Text in Afrikaans / Die doel van die navorsing is om die individu se aanpassing tydens integrasie te ondersoek. 'n Gedragsprofiel vir aanpassing word in die literatuuroorsig voorgestel volgens sin van koherensie as konstruk van die salutogenese paradigma. Empiries word die lewensorientasievraelys as psigometriese instrument gebruik om sterkte van sin van koherensie te bepaal. K walitatiewe onderhoude, gegrond op fenomenologiese beginsels, word gebruik om aanpassing kwalitatief te evalueer. In die navorsingsontwerp is daar sprake van verkennende, beskrywende en verklarende navorsing en nie-waarskynlikheidsteekproeftrekking word gebruik. Kwantitatiewe en kwalitatiewe resultate word gekoppel ten einde inteme geldigheid op kontekstuele vlak te verseker. Bevindinge toon dat betekenisvolheid van die integrasieproses die vemaamste verskil maak tussen aanpassing en nie-aanpassing. Verstaanbaarheid binne grense van die onmiddellike omgewing en hantering van instrumentele eise sonder om die fokus op emosionele parameters te plaas, fasiliteer verdere aanpassing. Relevante sleutelwoorde is aanpassing, stres, patogenese, salutogenese, sin van koherensie, verstaanbaarheid, hanteerbaarheid, betekenisvolheid, fenomenologie en triangulasie. / The aim of this research is to study individual coping during integration. A behavioural profile for coping is proposed in the literature study based on sense of coherence, a construct of the salutogenesis paradigm. Empirically the psychometric instrument, orientation to life questionnaire, is used to determine the strength of sense of coherence. Qualitative interviewing, based on phenomenological principles, is used to evaluate coping qualitatively. In the research design there are signs of exploratory, descriptive and explanatory research and nonprobability sampling is used. Quantitative and qualitative results are combined to ensure internal validity on a contextual level. Findings showed that meaningfulness of the integration process is the major difference between coping and not coping. Comprehensibility within the boundaries of the immediate environment and the management of instrumental demands without focusing on the emotional parameters, facilitate further coping. / Industrial Psychology / M.A. (Industrial Psychology)

Vårt intresse för äldreomsorgen och psykisk ohälsa i samhället grundar idén till denna uppsats. Uppsatsen riktar sig till sjukfrånvaron och vilka faktorer som är hälsofrämjande på en arbetsplats inom äldreomsorgen. För att få fram ett rikt resultat valde vi etnografi och semistrukturerade intervjuer som forskningsmetoder. Urvalet gjordes efter att statistik jämfördes på olika enheter inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Vi genomförde observationer, enligt etnografisk metod, samt intervjuer på den valda enheten. Vi har valt att använda nya begrepp, osjuk och ofrisk eftersom de förklarar gråzonen mellan att vara sjuk och frisk och begreppen kan vara en del i att öka förståelsen för sjukfrånvaron inom äldreomsorgen. Studien visar att den mest betydande friskfaktorn på vår valda arbetsplats är trivsel i arbetsgruppen, samhörighet, teamkänsla samt de nya rutiner som införts angående sjukanmälan. Ledarskap som tidigare forskning visar är en stor bidragande del till sjukfrånvaro på en arbetsplats, visade sig inte vara lika betydelsefull som vi först trodde efter vår analys av vår studies resultat. / The idea for this bachelor thesis was founded by our interest in elderly care and psychiatric illness in the community. This paper addresses absenteeism and the factors that are health promoting in the workplace in elderly care. To obtain representative results, ethnography and semi-structured interviews were selected as research methods. The selection was made after we compered the statistics from different units within elderly care in the municipality. We made observations based on ethnographic methods and semi-structured interviews within the selected unit. We have chosen to introduce two new terms, ”unsick” and ”unhealthy”, because they both explain the grey area between being sick and being healthy and can be used for increasing the understanding of absenteeism in elderly care. The study shows that the most significant health determinants was appreciation of the work group, solidarity, team spirit along with new routines regarding reported sickness. Leadership, that previous research shows is a major contributing part of absenteeism in the workplace, proved in this study, not to be as significant as above mentioned factors.

