Syftet med den här studien har varit att undersöka och tolka hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Detta har möjliggjorts genom granskningar av ämnesplaner från åren 1960, 1965, 1970, 1994, 2011 och 2025. Metoden som har använts vid undersökningen är diskursanalys, där begreppen hälsa och välbefinnande eftersökts i ämnesplanerna. Detta har genomförts både explicit och implicit för att identifiera diskurser i relation till hälsobegreppen hälsa och välbefinnande. Tre hälsodiskurser påträffades i samtliga ämnesplaner, fysisk, psykisk och social hälsodiskurs. Diskurserna som identifierades tolkades genom Antonovskys hälsoperspektiv salutogent och patogent för att kategorisera hur hälsa och välbefinnande framställs i ämnesplanerna. Ytterligare tolkning och undersökning implementerades på ämnesplanerna genom Antonovskys teori om känsla av sammanhang för att klarlägga om hälsa kan ses ur ett salutogent perspektiv inom ämnesplanerna. Resultatet visar att en majoritet av ämnesplanerna ses ur en fysisk hälsodiskurs, där fysiologiska och anatomiska faktorer ses som det mest väsentliga. I de ämnesplanerna ett helhetsperspektiv på hälsa påvisas ses de ur ett hälsofrämjande perspektiv där verktygen för ett salutogent perspektiv på hälsa finns, förutsatt att läraren intar ett reflektivt förhållningssätt. Slutsatsen visar att ämnesplanerna gått från ett riskförebyggande patogent perspektiv på hälsa till ett mer hälsofrämjande salutogent perspektiv. I slutsatsen synlig- och tydliggörs även att begreppen hälsa och välbefinnande kan tolkas antingen explicit eller implicit beroende på analytikern och dennes tidigare erfarenhet och förhållningssätt till hälsa. Avslutningsvis poängteras att vidare forskning ständigt behövs om ämnesplaner, i takt med ett föränderligt samhälle.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet skyddsfaktorer hos barn och ungdomar synliggörs och hur kunskap om ämnet tillämpas i tre svenska skolbaserade preventionsprogram: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) och Community Parent Education Program (COPE). Tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer talar för att ett främjande av dessa faktorer kan hjälpa barn och ungdomar undvika att utveckla ett normbrytande beteende. Den här studien har inriktat sig på skolbaserade preventionsprogram då skolan är den sociala arena där barn och ungdomar spenderar majoriteten av sin vakna tid. Studiens frågeställningar är som följer: - Hur synliggörs begreppet skyddsfaktorer i programbeskrivningarna för de tre utvalda skolbaserade preventionsprogrammen? - Hur tillämpas den kunskap som finns om skyddsfaktorer i det praktiska arbetet med preventionsprogrammen enligt hur det beskrivs i programbeskrivningarna? - Finns det några likheter eller skillnader mellan programmen med avseende på deras tillämpning av kunskaper om skyddsfaktorers betydelse? En innehållsanalys av preventionsprogrammens egna material har genomförts utifrån två utvalda teman: preventionsprogrammens utformning och bakgrund samt skyddsfaktorer – hur begreppet synliggörs och hur kunskaper används. Resultaten har därefter kopplats till tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer. Antonovskys teorier om det salutogena perspektivet och KASAM (Känsla Av SAMmanhang) samt systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell har utgjort studiens teoretiska referensramar. Genom analys av resultatet har det framkommit att de olika preventionsprogrammen skiljer sig åt i sin utformning. Dels huruvida de är ett universellt eller selektivt preventionsprogram och dels huruvida de fokuserar på barnens och ungdomarnas individuella skyddsfaktorer eller skyddsfaktorer i familjen. Endast ett av preventionsprogrammen tog uttryckligen upp skyddsfaktorer hos barn och ungdomar i sitt material och kopplade denna kunskap till programmets utformning samt genomförande. I materialet som tillhör de andra två preventionsprogrammen blev begreppet och kunskapen inte lika tydlig, men ämnet blev ändå synligt på mer implicita sätt. / This bachelor thesis aims to explore how the concept of protective factors among children and youths are made visible and how knowledge on the subject is implemented in three Swedish school-based prevention programs: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) and Community Parent Education Program (COPE). Existing research on protective factors among children and youths suggests that a promoting of these factors within the lives of vulnerable children and youths can help them resist a development of an antisocial behavior. This bachelor thesis will be looking at school-based preventions programs because school is the social arena where most kids spend a majority of their time spent outside of their home. The study aims to answer the following questions: - How is the concept of