The main purpose of this degree thesis is to, through memories, describe and analyze the identification with Ålidhem, a ‘Million Homes Programme’ in Umeå, Sweden, by adolescents living there mainly during the 1990’s. This by asking how young Ålidhem residents managed the definition coming from the surrounding society of how and what an Ålidhem’er is. How mutual we are in our fellowship and how the identity of a Ålidhem’er is constructed are also questions asked. I based my materials upon nine interviews, all of the informants former and one still present residents of Ålidhem. I grew up in Ålidhem and my identity as an ålidhem’er is very strong. It fascinates me how one can connect ones identity so strong to a community, something I know other ålidhem’ers do as well, not only I. This is a reason why I wrote about this in my degree thesis and also a reason for you as a reader to be aware of the fact that I am not only the writer but also an informant. Both the residents themselves and the society defined the area as a ghetto/hood and hand in hand with this came also the definition of the ålidhem’er as a gangster, someone to be afraid of. A definition which some took to oneself, someone tried to take in and that some took distance from, but yet a definition of the ålidhem’er, a definition that was never questioned.      The identity is a process and not static. There are two ways to "test" an identity. The first is to play. All participants in the play know the identity is only something temporary. In the second way, through the game, the identity is tested against the community. If it is met with no questioning and being accepted, it is also an identity that can ‘become’ one's identity. To test different identities is nothing unusual but in the case of the ålidhem’er as "dangerous", the dangerousness is an ascribed feature that only works if both the society and I believe in it.      The fellowship among the ones who define themselves as a ålidhem’er is something that defines the core of the community. Ålidhem is not homogenous regarding neither class nor origin, but instead of creating a divided society it creates a fellowship, a fellowship which might be something in common with other Million Homes Programmes.

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehållet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhället och offentlig sektor. Studien visar också hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar också på hur olika idéer och synsätt i överenskommelserna kan få praktiska konsekvenser för civilsamhället.

This study focuses on the motives that recruiters can or may have within companies, organizations and authorities of using Facebook as a complement in the investigation of potential work-candidates. The study also explores the consequences that could occur regarding the boundaries of private and public spheres when recruiters are researching Facebook-pages of potential work-candidates. The results were collected by qualitative interviews with eight different recruiters from a wide range of businesses in Kalmar. By applying a framework of already identified uses and gratifications, we discovered six different motives of why recuriters would use Facebook as a complement while recruiting work-candidates. The motives are; security, guidance and advice, convenience utility, surveillance, curiosity and economic motives. We also discovered that the following consequences of researching Facebook-pages of potential workcandidates are that candidates are restricted in the possibilities of acting private on their Facebook-pages and that candidates have zero control of their published materials since recruiters sets the limits of what can be thought of as private and as public.

Independent schools are a central issue in the school world, the perception of independent schools varies and many people express opinions about them in the media. An independent school is according to the National Agency a school that has a different principal than the county or municipality. Independent schools may not charge fees but their revenue comes from municipal grants from municipalities (Berglund 2007, p. 10). An independent school can be driven by an association, foundation or company and to run an independent school requires a permit from the Education Department. The purpose of this paper is to see how four principals at independent schools with a Muslim profile are working to strengthen their students’ Muslim identity in relation to the society they live in and how schools work with value issues. We also had the intention of studying the schools environment. To help us, we used the following questions: How does the school principal integrate different value issues? What are the principals’ thoughts on their schools work with their students before meeting with the community? What are the principals thoughts on the schools work to enhance their students’ Muslim identity? What is the purpose of the school profile? What is the environment like in and around the school? We have used interviews and observations as a method to find out how principals producing work at an independent school with a Muslim profile, and how they work with students’ identity formation. In this qualitative study, we have interviews with two principals and two assistant principals and observations from three of the schools. Based on our research, we have concluded that there is little to distinguish an independent school with a Muslim profile from a public school. Both are part of the Swedish school system, so they must follow the national curriculum, the time plan, and the Education Act. According to the principals that we interviewed, what distinguishes an independent school with a Muslim profile from a public school is that they serve halal food, girls and boys have separate PE lessons, they have one lesson a week for the school's profile subject (Islam or Arabic), schools have a prayer room that students can access throughout the school day and the school is closed during the Muslim feasts. According to the principals that we interviewed, the main reason for choosing an independent school with a Muslim profile should be because of the work in the schools that is based on building up students’ Muslim identity. They do this for the students meeting with the society they live in, if the schools have built up a solid cultural foundation of the students, the transition to the community much easier. In our social world is the view of knowledge, learning and parenting culture bound. Lahdenperä writes about "learning -through-culture" and with this she means that children learn through their own culture, that shapes them as individuals and through it they learn what is worth to know (Lahdenperä 2003). Our observations revealed various differences between the schools’; the most obvious difference was the religious texts and symbols that were on Sham School. Our observations also showed different connections between the schools’; one was that they were in abandoned buildings, mostly in industrial areas. Another clear connection between the schools was that all had prayer rooms and these floors were covered with a large red carpet. The prayer rooms looked exactly like they do in a mosque. The conclusion of our study is that despite the schools’ public profile, independent schools with Muslim profile, they educate their students in different ways and their priorities are also different. Thus, one can´t assume that all independent schools with Muslim profile works the same way. Just as in public schools, it is about what the staff at the schools believe that the schools purpose and also their efforts to achieve the schools different goals.