Integrative Medicine (IM) is a care approach that focuses on the overall well-being and healing process of patients rather than solely on their disease. IM educates and empowers people to be active players in their own care, emphasizes the therapeutic relationship, and makes use of all appropriate evidence-based approaches. The health-oriented foundations of IM are in line with the recently posed concept that describes health as ”the ability to adapt and to self-manage”. Due to the shared underpinnings of both IM and the new concept of health, incorporation of this new concept of health may serve as a facilitator for the development and implementation of IM. From a practical viewpoint, working from an integrative care approach requires specific competences from healthcare providers, such as socio-communicative and self-reflective skills, and reflexivity towards a holistic perspective on health. Previous studies have shown that a Mind-Body Medicine (MBM) course can potentially foster these competences among future healthcare providers. This thesis intended to gain increased insight into the prerequisites and tools for implementation of IM. Therefore, in the first part it aimed to explore the attitudes and practice of IM among Dutch nurses and the support for the new dynamic concept of health as ”the ability to adapt and to self-manage” among main stakeholders within the Dutch healthcare community. Furthermore, in the second part it aimed to evaluate the possibilities of an MBM course among medical and nursing students as a tool to foster an integrative care approach. Methods Both quantitative and qualitative research designs were used. Attitudes and practice of IM were assessed in a semi-structured survey study among 355 Dutch nurses (study I). Support for the new concept of health was explored in a mixed method study, where in the first step data from interviews and focus-groups among 140 stakeholders were investigated by use of manifest content analysis, and in the second step a cross-sectional survey was performed among 1938 stakeholders to verify the findings of the first step (study II). The MBM course was evaluated by a controlled, quasi-experimental intervention study (74 participants / 61 controls among medical students and 47 participants / 64 controls among nursing students) in which validated questionnaires were used (study III). Furthermore, in-depth interviews with 11 medical and 15 nursing students were employed and analysed by a Phenomenological Hermeneutical method to obtain an in-depth understanding of the meaning of the MBM course for the participants (study IV). Findings Study I showed an overall positive attitude towards IM among nurses. Patient-centeredness and a focus on individuals’ own resources and responsibility to promote health met the most support among both nurses and other stakeholders. These elements were considered to be the main positive aspects of the new dynamic concept of health among stakeholders as well (study II). Use of evidence-based and safe complementary therapies and a healing environment received some support from the nurses, but lack of knowledge and lack of evidence seems to hinder further incorporation in the current healthcare practice (study I). Additionally, study II revealed that health was perceived to comprise six dimensions: bodily functions, mental functions &amp; perception, spiritual / existential dimension, quality of life, social and societal participation and daily functioning. In line with patients, nurses had a more broad conception of health in comparison to other healthcare professionals. Study III showed long-term beneficial effects of the MBM course on two dimensions of empathy (personal distress and empathic concern) among medical students, and on perceived stress and empathy (personal distress) among nursing students. Study IV brought forth that the MBM course can be understood as a pathway to inner awareness and a support to connecting with others as well as the outside world. The following themes were identified: “ability to be more present”, “an increased perception and awareness of self”, and “connecting on a deeper level with others”. Conclusion It can be concluded from the results in the first explorative part of this thesis that the observed positive attitudes and perceptions among healthcare professionals toward IM and the newly proposed health concept can serve as important facilitators for further implementation of IM within the Dutch healthcare system. Furthermore, the increased ability to deal with stress, improved empathic abilities and more openness toward different perspectives on health and new treatment options among medical and nursing students following a MBM course, as reported in the second part of this thesis, suggest that this course might be a suitable tool to foster an integrative care approach among future healthcare professionals. / IM (Integrativ Vård mer adekvat term på svenska) är ett vårdkoncept/vårdansats som mer fokuserar på patienters välmående och läkeprocesser än enbart deras sjukdom. IM överlämnar makten och utbildar individen till att själv bli aktiva i sin vård, den framhäver vikten av en god vårdande relation och använder alla tillämpliga evidensbaserade metoder. Den hälsofrämjande grunden i IM är i linje med ett nyligen utvecklat hälsobegrepp, som beskriver hälsa som ”en persons förmåga till att anpassa sig och hantera utmaningar”. Utifrån den