protective factors made visible in the program descriptions of the three school-based prevention programs? - How is knowledge on the subject of protective factors implemented in the practice of the prevention programs according to how it is described in the program descriptions? - Are there any similarities or differences between the programs in regard to their implementation of knowledge on the subject of protective factors and their importance? A content analysis was performed on the literature of the three prevention programs on the basis of two chosen themes: the prevention programs design and background as well as protective factors – how the concept is made visible and how knowledge is implemented. The results have then been connected to existing research on protective factors among children and youths. The theoretical framework of the study consists of Antonovsky’s theory on the salutogenic model and SOC (Sense of Coherence) as well as systems theory and Bronfenbrenner’s bioecological model. When analyzing the material it was found that the three prevention programs were different in their design. Partly whether they are universal or selective preventions, and partly whether they have chosen to aim their focus at the children and youths individual protective factors or on their parental protective factors. Only one of the prevention programs explicitly mentioned protective factors in its material and implemented the knowledge on the subject in the programs design and execution. In the material belonging to the other two prevention programs the concept of protective factors and knowledge on the subject was not as apparent, but the subject was still visible in more implicit ways.

Studiens syfte är att undersöka lärares undervisning om hälsa i biologiämnet. Studien är empirisk och baserar sig på intervjuer med verksamma lärare. Fem lärare intervjuades på två olika skolor. I studien betraktas hälsa utifrån två perspektiv, det patogena och det salutogena. Perspektiven appliceras på undervisningen för att undersöka huruvida den utgår från ett hälsofrämjande arbete eller ett förebyggande arbete. Hälsa delas även i tre olika faktorer: fysiska, psykiska och sociala. Alla tre delar är det som utgör en persons hälsa. Således är alla delar viktiga att beröra i undervisningen kring hälsa. Resultatet visar att undervisning består av både ett salutogent perspektiv på hälsa likväl som ett patogent. Undervisningen är dock övervägande patogent. Det innebär att undervisningen många gånger tar avstamp i att undvika dåliga beteenden istället för att främja hälsosamma beteenden. Resultatet visar även att undervisningen kring sociala relationer inte framhåller hälsofördelarna med dessa.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nätverksarbetet inom socialtjänsten upplevdes ur ett brukarperspektiv i en medelstor kommun i Sverige. I den studerade kommunen användes nätverksarbete som en insats för barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten. Nätverksarbetet innebar en samverkan mellan de privata och de professionella aktörerna för att uppnå hållbara lösningar för ungdomarna och deras familjer. Studien genomfördes kvalitativt via åtta intervjuer med föräldrar till barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten där nätverksarbetet hade genomförts som en insats. I resultatredovisningen och analysen har systemteori och de salutogena perspektivets tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt empowerment används. Resultatet av föreliggande studie visade på att de föräldrar som deltagit i nätverksmöte hade en allmän positiv bild av nätverksarbetet. De slutsatser som påvisades var att nätverksarbete i denna kommun kunde förbättras genom bättre uppföljning samt flexiblare insatsförfarande. / The study was aimed to examine social network as method in social services and how it was perceived from a user perspective in a medium sized municipality in Sweden. Networking was offered by the social services as an intervention for parents and their children in need of social support. Networking is based on collaboration between the private and the professional actors to achieve sustainable solutions for adolescents and there family’s. The study was conducted through qualitative interviews with eight parents of children and adolescents who have participated in social network meetings. The empirical results were analyzed from a salutogenic perspective and the concepts comprehensibility, manageability, meaningfulness and empowerment. The results of this study showed that parents who participated in network meeting had a positive perception of networking. The conclusions that could be drawn from this study were that networking in this municipality could be improved by better follow-up and more flexible operational procedures in arranging network meetings.