Julia Rolandsdotter, Idéer om samhälle och individ: Abortdebatten under 1960- och 1970-tal med inriktning på realpolitik och ideologi, Uppsala Universitet: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, HT 2013. This essay aims to investigate and scrutinize the debate surrounding abortion during the years of 1964 and 1974 respectively. By analyzing elements of different opinions in the debate from daily press, a wide range of aspects concerning the issues of free abortion have been distinguishable. This analysis shows that the abortion debate was, to a high degree, a question of Realpolitik and ideology whereas the differences over time have been visible rather than the differences between parties of varying opinion. By applying the theories of Ian Hacking concerning the effects of categorization, ideas surrounding people and society among others, have been highlighted in the debate. In 1964 we see ideas about the woman as motherly or a victim and the society as defective or exposed among other factors. In 1974 on the other hand discussion about the free woman and the irresponsible society is very common.

We live in a global world characterized of economic internationalization. It imposes new demands on our way of managing our world. The Swedish labour market is not an exception. Critics believe that the Swedish model is in need of change. In the context of posting of workers the interplay between social rights and the freedom of providing services gives birth to problematic fields of social dumping. Both Norway and Sweden face similar challenges on the internal market. Nevertheless, both countries have applied different strategies in their work to counteract social dumping.    This paper aims to compare the Swedish- with the Norwegian model and display how both systems works to prevent social dumping. Further the paper will examine if the Norwegian system with universal collective agreements could be implemented in the Swedish system without creating friction in view of the Swedish model. By using a comparative method with sociology of law the paper brings understanding to the reader for the complex interaction between society and legal systems. This is key to fully grasp why Sweden and Norway has chosen different legal paths.

Denna studie undersöker hur kunskap om användarmotivation kan vara ett stöd för UX-design vid utformningen av online-samhällen för kartdatadelning. Studien är en fallstudie och baseras på undersökningen av att potentiellt använda sig av Open source map som grundkarta för cykelvägsapplikationen Cykelstaden som förvaltas av Trafikkontoret i Göteborg. Studien genomfördes genom en enkätundersökning, intervjuer med en kartograf och användare som nyttjar både Cykelstaden och olika kartdatadelningstjänster. Studiens delmål var även att undersöka vilken kontextuell information som önskas i ny och framtida användning av digital kartografi. Resultaten visar delvis på att användare utrryckligen vill vara delaktiga vid utformningen och utvecklingen av digitala tjänster. Korrelationen med studiens teoretiska implikationer visar att studier av användarmotivationer inför användningen av digital kartografi leder till att tjänsterna används och har för användare nytta. Resultaten pekar således på att kunskap om användarnas motivationsfaktorer och vad de drivs av vid användningen av digitala tjänster är en viktig framgångsfaktor för framtida digital utveckling av kartdatatjänster. Användarnas vilja och intresse för användarmedverkan kan således hjälpa till att bana vägen för en mer accepterad och tillämpad UX-design. / <p>Studenten påbörjade examensarbetet vt 2017 och slutförde arbetet vt 2018.</p> / -