liknande grunden och förutsättningarna hos IM och det nya hälsobegreppet så kan en integration av dem vara en understödjande faktor för utveckling och implementering av IM. Utifrån en praktisk synvinkel så innebär en integrativ vårdansats att den som vårdar måste inneha specifika kompetenser och förmågor relaterade till bland annat socio-kommunikativ och självreflektiv förmåga, såväl som en reflektiv öppenhet till ett holistiskt perspektiv på hälsa. Tidigare forskning har visat att en Mind-Body Medicine (MBM) kurs potentiellt kan understödja utveckling av dessa kompetenser bland framtida vårdare. Denna avhandling avsåg i första hand att uppnå ökad insikt i förutsättningar och verktyg för implementering av Integrativ Vård. Mer specifikt syftade den till att beskriva attityder till, och utövande av IM bland Nederländska sjuksköterskor, samt undersöka stödet för det nya dynamiska hälsobegreppet (”en persons förmåga till att anpassa sig och hantera utmaningar”) bland intressenter inom Nederländsk Hälso- och Sjukvård. Vidare i andra hand, avsåg avhandlingen också att utvärdera förutsättningarna för att använda en MBM kurs som ett verktyg till att understödja och fostra ett mer integrativt förhållningssätt bland läkar- och sjuksköterskestudenter. Metod Både kvantitativ såväl som kvalitativ forskningsdesign tillämpades. Attityder till, och utövande av IM undersöktes i en semistrukturerad enkätstudie bland 355 Nederländska sjuksköterskor (studie I). Stödet för det nya hälsobegreppet undersöktes i en studie som genomfördes med mixad design, där i det första steget data från individuella- och fokusgruppintervjuer bland 140 intressenter genomgick en manifest innehållsanalys, och i det andra steget genomfördes en tvärsnittsstudie bland 1938 intressenter för att validera fynden från det första steget (Studie II). MBM kursen utvärderades i en kontrollerad, kvasi-experimentell interventionsstudie (71 deltagare/61 kontroller bland läkarstudenter, och 47 deltagare/64 kontroller bland sjuksköterskestudenter) med validerade frågeformulär (Studie III). Vidare även i en Fenomenologisk-Hermeneutisk ansats via individuella intervjuer med 11 läkar- och 15 sjuksköterskestudenter för att uppnå en djupare förståelse över MBM kursens betydelse för deltagarna (Studie IV). Fynd I studie I framkom att sjuksköterskorna övergripande hade en positiv attityd till IM. Patientcentrering och fokus på individens resurser, samt deras egna ansvar för att arbeta hälsofrämjande var områden som hade mest stöd bland både sjuksköterskor och andra intressenter. Dessa element ansågs också av intressenterna vara den mest positiva aspekten av det nya dynamiska hälsobegreppet (Studie II). Användandet av evidensbaserade komplementärmedicinska metoder och hälsofrämjande miljöer stöddes till viss del av sjuksköterskorna men brist på kunskap och brist på evidens förefaller vara hinder för integration i nuvarande vårdpraxis (Study I). I studie II framkom att begreppet hälsa uppfattades som att bestå i sex olika dimensioner; ”kroppslig funktion”, ”mental funktion och perception”, ”spirituell/existentiell dimension”, ”livskvalitet”, ”social-samhällelig inklusion” samt ”daglig funktion”. I samklang med patienter, så hade sjuksköterskor en bredare syn på hälsa än andra hälsoprofessioner. I studie III framkom långsiktiga positiva effekter av att delta i MBM kursen avseende i två dimensioner av empatisk förmåga (Personal distress och Empatic concern) bland läkarstudenterna, samt avseende upplevd stressnivå (perceived stress) och empati (personal distress) bland sjuksköterskestudenterna. I studie IV framkom att MBM kursen kan ses som ”en väg till inre medvetenhet och stöd till att knyta an till andra och den omgivande världen” vidare identifierades temana: ”en förmåga till en mer medveten närvaro”, ”en ökad uppfattningsförmåga och inre medvetenhet” samt ”att knyta an till andra människor på en djupare nivå”. Slutsats Utifrån resultaten i avhandlingens explorativa (I, II) del är slutsatsen att de observerade positiva attityderna, och uppfattningarna bland vårdgivare avseende IM och det nyutvecklade hälsobegreppet kan ses som viktiga facilitatorer för ytterligare implementering av IM i det Nederländska hälso- och sjukvårdssystemet. Vidare, den ökade förmågan att hantera stress, utveckla empatisk förmåga och mer öppenhet för nya perspektiv på hälsa och behandlingsalternativ hos läkar- och sjuksköterskestudenter efter deltagande i en MBM kurs (implementeringsdelen i denna avhandling, III, IV), stöttar antagandet att kursen kan ses som ett användbart verktyg för att understödja en mer integrativ vårdansats bland framtida vårdpersonal. / <p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 3 i tryck, delarbete 4 inskickat.</p><p>At the time of the doctoral defence the following papers were unpublished: paper 3 in press, paper 4 submitted.</p>