Bland andra Skolverket och EU:s barnkonvention stadgar att staten har ansvar för att barn och unga ska ha en trygg uppväxtmiljö. Skolan utgör en stor del av uppväxtmiljön och på vissa skolor har man tillsatt insatsen elevcoach. Syftet med studien var att undersöka elevcoachers funktion inom högstadieskolan. Studien hade utgångspunkt i professionsteori och salutogent perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med tre elevcoacher och tre lärare gav studien resultatet att elevcoacher kan räknas som paraprofessioner, men inte som den klassiska definitionen av professioner. Elevcoacher beskrevs ha en tryggande roll och funktion både för elever och personal. Det framkom även av studien att elevcoacher upplevdes ha en avlastande funktion för lärare. Dock antydde informanterna på att elevcoachernas arbete inte alltid respekteras av övrig personal. Elevcoacher beskrevs ha betydelse både för elevers välbefinnande och skolresultat. Slutligen presenterades att elevcoacher som insats är betydelsefull och uppskattad av informanterna, som har erfarenhet av insatsen. / Student coaches in upper secondary schools -What function and significance do they have? Among others The Swedish Agency for Education and The EU Children’s Convetion determines that the government has a responsibility for children and youth to have a safe growing environment. The school is a major part of children’s living environment and in some schools the function and staff category student coaches have been added. The purpose of this study was to examine what function student coaches have in upper secondary schools. The study was conducted through qualitative interviews with three student coaches and three teachers, and the collected data were analyzed using profession theory and a salutogenic perspective. The results show that student coaches can be characterized as so-called para professions. Student coaches was described as having a supportive and calming function for students and teachers in upper secondary schools. However, the informants described that the work of student coaches was not always respected or understood by teachers and other adults. Student coaches were  perceived as important, both for the well-being of the students and for the improving of their school results.

Syftet med denna studie var att undersöka elevhälsoteams erfarenhet och uppfattning gällande samverkan i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det är en kvalitativ studie av två skolors elevhälsoteam, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer och ville belysa hur professioner inom elevhälsan tolkar sitt uppdrag. Tidigare forskning visar att en lyckad skolgång leder till en god psykisk och social hälsa. Elevhälsans uppdrag har förändrats och till följd av lagförändringar har perspektivet flyttat från det patogena (det sjukliga) till att se det salutogena (det friska). Vi tillämpade KASAM, Antonovskys teori, känsla av sammanhang, ramfaktorteorin och det systematiska kvalitetsarbetet vilka lämpar sig i analysering av empiriskt material och kommer till sin rätt i skolutvecklingsfrågor. Resultatet visar att elevhälsoteamen har en medvetenhet gällande sitt uppdrag, vilket är att förebygga och hälsofrämja. Båda skolorna har påbörjat framgångsrika utvecklingsområden som gynnar den enskilda individen där deras ambition är att alla elever ska lyckas i sin utveckling. Däremot är samverkan inte alltid genomförbart på grund av bristande planering och strukturering. Det kräver ett systematiskt kvalitetsarbete som leds av rektor där alla skolformer är betydelsefulla och avgörande faktorer för att ett förebyggande och hälsofrämjande arbete sker. Sammanfattningsvis ser vi, i det kommande uppdraget som blivande specialpedagoger, att för att lyckas måste vi samverka med elever, lärare, föräldrar och andra yttre aktörer som exempelvis socialförvaltning och BUP. En fungerande samverkan och tidiga insatser är inte endast en framgångsfaktor i sig utan sett i ett långsiktigt perspektiv också samhällsekonomiskt.

