla områden, framförallt inom tidsupplevelse. / Research has shown that job satisfaction in healthcare professions can be a source of satisfaction, an indicator of a good psychosocial work environment, and even increase employees’ well-being. This can be found in the cognizance about the positive effects that human encounters come with. The thesis aimed to describe the self-perceived psychosocial work environment of occupational therapists in municipal health care in southern Sweden. The thesis was conducted in the form of a quantitative cross-sectional study, in which 51 respondents participated by answering the WEMS (Work Experience Measurement Scale) survey. The result showed that occupational therapists had a relatively good experience of their work and their workplace. The number of years at the workplace, the number of working years, and work percentage were demographic data that did not affect the occupational therapists’ work experience. In conclusion, the respondents were generally satisfied with their work and work situation. However, improvements can be made in all areas, especially within the time dimension.

Bakgrund: Palliativ vård sker ofta i hemmet där anhöriga många gånger får ta huvudansvaret förvården samt att finnas där för att möjliggöra för den sjukas önskningar. Tillsammans med anhörigastår sjuksköterskan i fokus med sitt kunnande och nära samarbete med familjerna. Palliativ vårdsyftar på att lindra symtom och lidande samt att göra den sista tiden så värdig som möjligt. Det ärviktigt att se helheten och vara lyhörd för de behov som uppstår. Syfte: Var att belysa anhörigasupplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt där 14artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Att bli anhörigvårdare innebar att rollerna förändradesoch att ansvaret inte alltid var önskat. Stöd och information från sjuksköterskan och teamet var viktigför att anhöriga skulle känna sig inkluderade. Många saknade kunskap för vården och behovet attförbereda sig var omfattande. Kontinuitet i vården bidrog till trygghet och vissa anhöriga fann detmeningsfullt att utföra vården i hemmet. Diskussion: De ansvar som anhöriga fick då de vårdade enpalliativ närstående i hemmet kunde upplevas utmanade och känsloladdat. Sjuksköterskan kan medsitt kunnande bistå anhöriga med information, stöd, råd och adekvat vägledning. Att kommunicera,vara lyhörd, samarbeta samt inkludera anhöriga är viktiga delar i den palliativ vården som sker ihemmet. Slutsats: Vård i livets slut i hemmet gör att anhörigas roller och relationer förändras ochhöga krav ställs på anhöriga och sjuksköterskor. Vidare forskning inom palliativ vård bör fokusera påhur sjuksköterskan kan hjälpa anhöriga att minska ansvarsbördan i den palliativa vården i hemmet. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>

Bakgrund: En god hälsa utgör en viktig grund för livet. Skolan har genom sin potential att inrymma alla barn och ungdomar goda möjligheter till att främja hälsa. Skolsköterskan tillsammans med elevhälsan, har till uppgift att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt bidra till elevernas lärande och utveckling. Lärarna som träffar eleverna dagligen, utgör en betydelsefull roll i detta arbete och är därmed en viktig samarbetspartner för skolsköterskan. Syfte: Studiens syfte var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta salutogent tillsammans med lärare inom grundskolan. Metod: Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer av nio skolsköterskor. Under intervjuerna användes en frågeguide med öppna frågor. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom fyra huvudkategorier: Gemensamma möten underlättar, Skolsköterskan deltar i klassrummet, Skolsköterskans och lärarens olika uppdrag samt Tiden påverkar. Huvudkategorierna resulterade därefter i 10 subkategorier. Resultatanalysen mynnade ut i temat: Engagemang och intresse hos skolsköterskan och läraren spelar in på det salutogena arbetet. Slutsats: Genom elevhälsans möten samt skolsköterskans samarbete med lärarna, kunde ett salutogent arbete på skolan främjas. Dock utgjorde tiden ett hinder. Skolsköterskornas och lärarnas engagemang och intresse spelade emellertid in på omfattningen av ett salutogent arbete. / Background: A good health is an important foundation for life. The school, through its potential to include all children, has excellent opportunities to promote health. The school nurse should aspire to promote health as well as facilitate student learning and development. Teachers, as they are daily interacting with students, constitutes an important collaborator for the school nurse. Aim: The aim of the study was to describe school nurses’ experience working salutogenic together with teachers in elementary school. Method: The study uses a qualitative method with an inductive approach. Collection of data was conducted through semi-structured interviews with nine school nurses, using open questions. The analysis was performed using qualitative analysis of contents. Results: Four main categories were deducted from the study results: Common meetings facilitates, School nurse lesson participation, Separate tasks for the school nurse and teacher, Time is of essence. The main categories were further divided into 10 sub-categories. Conclusion: Salutogentic work at school was promoted by meetings within the student health care staff as well as collaboration with teachers. Time was a limiting factor. The level of commitment and interest among school nurses and teachers had an impact on the extent of salutogenic work.