Identitet kan definieras på olika sätt. I socialpsykologi används ordet identitet i samband med att man hänvisar till svaret på frågan ”Vem är jag ”, vilket i sin tur innefattar att individer refererar till vad som gör oss lika andra individer, men även vad som utmärker oss själva. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan individuell och kollektiv platsidentitet och individuell och kollektiv arbetsidentitet, samt om det föreligger någon samvariation mellan boendelängd, platsidentitet och arbetsidentitet. Studien är gjord på en större produktionsindustri beläget i ett mindre samhälle där urvalet bestod av kollektivarbetare. Data har samlats in genom en enkätundersökning där fasta svarsalternativ för identitet har utformats och där platsidentitet och arbetsidentitet har undersökts i en 7 -poängs Likertskala. Data har sedan analyserats genom en korrelationsanalys i IBM statistics SPSS 22. Resultatet visar att en samvariation mellan boendelängd och kollektiv platsidentitet finns (r=0,291 p=,040 n=52) samt mellan individuell platsidentitet och individuell arbetsidentitet (r=0,368, p=,006 n=54) samt kollektiv platsidentitet och kollektiv arbetsidentitet (r=0,410, p=,002 n=54).

För näringsidkare i dagens samhälle är äganderättsskyddet av stor betydelse, synnerligen näregendom ägs med samäganderätt. När en gäldenär inte förmår att uppfylla sinabetalningsförpliktelser kan det leda till att gäldenären får en exekutionstitel mot sig. För attinte inskränka annans äganderätt måste det säkerställas att egendom som kan komma attutmätas ägs av gäldenären. För näringsidkare eller fysiska personer som har ingått ettsamäganderättsavtal innehållande ett försäljningsförbud, som innebär att en av andelsägarnainte får begära att samägd egendom ska bjudas ut till offentlig försäljning, är det viktigt förparterna att veta i vilka situationer deras avtal inte är gällande. Även för sökande borgenär ärvetskap om vilken egendom som är utmätningsbar och som inte kan hämmas av ettsamäganderättsavtal av betydelse. Sålunda finns det ett behov av att klargöra för vilkasituationer ett samäganderättsavtal som innehåller ett försäljningsförbud inte är gällande, föratt samägande tredje man möjligen ska kunna undvika att drabbas av en annan samägaresbetalningsförsummelser. I praxis har det fastslagits att det är betingelsen av ett förvärv somavgör när ett samäganderättsavtal står fast och när det inte gör det. Därmed torde samägandetredje man inte kunna nyttja ett samäganderättsavtal som ett hinder från att samägd egendomutmäts. För att ett samäganderättsavtal, som innehåller ett försäljningsförbud, ska kunnanyttjas som ett utmätningshinder krävs det att samägd egendom har förvärvats benefikt.I och med att HD nyligen har meddelat dom i mål Ö 2347/17 har det klargjorts vems intresse,samägande tredje mans äganderätt eller borgenärs fordringsrätt, i ett utmätningsförfarandesom ska tillmätas störst betydelse och skyddas. Betydelsen av vems intresse som väger tyngstär särskild viktig när Kronofogdemyndigheten ska avgöra om utmätning av gäldenärs lön ellerbostadsfastighet ska ske, eftersom borgenärens rätt till betalning konkurrerar med samägandetredje mans äganderätt. HD:s avgörande har tydliggjort att de omständigheter som ska beaktasoch som är av avgörande betydelse är löneutmätningens väntade tidsspann ochfastighetsutmätningens beräknade överskott. Uppsatsens slutsats följer av att det, vid ettbeaktande av de bestämmelser som gäller för samäganderätt och för utmätning samt etthänsynstagande till relevant praxis, inte tycks vara någon skillnad om samägande tredje manär en juridisk eller en fysisk person, samma regler gäller för dem båda. Det är de förhållanden,beträffande hur lång tid en löneutmätning kan väntas ta och hur stort överskott enfastighetsutmätning kan väntas ge, som råder i det enskilda fallet som avgör vems intressesom får en övervägande betydelse.

No description available.