Bakgrund: Hälsopromotion/hälsofrämjande arbete innebär att man arbetar med hälsa ur ett holistiskt synsätt där strävan är balans i hälsans alla delar. Hälsopromotion har sedan World Health Organization’s (WHO) lansering av Ottawadokumentet utvecklats till en inriktning som tydligt skiljer sig från sjukdomsbehandlande och sjukdomsförebyggande arbete. Livsstilsrelaterad ohälsa i Sverige kostar samhället upp till 55 miljarder kr per år. Åtgärder i människors livsstil kan ge vinster för individ, organisation och samhället med bl.a. minskad belastning i sjukvården, vilket rimligtvis kan minska kostnader för sjukvården och samhället i helhet. Primärvården kan som första vårdinstans betraktas ha goda förutsättningar till att på ett tidigt stadium nå patienter oavsett socioekonomisk status & då främja en jämlik hälsoutveckling i befolkningen. Syfte: Att undersöka hälsopromotivt arbete inom primärvården i en medelstor stad i Norrbotten. Vad är arbetsledares perspektiv på hälsopromotivt arbete inom primärvården? Hur arbetar medarbetare hälsopromotivt inom primärvården? Vilket stöd behövs för att utveckla det hälsopromotiva arbetet i primärvården? Metod: Kvantitativ deskriptiv studie. Resultat: Arbetsledare har en medvetenhet kring det hälsofrämjande uppdraget och en vilja att implementera och utveckla det arbetet, det finns en ambition att arbeta befolkningsinriktat för en jämlik hälsa för alla och en tro på att primärvårdens roll kommer att vara viktigare i framtiden för främjandet av hälsan hos individer och grupper i befolkningen. Samtidigt uttrycks ett tydligt behov av resurser, kompetens och samverkan inom området då primärvårdens totala uppdrag inklusive främjandet av hälsan uppfattas som för brett och därmed svårgreppbart. Medarbetarna arbetar med samtliga delar av hälsa varav fysisk, psykisk och social hälsa uppger majoriteten sig arbeta med. Motivation via samtal samt utredning via samtal anges som primära arbetsmetoder inom samtliga områden av hälsa. Även receptordination och remittering till specialist anges som vanliga arbetssätt. Medarbetarna uttrycker ett tydligt behov av tid, resurser, kompetens och samverkan för ett ökat hälsopromotivt arbete, i likhet med arbetsledarnas uttryckta behov. Vår slutsats är att genom samverkan där både promotivt och preventivt arbete praktiseras, kan både tid och övriga resurser hos primärvårdens nuvarande vårdpersonal besparas. / Background: Health promotion means working with health from an holistic approach where the endeavor is balance concerning all aspects of health. Since the World Health Organization's (WHO) launch of the Ottawa document, health promotion has obviously distinguished from disease treatment and disease prevention. In Sweden, health problems related to lifestyle costs society up to SEK 55 billion a year. Measures in people's lifestyles can give benefits to individuals, organizations and society with a reduced burden on healthcare. Action can reduce costs regarding both healthcare and society as a whole. Primary care can be regarded as the first healthcare provider to have good conditions for reaching patients at an early stage regardless of socioeconomic status and thereby promote equal health development among the population. Purpose: To investigate health-promoting work in primary care in a medium-sized city in Norrbotten. What is the supervisor's perspective on health-promoting work in primary care? How do employees work in a health-promoting field in primary care? What support is needed to develop the health-promoting work in primary care? Method: Quantitative descriptive study. Result: Supervisors have an awareness of the health promotion mission and a willingness to implement and develop that work, there is an ambition to work population-oriented towards equal health for all and a belief that primary care will be more important in the future regarding promotion of the health of individuals and groups among the population. Meanwhile, there is a clear need for resources, skills and collaboration in the area, as the mission of primary care, including health promotion, is perceived as too broad and thus difficult to handle. The staff work with all parts of health, whereof physical, mental and social health are embraced by the majority. Motivation via conversation and inquiry via conversation are indicated as primary working methods in all areas of health. Recipe ordination and remittance to specialist are also stated as common practices. The staff expresses a clear need for time, resources, skills and collaboration for increased health-promoting work, similar to the expressed needs of supervisors. Our conclusion is that through collaboration where both promotional and preventive work is practiced, both time and other resources could be spared concerning primary care's current healthcare staff.