Bakgrund: Tidigare forskning inom ämnet kroppsbildsuppfattning har till största del utgått från ett patogent perspektiv. Fokus har utgjorts av att eliminera orsaker till en negativ kroppsbild, istället för att försöka förstå hur faktorer som bidrar till en positiv kroppsbild kan främjas, vilket vidare också leder till hälsofrämjande beteenden. I motsats till tidigare forskning var därför föreliggande studies syfte att undersöka om det fanns en korrelation mellan gymnasieungdomars självskattade hälsa och kroppsbildsuppfattning utifrån ett salutogent perspektiv. Studiens metod har byggt på en kvantitativ enkätundersökning som bestod av de validerade mätinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) och Body appreciation scale 2 (BAS-2). SHIS mäter hälsa utifrån ett salutogent perspektiv, medan BAS-2 används för att mäta individens kroppsuppskattning ur ett positivt perspektiv, vilket är en betydande del av en individs kroppsbildsuppfattning. Studiens resultat kunde påvisa en medelstark positiv korrelation (r= 0,468) p=0,001 mellan självskattad hälsa och kroppsuppskattning. Flickor skattade sin hälsa signifikant högre än pojkar (p= 0,003), med 95 % säkerhet (CI= 1,590- 7,853) och hade också en högre kroppsuppskattning än pojkar på en signifikant nivå (p=0,001, 95 % CI= 2,845- 8,062). Konklusion: fortsatt forskning bör studera den subjektiva hälsan i relation till kroppsbildsuppfattning ur ett salutogent perspektiv, för att generera kunskap gällande vilka faktorer det är som gör att det finns en korrelation mellan hälsa och kroppsbildsuppfattning. / Background: Previous research in the subject body image has largely been based on a pathogenic perspective. The focus has been on eliminating causes of a negative body image, instead of trying to understand how factors that contribute to a positive body image can be promoted, which furthermore leads to health promoting behaviors. In contrast to previous research, the purpose of the present study was therefore to investigate whether there was a correlation between high school students' self-estimated health and body image from a salutogenic perspective. The study's method has been based on a quantitative survey that consisted of the validated measuring instruments Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) and Body appreciation scale 2 (BAS-2). SHIS measures health from a salutogenic perspective, while BAS-2 is used to measure an individual's body appreciation from a positive perspective, which is a significant part of an individual's body image. The study's results showed a positive correlation (r = 0.468) p = 0.001 between self-estimated health and body appreciation. Girls estimated their health significantly higher than boys (p = 0.003), with 95% certainty (CI = 1.590-7.853) and had a higher body appreciation than boys at a significant level (p = 0.001, 95% CI = 2,845-8,062). Conclusion: further research should study the subjective health in relation to body image from a salutogenic perspective, in order to generate knowledge regarding which factors that causes a correlation between health and body image.

<p>Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne. Frågeformuläret innehöll frågor om arbetsförhållanden, stress, ekonomi, sociala kontakter, samt hälsa. Studien framhäver vikten av en positiv arbetsupplevelse som en signifikant påverkansfaktor för den salutogena hälsan. Det som framförallt bidrar till en positiv arbetsupplevelse är god social kontakt och en bra ekonomi. Sådana faktorer bör uppmärksammas för framtida hälsofrämjande insatser riktade till lantbrukare.</p> / <p>The health related work has included patogenesis interventions during a long term with focus on poor health and illness. Salutogenesis is a different perspective which emanates from factors that contribute to health and well-being. Salutogenesis explains why people stay well and even are able to improve their health in stressful situations. The aim of the study was to explore farmers´ health with intentions to describe salutogenic factors for health, that can be used in health promotion work. In a cross-sectional survey 300 farmers in Scania received a questionnaire with questions on work situation, stress, economy, social support and health. The study indicates how essential it is to have a positive work experience which has a significant impact on the salutogenic health experience. Good social contacts and good economy are factors that improve the positive work experience. These factors are important in future work with health promotion among farmers.</p>

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne. Frågeformuläret innehöll frågor om arbetsförhållanden, stress, ekonomi, sociala kontakter, samt hälsa. Studien framhäver vikten av en positiv arbetsupplevelse som en signifikant påverkansfaktor för den salutogena hälsan. Det som framförallt bidrar till en positiv arbetsupplevelse är god social kontakt och en bra ekonomi. Sådana faktorer bör uppmärksammas för framtida hälsofrämjande insatser riktade till lantbrukare. / The health related work has included patogenesis interventions during a long term with focus on poor health and illness. Salutogenesis is a different perspective which emanates from factors that contribute to health and well-being. Salutogenesis explains why people stay well and even are able to improve their health in stressful situations. The aim of the study was to explore farmers´ health with intentions to describe salutogenic factors for health, that can be used in health promotion work. In a cross-sectional survey 300 farmers in Scania received a questionnaire with questions on work situation, stress, economy, social support and health. The study indicates how essential it is to have a positive work experience which has a significant impact on the salutogenic health experience. Good social contacts and good economy are factors that improve the positive work experience. These factors are important in future work with health promotion among farmers.