Syftet med studien har varit att undersöka vad ett Pedagogiskt Förhållnings- och Arbetssätt (PFA) kan bidra med inom socialpsykiatrin. Två PFA utbildare har intervjuats och insamlade data har analyserats med det teoretiska perspektivet salutogenes samt teorin Känsla av Sammanhang (KASAM). Resultatet visar att PFA kan bidra med ett salutogent arbetssätt i komplettering till ett patogent behandlingsinriktat synsätt som av PFA utbildare upplevts finnas inom socialpsykiatrin. PFA kan utifrån det PFA utbildare uppger om PFA även bidra med ett kognitivt fokus där brukare anses göra så gott de kan utifrån sina kognitiva förutsättningar. PFA uppges av utbildarna ha som mål att kompensera svårigheter och bygga på intressen och styrkor genom att anpassa omgivningen. PFA kan därför även bidra med ett kognitivt fokus i komplettering till behavioristiska metoder. / The purpose of this study has been to examine what a pedagogical approach and way of work (PFA) can contribute to the municipal psychiatric care. Two PFA educators was interviewed and the empirical data has been analyzed with the theoretical perspectives salutogenesis together with the theory Sense of Coherence (SOC). The result shows that PFA can add a salutogenic practice to a pathogenic treatment focused practice. PFA can also from what is said about PFA in the interview be considered to contribute with a cognitive focus where care takers are considered to do their best from their cognitive prerequisites. PFA is from the educators said to aim for compensation of difficulties and build on interest and strengths by adapting the environment. PFA can therefore with its cognitive focus be considered to add a cognitive perspective to behavioristic methods.

Till följd av Covid-19 har distansarbetet ökat och med det behovet att undersöka medarbetares självskattade hälsa och upplevda arbetsförhållanden. Syftet med föreliggande studie var att ur ett slutogent perspektiv undersöka arbetsmiljö och hälsa vid distansarbete på en statlig myndighet. En webbaserad enkätstudie genomfördes innehållande en kvantitativ och en valitativ del. Statisktiska beräkningar utfördes i SPSS i form av t-test coh multipel regressionsanalys samt en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att distansarbetet haft positiv påverkan på självskattad hälsa och upplevda arbetsförhållanden med vissa signigikanta skillnader mellan verksamhetsområden och mellan kön. Vidare visade resultatet att självskattad hälsa kan förklaras med 20 procent utifrån upplevda arbetsförhållanden. Den tematiska analysen genererade sex huvudteman med vissa underteman av viktiga faktorer vid fortsatt arbete på distans. Dessa var socialt stöd, teknik och friskvård (stödjande arbetsförhållanden), ledarskap, arbetsmiljö samt flexibilitet. Majoriteten av respondenterna önskade arbeta på distans två till tre dagar i veckan i framtiden. Ett främjande av upplevda arbetsförhållanden kan generera i fortsatt ökad hälsa bland medarbetarna. / As a result of Covid-19, teleworking has increased and with it the need to research employees self-rated health and working conditions. The purpose of this study was to examine empolyees self-rated health and perceived working conditions from a salutogenic perspective during teleworking at a government agency. A web-based survey was conducted containing a quantitative and a qualitative part. Statistical calculations were made in SPSS in the form of t-tests and multiple regression analysis and an inductive thematic analysis was made as well. The results showed that telework had a positive impact on self-rated health and preceived working conditions with some significant differences between business areas and between gender. Furthermore, the results showed that self-rated health can be explained by 20 percent based on perceived working conditons. The thematic analysis generated four main themes with certain sub-themes of important factors in continued work at a distance. These were supportive working conditions (social support, technology and wellness), leadershio, work enviroment and flexibility. The majority of respondents wnated to work remotely two to three days a week in the future. A promotion of perceived working conditions can generate continued increased health among empoyees.

Syftet med denna studie är att undersöka den eventuella påverkan som en placering enligt SoL eller LVU har för den vuxnes levnadsvillkor. Frågeställningarna som behandlas för att besvara studiens syfte är: Hur beskriver vuxna som varit placerade som barn sina erfarenheter av placeringen? Vilka konsekvenser beskriver vuxna som varit placerade som barn att placeringen haft för dem i deras liv? Hur beskriver vuxna som var placerade som barn att de handskats med erfarenheterna placeringen inneburit? Teoretiska utgångspunkter som berörs för att få en djupare förståelse för erfarenheter av att ha varit placerad som barn och vuxnas levnadsvillkor är det salutogena perspektivet, samt utvecklandet av copingstrategier och resiliens. Studien är baserad på fem semistrukturerade intervjuer med vuxna som har erfarenhet av placering enligt SoL eller LVU som barn. En fenomenologisk analys av intervjuerna har genomförts med avsikt att ge en fördjupad förståelse för upplevelser av placeringen. Resultatet av studien visar att de viktigaste komponenterna för ett barn som blivit placerad är att få bli involverad i sitt ärende samt att ha en trygg vuxen att knyta an till. Studien visar att avsaknad av dessa komponenter som barn annars kan leda till psykisk ohälsa och sociala problem i vuxen ålder.

