Intro En växande problematik med större hälsoklyftor i samhället lade grunden för att vilja förstå mer om hur utbildningen i hälsa upplevs utifrån ett elevperspektiv samt hur forskningsläget ser ut. Hälsa är mångfacetterat och intressant ur ett såväl samhälleligt perspektiv som framtida yrkesperspektiv. Syfte Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur elever uppfattar vilka hälsoideal som de påverkas av och vad de får med sig för kunskap/verktyg från skolan för att bemöta dessa utmaningar/påtryckningar.  Metod För insamling av data används en enkät med två öppna frågor. Urvalsgruppen består av elever i årskurs 3 på gymnasiet med erfarenhet från olika program. Vid bearbetning av data använder uppsatsen en kvalitativ innehållsanalys. Resultat  Studiens resultat visar vilka budskap och förmågor elever upplever att de blir påverkade av och lärt sig. Budskapen visar sig vara främst patogena och polariserande. Resultatet visar också hur eleverna utvecklat förmågor att hantera budskapen med hjälp av ett holistiskt synsätt på hälsa. Det finns också ett samband mellan elevernas hälsosyn och hälsoism vilket är en syn på hälsa där kroppen är i centrum.  Slutsatser I slutsatserna diskuterar studien resultatet och hur ämnet kan utvecklas i framtiden. De främsta slutsatserna är att hälsobudskapen elever blir påverkade av är polariserande och patogena. Förmågorna hjälper eleverna se på hälsa ur ett salutogent perspektiv.

Aktuella studier visar att risken för psykisk ohälsa är större för människor som inte fullföljer gymnasiestudier. I Sverige saknar en fjärdedel av högstadieeleverna betyg i något eller flera ämnen och är därmed inte behöriga till gymnasiet. Då skolor har dokumenterade svårigheter att erbjuda bra stöd för elever med olika funktionsnedsättningar finns ett starkt samhällsintresse av att synliggöra vilka faktorer i skolans lärandemiljö som är stödjande för dessa elever för att möjliggöra förbättringar. Utifrån en fenomenografisk ansats, med empiri baserad på tretton semistrukturerade intervjuer, undersöker aktuell studie vad ungdomar med erfarenhet av svårigheter i grundskolan utifrån funktionsvariation uppfattar som bra stöd. I den kollektiva beskrivningen av fenomenet bra stöd i skolan framträder erkännande, i betydelsen att skolans personal möter eleven som en unik person med förmågor, vilken vill utvecklas och lära men samtidigt erkännas vara i behov av stöd och anpassningar av olika karaktär. Härmed identifieras lärares förväntningar på sina elever som en viktig påverkansfaktor. Fem områden lyfts fram som betydelsefulla för att erkännande ska manifesteras: trygghet och trivsel, deltagande, autonomi, tillhörighet och meningsfullhet. Eftersom skolor anmodas arbeta förebyggande och hälsofrämjande med stöd av en samlad elevhälsa sätts studiens resultat slutligen i relation till ett salutogent förhållningssätt. / Recent studies show that the risk of mental illness is higher for people that don’t graduate from upper secondary school. In Sweden, a quarter of the primary school pupils have insufficient grades in one or more subjects which makes them ineligible for upper secondary school. Since schools have documented difficulties in offering good support for students with various disabilities, there is a strong public interest to make visible factors in learning environments that could improve the results. Based on a phenomenographic approach, with empirical data based on thirteen semi-structured interviews, the current study examines what young people perceive as good support, based on their experience of difficulties in primary school, due to various functional disabilities. In the collective description of the phenomenon good support at school, the word acknowledgement emerges, in the sense that the school needs to meet the student as a unique person with abilities, and who wants to develop and learn, but at the same time needs support and adaptations of various kinds. Herein teachers’ expectations of the students are identified as an important influential factor. Five areas are highlighted as important to manifest acknowledgement: security and well-being, involvement, autonomy, belonging, and meaningfulness. When schools are asked to work proactively to promote health supported by the school health team, the result is put in relation to a salutogenic approach.