Abstract Background: The World Health Organization has expressed a great concern about the increasing prevalence of childhood obesity. Region Västra Götaland (VGR) has developed a web based program to support school nurses in their work to promote health among children with obesity. Previous research on childhood obesity emphasizes the importance of support from nurses and how their work is organized. Aim: The aim of the study is, firstly, to explore school nurses experiences with health promotion work among obese children. Secondly, to investigate whether school nurses use the salutogenic theory of health. Method: A qualitative study design was adopted. Data in form of semi structured interviews was collected from seven school nurses in the VGR. A directed content analysis was used for the analysis of the data. Results: The results are presented in three categories from the Tannahill health promotion model; health education, prevention and health protection. A new category emerged from the interviews and to be significant for the nurses´ work; organization. The last category was the salutogenic theory. The possibility to work in a health promotion manner became hard because of inadequate resources. However, we found that health education, prevention and health protection were areas of daily attention. The school nurses´ work was based on the salutogenic theory. Conclusion: School nurses were aware of the importance of health promotion. Overall, there was a feeling of diffuse guidelines for working in a health promotion manner (with childhood obesity), although a web-based tool was available. We recommend the use of a new model for daily practice capturing the key elements of health promotion.

Attetion Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, är den vanligaste barnpsykiatriska diagnosen.Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskan erfar skolsituationen för elevermed ADHD-diagnos. Fyra till sex procent av alla elever i skolan har denna diagnos (ADHD).Skolsköterskan har i sin dagliga kontakt med elever möjlighet att tidigt upptäcka och även tillviss del förhindra utvecklandet av komplikationer. Orsaken till ADHD består främst avgenetiska anlag men sociala faktorer finns och de påverkar hur svår utvecklingen blir.Metoden var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman ochHällgren Graneheim. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med sex skolsköterskor. Urdatamaterialet framträdde temat Att förväntas vara som andra, men inte kunna med treunderteman. Resultaten kan användas till att öka förståelsen för elever med ADHD och derasskolsituation. Förhoppningsvis kan insikten om problemets svårighetsgrad öka motivationenatt förbättra situationen i skolan för alla elever och vuxna. Det finns många saker sompåverkar situationen för elever med ADHD, med rätt resurser och förutsättningar gesmöjlighet att påverka elevens utveckling i positiv riktning. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, is today the most common psychiatricdiagnosis among children. The purpose of this study was to describe school nurses̛experiences of the school situation of pupils with ADHD. Four to six percent of all schoolpupils have been diagnosed with this illness. Due to her daily contact with school children,the school nurse has the opportunity to assist in early detection of ADHD, and can to someextent even prevent the development of possible complications. Genetic predisposition is theprimary cause of ADHD but social factors affect the severity of its development. The methodin this study was qualitative content analysis with an inductive approach described byLundman och Hällgren Graneheim. The data collection was made through interviews with sixschool nurses. Based on the analysis, the theme; Expected to be like the others, but also notbeing able, emerged with three subthemes. The results can be used to increase theunderstanding of pupils with ADHD in their school situation. Hopefully, awareness of theproblem severity increases motivation to improve the situation in schools for all studentsand adults. There are many things that affect the situation for children with ADHD. With theright resources and conditions the opportunity to influence students' development in apositive direction occurs.