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. Rätten att få vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som växer upp med missbruk, psykiskohälsa eller våld. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola:Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007.Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn somväxer upp i en hemmiljö vilken präglas av missbruk, psykisk ohälsa eller våld.Syftet med vår studie är att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur debemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som,enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svåra uppväxtförhållandenbättre än andra. Studien grundar sig på informanternas personliga uppfattningar avden verksamhet de arbetar inom. Vi har sedan kopplat studiens resultat till treolika teorier för att se om man kan se ett samband mellan teori och praktik.Vi fann i vårt resultat att alla informanter berättar om att deras roll i verksamhetenär att motivera och stödja barnen i deras utveckling och att de aldrig kan påtvingabarnen en förändring utan att den måste komma inifrån dem själva. Underintervjuerna har alla framhävt vikten av att stärka och lyfta fram olikaskyddsfaktorer hos barnen. Alla har särskilt betonat betydelsen av det socialanätverket för barnen, att de har minst en vuxen person i sin närhet att vända sigtill.

Det finns en ökad oro för sociala mediers potentiella inverkan på den psykiska hälsan bland ungdomar. Syftet med denna studie var att syntetisera och analysera litteratur avseende hur användningen av sociala medier påverkar ungdomar. Genom en litteratursökning i två databaser (PubMed och SocINDEX) sammanfattade denna översikt material på området från åtta studier och använde anknytningsteori och salutogenes för att analysera datan. Resultaten visade att användning av den privata sfären av sociala medier och att engagera sig i intressen och hobbyer ofta genererade positiva effekter på den psykiska hälsan bland ungdomar medan användning av sociala medier under fysiska möten med kamrater och att interagera som online-personligheter var kopplat till negativa effekter. Författarna argumenterade för att ämnets komplexitet kan bero på individuella skillnader, olika sätt att definiera mental hälsa samt eventuell påverkan av beroendetillstånd av sociala medier hos respondenter vid tidpunkten för forskningstillfällena. / There is an increasing concern regarding the potential impact of social media use on the mental health amongst youth. The aim of this study was to synthesize and analyze literature concerning how social media use affects young people. Through a literature search in two databases (PubMed and SocINDEX), the present review summarized existing evidence from eight studies and used attachment theory and salutogenesis to analyze the findings. Findings reported that use of the private sphere of social media and engaging in interests and hobbies often resulted in positive effects on mental health in youth while using social media during physical encounters with peers and interacting as online personas was linked to negative effects. The authors argued that the complexity of the subject could be due to individual differences, different ways of defining mental health and possible influence of social media addiction in respondents at the time of the research occasions.

Intro En växande problematik med större hälsoklyftor i samhället lade grunden för att vilja förstå mer om hur utbildningen i hälsa upplevs utifrån ett elevperspektiv samt hur forskningsläget ser ut. Hälsa är mångfacetterat och intressant ur ett såväl samhälleligt perspektiv som framtida yrkesperspektiv. Syfte Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur elever uppfattar vilka hälsoideal som de påverkas av och vad de får med sig för kunskap/verktyg från skolan för att bemöta dessa utmaningar/påtryckningar.  Metod För insamling av data används en enkät med två öppna frågor. Urvalsgruppen består av elever i årskurs 3 på gymnasiet med erfarenhet från olika program. Vid bearbetning av data använder uppsatsen en kvalitativ innehållsanalys. Resultat  Studiens resultat visar vilka budskap och förmågor elever upplever att de blir påverkade av och lärt sig. Budskapen visar sig vara främst patogena och polariserande. Resultatet visar också hur eleverna utvecklat förmågor att hantera budskapen med hjälp av ett holistiskt synsätt på hälsa. Det finns också ett samband mellan elevernas hälsosyn och hälsoism vilket är en syn på hälsa där kroppen är i centrum.  Slutsatser I slutsatserna diskuterar studien resultatet och hur ämnet kan utvecklas i framtiden. De främsta slutsatserna är att hälsobudskapen elever blir påverkade av är polariserande och patogena. Förmågorna hjälper eleverna se på hälsa ur ett salutogent perspektiv.