Bakgrund: Majoriteten av barn och ungdomar i Sverige är aktiva inom en idrottsförening. Coronapandemin har påverkat idrottsrörelsen med olika restriktioner, rekommendationer samt nedstängningar under åren 2020–2022. Föräldrar har inte fått närvara vid deras barns träning och barn och ungdomar har fått sina träningsverksamheter anpassade efter rådande restriktioner.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka coronapandemins påverkan på idrottsföreningar med verksamhet för barn- och ungdomar och att undersöka idrottsföreningarnas syn på framtiden för att generera en fördjupad förståelse kring ämnet.  Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2022 valdes sju idrottsföreningar och ett distriktsidrottsförbund ut i ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i temat: ”Lärdomar från coronapandemin för en hållbar utveckling av idrotten” som är baserat på de fyra huvudkategorierna; ”Anpassning av föreningsverksamheten”, ”Förutsättningar för barn och ungdomar”, ”Engagemang för idrotten” och ”Synen på idrottens framtid”. Temat skildrar hur föreningarna har fått genomföra omställningar av verksamheterna under pandemin som varit lärorika och de kan själva se att dessa har lärt dem mycket som kan gynna dem i framtiden, exempelvis gällande det digitala omställningsarbetet och omställning från fokus på tävlingsverksamhet till mer tid för träningsverksamhet och minskat resande. Slutsats: Representanterna från idrottsföreningarna som deltog i studien har beskrivit att deras föreningar har fått anpassa sig under coronapandemin och att de har tagit lärdomar av omställningarna inom flera områden. Vissa omställningar har varit svåra medan andra har uppfattats som ett påskyndande av en naturlig utveckling. Exkluderandet av barn och ungdomars föräldrar under pandemin på grund av restriktionerna beskrivs ha både för- och nackdelar för idrottensföreningarna. Informanterna har beskrivit att barn och ungdomar har haft svåra förutsättningar när restriktionerna påverkat flera delar av deras liv. I pandemins spår beskrivs en möjlighet till omstart för föreningar och synen på den egna verksamheten är positiv men det finns även en oro för folkhälsans utveckling om idrottsverksamhet inte får de resurser som krävs för en hållbar framtid. / Background: Most of the children and youth in Sweden are active in a sports club. The corona pandemic has affected the sports movement with various restrictions, recommendations and shout downs during the years 2020–2022. Parents have not been allowed to attend their children's training and children and young people have had their training activities adapted to current restrictions.  Aim: The aim of the study was to investigate the impact of the corona pandemic on sports clubs in Sweden and its effect on children and youth and the sports club’s analyses about the future to generate an in-depth understanding of the subject.  Method: The study has a qualitative method and an inductive approach. In the spring of 2022, representatives from seven sports clubs and one district sports federation were selected in a strategic sample. The data was collected through semi-structured interviews that were recorded and transcribed. Subsequently, a qualitative content analysis was performed.  Results: The analysis of the data material resulted in the theme: "Lessons from the corona pandemic for a sustainable development in sport" based on the four categories that emerged: "Adaptation of sport club’s activities", "Conditions for children and young people", "Commitment to sports" and "The view of the future of sports". The theme describes how the sports clubs had to carry out changes to the activities during the pandemic that have been instructive, and they can see for themselves that these have taught them a lot that can benefit them in the future, for example regarding digital conversion and changing the focus from competition to more time for training activities and less traveling.  Conclusion: The representatives from the sports clubs have described that their clubs have had to adapt during the corona pandemic and that they have learned from the changes in several aspects. Some adjustments have been difficult while others have been perceived as accelerating a natural development. Parents have been excluded during the pandemic due to the restrictions and the distance created is described as having both advantages and disadvantages. The informants have described that during the pandemic, children and young people in the sports clubs have had difficult conditions when the restrictions affected several parts of their lives. In the wake of the pandemic, the informants see that the sports clubs have an opportunity for a restart and their view of their own clubs are positive, but they are worried about the development of public health if sports clubs don’t receive the resources required for a sustainable future.

<p>The main purpose of this thesis was to take part of girl’s descriptions and experiences of their treatment for deliberate self-harm and to investigate whether they still experience effects of the treatment today. Our main research questions where; how do the girls describe their experiences of the treatment method, do the girls describe that they still experience any effects of the treatment, and finally how do the girls look back on their treatment today? In order to answer these questions, we carried out eight qualitative telephone interviews with girls that had undergone treatment in a specific treatment centre. We chose to analyze the material from the salutogenic theory and the concepts of SOC (sense of coherence) and with a hermeneutic approach. Our result showed that the treatment methods that where most important where dialectic behaviour therapy, horse therapy and finally environmental therapy. Several of the girls could see remaining effects of the treatment today, while other girls could not see any of these effects. A couple of the girls expressed that they should have been dead if they had not been taken care of by the treatment centre while other girls meant that the treatment did not make any difference.</p>