The study deals with the implementation of specific values in elderly care in the municipality of Hultsfred. The values here are grounded on the interaction between caregivers and caretakers and based on a salutogenetic approach. The aim of this study is to describe and analyse the work with values in elderly care through the understanding how the changes in the organisation have been shaped in the municipality on different levels in organisation of the elderly care through an implementation process. The study is based on semi-structured interviews with care givers, care administrators and managers. National and internal documents were studied. The material was analysed through Fixen et. al (2005) steps in an implementation process. The main findings in the study reveals the importance of a working communication and making every level participate in an implementation process. The study shows an example how popular organisation recipe is translated and used in elderly care. The study was written with support from the Kamprad Family foundation.

Undersökningen handlar om hur lärare kan utforma en undervisning som möjliggör att elever vill delta, lära och utvecklas i ämnet idrott och hälsa. Flera forskningsstudier visar nämligen på att undervisningen behöver utvecklas för att fler elever ska få rätt förutsättningar att kunna delta och utvecklas. För att ta reda på hur lärare kan göra, intervjuades fem lärare, och forskningsmaterialet som utgör undersökningens resultat är således av kvalitativ art. De två teoretiska perspektiv som används i studien är Antonovskys salutogena teori, känsla av sammanhang (KASAM), samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. I analys av resultatet användes KASAM:s komponenter för att tolka lärarnas utsagor i syfte att ta reda på hur KASAM utvecklas i undervisningen, vilket enligt forskning har betydelse för lärande och utveckling. Resultatet visade följaktligen att när lärare förmedlar syftet med undervisningen och är tydliga med vad för kunskaper och förmågor eleverna ska lära sig kan undervisningen främja KASAM. Ytterligare ett resultat visar att KASAM gynnas om undervisningen upplevs som personligt relevant och nyttig för den enskilde eleven. Tryggt klimat och goda relationer tolkades också kunna främja KASAM. I resultatdiskussionen hanteras resultatet i förhållande till forskningsbakgrunden där bland annat Quennerstedts utveckling av hälsoresurser och Engströms meningsbärande logiker lyfts fram i relation till resultatet. Utifrån undersökningens resultat kopplat till tidigare forskning skulle detta forskningsresultat kunna bidra till det idrottsdidaktiska fältet med aspekter på hur lärande och utveckling kan främjas i undervisningen med salutogena och sociokulturella perspektiv på lärande.

Syftet med studien är att synliggöra hur pedagoger ser på barns hälsa i relation till utevistelse i förskolan. I studien användes metoden kvalitativa intervjuer. Åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuades. I studien användes salutogent och patogent perspektiv på hälsa som teoretisk utgångspunkt. Det framkom i resultatet att de verksamma pedagogerna erbjuder barnen att vistas i olika utomhusmiljöer som främjar deras hälsa. Det görs genom att de får utöva fysisk aktivitet och de får lära sig med alla sina sinnen. Detta är ett salutogent synsätt att se på hälsa eftersom pedagogerna fokuserar på att främja barnens hälsa i förskolan. Det framkom även i resultatet att pedagogerna har bedrivit mer verksamhet utomhus på grund av de rådande omständigheterna kring covid- 19. Här framkom det att pedagogerna fokuserade på att försöka förhindra och hantera smittspridningen på förskolan, vilket är ett patogent synsätt att se på barns hälsa. Slutsatsen som drogs var att både det salutogen och det patogena synsättet behövs då de kompletterar varandra. / The purpose of the study is to make visible how educators view children's health in relation to outdoor activities in preschool. In the study, the method of qualitative interviews was used. Eight professional preschool teachers were interviewed. The study used a salutogenic and pathogenic perspective on health as a theoretical starting point. It emerged from the results that the active educators offer the children to stay in different outdoor environments that promote their health. This is done by allowing them to exercise physically and they learn with all their senses. This is a salutogenic approach to look at health where educators focus on promoting children's health in preschool. It also emerged from the results that the educators have conducted more activities outdoors due to the counseling circumstances surrounding covid-19. Here it emerged that the educators focused on trying to prevent and manage the spread of infection in preschool, that it is a pathogenic approach to look at children's health. The conclusion that was drawn that both the salutogenic and the pathogenic approach are needed as they complement each other.