Aim: The purpose of this study is to investigate how some high school students experience their school's health work as well as their view on/understanding of health. Since the study is conducted in collaboration with the Swedish Institute FMS particular attention will be paid to a special intervention, named FMS. The research questions read: How is health presented in the students’ stories about the school’s health work? Where does the school's health work take place according to the students' stories? How do the students experience the subject Sport and Health? How do the students experience FMS:s health intervention? Method: A qualitative method has been used where nine students have been interviewed individually with the ambition to understand the phenomenon from the interviewees own perspective. A total of 18 interviews have been conducted since all participating students were interviewed on two different occasions. Results: Health for the students is primarily about feeling good and having the energy to perform. The pathogenic perspective appears the most when talking about physical health, while the salutogenic perspective becomes clearer when they argue about mental health and even more clear in social health. When the students talk about the opportunities and difficulties they experience about their own health, it mainly involves physical activity and diet. Here is a picture of how students seem to be about improving their health by being physically active and eating "good". Occasions when it is not possible to be physically active or to eat "good" therefore means that the students experience a difficulty for their own health. The school’s health work seems to, according to the student’s stories, mainly take place in the subject of Sport and Health, which is a subject the majority experiences provides good information and is fun. All students experience that the health intervention FMS has given them a deeper insight into what they can and can not do and what they need to improve with themselves. Overall, the interviewees describe how they think the FMS has been very good and fun. Conclusions: Regardless of whether a health work has a pathogenic or salutogenic perspective is it important for the school to think about how health is expressed in education and other health initiatives as it can ultimately affect students' approach to their health. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasieelever upplever sin skolas hälsoarbete samt deras syn på/förståelse av hälsa. Då studien genomförs i samverkan med Svenska Institutet FMS kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt en speciell hälsoinsats, kallad FMS. Frågeställningarna lyder: Hur framställs hälsa i elevernas berättelser om skolans hälsoinsatser? Var sker skolans hälsoarbete enligt elevernas berättelser? Hur upplever eleverna ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever eleverna FMS:s hälsoinsats? Metod: En kvalitativ metod har använts där nio elever har intervjuats individuellt med ambitionen att förstå fenomenet ur de intervjuades egna perspektiv. Totalt har 18 intervjuer genomförts då samtliga deltagande elever intervjuades vid två olika tillfällen. Resultat: Hälsa för eleverna handlar främst om att må bra och att ha ork till att prestera. Det patogena perspektivet framträder starkast när de talar om fysisk hälsa, medan det salutogena perspektivet blir tydligare när de resonerar om psykisk hälsa och än tydligare vid social hälsa. När eleverna talar om vilka möjligheter och svårigheter de upplever kring den egna hälsan rör det främst fysisk aktivitet och kost. Här framträds en bild av hur det för eleverna verkar handla om att man ska främja sin hälsa genom att vara fysiskt aktiv och att äta ”bra”. Tillfällen då det inte är möjligt att vara fysiskt aktiv eller att äta ”bra” ter sig därför för eleverna till att upplevas som en svårighet för den egna hälsan.   Skolans hälsoarbete verkar enligt elevernas berättelser främst ske i ämnet Idrott och hälsa, vilket är ett ämne som majoriteten upplever ger bra information och är roligt. Hälsoinsatsen FMS upplevs av samtliga elever ha givit dem endjupare insikt i vad de kan och inte kan göra samt vad de behöver förbättra med sig själva. Det beskrivs överlag i intervjuerna hur de tycker att FMS har varit väldigt bra och roligt. Slutsats: Oavsett om ett hälsoarbete har en patogen eller salutogen utgångspunkt är det viktigt för skolan att fundera över hur hälsa kommer till uttryck i såväl undervisning som övriga hälsoinsatser då det i slutändan kan påverka elevers förhållningssätt till sin hälsa.

The objective of this study was to investigate the construct validity of the Emotional Intelligence Scale (EIS) from a wellness perspective. The conceptualisation and measurement of emotional intelligence has recently received much attention due to its applicability to various workplace variables. The theoretical component of this study covers the definition and measurement of emotional intelligence, and integrates this with the concepts of salutogenesis and psychological well-being. The empirical study investigates the relationship between emotional intelligence and three wellness-related constructs. Measures of these constructs were administered to a non-random sample of 118 employees at a South African software development organisation. Statistical analysis confirmed the relationship between emotional intelligence and sense of coherence, locus of control and three of the five emotion-focused coping strategies measured. / Industtrial and Organisation Psychology / M.Comm. (Industrial and Organisational Psychology)