<p>Isberg, A. & Lidén, S. (2008). <em>KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. </em>Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p> </p><p>Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa. Då psykisk ohälsa tenderar att öka växer behovet av hälsofrämjande åtgärder. I och med detta ville vi studera om KASAM- livsfrågeformulär kunde användas som intervention vid psykisk ohälsa. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse för hur deltagarna tänker och känner. Fyra deltagare med psykisk ohälsa har fyllt i KASAM- livsfrågeformulär samt intervjuats med syfte att undersöka om KASAM- livsfrågeformulär inneburit en förändrad förståelse för deltagarnas livssituation. Resultatet visar att deltagarna upplevde att KASAM- livsfrågeformulär inneburit nya reflektioner över sig själv och sin livssituation.</p>

The main purpose of this thesis was to take part of girl’s descriptions and experiences of their treatment for deliberate self-harm and to investigate whether they still experience effects of the treatment today. Our main research questions where; how do the girls describe their experiences of the treatment method, do the girls describe that they still experience any effects of the treatment, and finally how do the girls look back on their treatment today? In order to answer these questions, we carried out eight qualitative telephone interviews with girls that had undergone treatment in a specific treatment centre. We chose to analyze the material from the salutogenic theory and the concepts of SOC (sense of coherence) and with a hermeneutic approach. Our result showed that the treatment methods that where most important where dialectic behaviour therapy, horse therapy and finally environmental therapy. Several of the girls could see remaining effects of the treatment today, while other girls could not see any of these effects. A couple of the girls expressed that they should have been dead if they had not been taken care of by the treatment centre while other girls meant that the treatment did not make any difference.

Isberg, A. &amp; Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.   Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa. Då psykisk ohälsa tenderar att öka växer behovet av hälsofrämjande åtgärder. I och med detta ville vi studera om KASAM- livsfrågeformulär kunde användas som intervention vid psykisk ohälsa. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse för hur deltagarna tänker och känner. Fyra deltagare med psykisk ohälsa har fyllt i KASAM- livsfrågeformulär samt intervjuats med syfte att undersöka om KASAM- livsfrågeformulär inneburit en förändrad förståelse för deltagarnas livssituation. Resultatet visar att deltagarna upplevde att KASAM- livsfrågeformulär inneburit nya reflektioner över sig själv och sin livssituation.

No description available.

HENSIKTEN: Studien beskriver mødre/barn som strevde med amming/diing. Hensikten var å se om tett oppfølging og veiledning økte varighet av amming, og å få kunnskap om mødres opplevelse av ammeproblemer, og ammeveiledning i praksisfeltet. METODE: Studien var en deskriptiv, retrospektiv undersøkelse. Instrumentet var et strukturert spørreskjema med 37 spørsmål. Informantene var alle norsktalende mødre som hadde fått ekstra ammeveiledning og oppfølging ved en helsestasjon i Oslo. Data ble samlet inn via post. RESULTATER: De fleste barna var under en uke gamle ved hjemreise. Der var ingen forskjeller mellom kjønnene. Hyppigst rapporterte dievansker hos barna var sugevansker og dårlig vektøking. I løpet av de første to ukene hadde 75 prosent av ammeproblemene hos mødrene oppstått. Over halvparten av mødrene rapporterte at de hadde behov for ammeveiledning på grunn av sår, sprekker eller infeksjoner på brystknoppene. Langt de fleste mødre mestret ammingen og ammet lenge på tross av store ammeproblemer. Den viktigste motivasjonen mødre oppga for å mestre ammeproblemer var kunnskap om at morsmelk var det beste for barnet. Mødre opplevde at å lykkes med amming hadde en sammenheng med å være en god mor. Støtte fra barnets far var betydningsfull i forhold til beslutningen om å fortsette eller å avslutte ammingen. Mødre beskrev at å få kunnskap, veiledning og oppfølging av helsepersonell med kompetanse, økte selvfølelsen og motiverte dem til å fortsette å amme. KONKLUSJON: Tidspunktet for barnets første måltid viste seg å være en indikator for behov for ammeveiledning både på barselavdelingen og etter hjemkomst. Bruk av morsmelkerstatning tidlig i ammeforløpet var en markør for kortere varighet av amming. Det er av sentral betydning å sikre at mødre får ammeveiledning før hjemreise, og at veiledningen blir gitt etter individuelle behov basert på kunnskap. Mødres behov for ammeveiledning ved hjemkomst med barnet, er en sentral del av det forebyggende arbeidet ved helsestasjonen både i forhold til barnets ernæring og mors mestring / AIM: The study describes mothers and children who strived with the breastfeeding dyad. The aim was to see if information, help and close support increase duration of breastfeeding and to gather information of mothers’ experience of breastfeeding problems and breastfeeding support in practise. METHOD: The study had a descriptive, retrospective design. Data were gathered through a postal questionnaire with 37 questions. The informants were Norwegian speaking mothers who had received extra breastfeeding help and support at a well-baby clinic in Oslo. RESULTS: The majority of children were under a week old when discharged from hospital. There were no differences in gender. The children’s most reported problems were suckling problems, and failure to thrive. 75 % of the breastfeeding problems among mothers occurred during the first two weeks. More than half of the mothers reported the reason for breastfeeding problems to be sore, cracked and/or infected nipples. The majority of the mothers coped with breastfeeding in spite of huge breastfeeding problems, and breastfed for a long period. Knowledge of how mothers milk protects the baby was the most important motivation for coping with breastfeeding problems. To succeed with breastfeeding was related to the feeling of being a good mother. Support from the child’s father was important for the mother’s decision to continue or to stop breastfeeding. The mothers described that to be given knowledge, counselling and support from competent health workers increased their self confidence and motivation to continue breastfeeding. CONCLUSION: The time of breastfeeding initiation was an indicator for mothers who needed breastfeeding support both in maternity ward and in the well-baby clinic. The use of supplements in addition to breastfeeding at an early stage was a marker for shorter duration of breastfeeding. It is important to ensure that mothers get breastfeeding support before discharge from hospital and that the support is individual and based on knowledge. Mothers’ need of breastfeeding support after discharge from hospital is a central part of health promotion at the well-baby clinic as it concerns the baby’s nutrition and the mothers mastering. / <p>ISBN 91-7997-138-5</p>

Bakgrund: Skolsköterskans arbetsuppgifter har förändrats över tid, från medicinska insatser på individnivå till ett fokus på hälsofrämjande arbete på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skollag, riktlinjer och kompetensbeskrivning beskriver att skolsköterskan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande på gruppnivå. Trots det sker skolsköterskans arbetsinsatser främst åtgärdande på individnivå. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors inställning till sitt uppdrag med fokus på hälsofrämjande arbete på gruppnivå. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Semistrukturerade telefonintervjuer med tio skolsköterskor på väst- och östkusten i Sverige genomfördes. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys på latent nivå. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Skolsköterskans yrkesroll och rollförändring och Arbetsstruktur och organisation, med fem subkategorier; Fokus från åtgärdande insatser till hälsofrämjande arbete; Skolsköterskans breda hälsofrämjande potential; Inga tydliga arbetsbeskrivningar; Prioritering av arbetsuppgifter och Hela skolans ansvar. Konklusion: Skolsköterskan är en unik kompetens som den enda professionen i skolan som möter samtliga elever utifrån ett medicinskt-, omvårdnadsmässigt- och salutogent synsätt. Skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande på gruppnivå än vad som görs idag, men saknar tydliga strukturer och tillräckligt med tid och resurser för det arbetet. Med rätt förutsättningar kan skolsköterskan bli mer delaktig i det hälsofrämjande arbetet på gruppnivå. / Background: The school nurse’s duties have changed over time, from medical contributions at the individual level to a focus on promoting health at individual-, group- and organizational levels. Swedish school law, guidelines and competence description describes that school nurses’ work methods should be promoting health and be preventative at the group level. Nevertheless, today, the school nurse’s work is mainly done on an individual level. Purpose: The purpose of the study was to highlight school nurses’ attitude towards their assignment in focusing on health promoting work at the group level. Method: A qualitative method was used. Semi-structured telephone interviews with ten school nurses in Sweden were conducted. The data was analysed with a qualitative content analysis method and with an inductive approach, on a latent level. Result: The analysis resulted in two categories; The school nurse’s professional role and role change and Work Structure and Organization, with five subcategories; Focus from curative efforts to promote health promotion; School nurse's broad health promotion potential; No clear job descriptions; Priority of tasks and Responsibility of the whole school. Conclusion: The school nurses have unique skills being the only school profession that meets all students from a medical, care and salutogenic perspective. School nurses would like to work more health promotive at group level than what is currently done. With the right conditions, the school nurse would have a greater opportunity to work with health promotion at the group level.