<p><p>Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten kräver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt måste ges möjlighet att säkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till ägarna av arenan. För att möta alla ingående kravspecifikationer som ställs för att få ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att täcka kostnaderna som dessa arenor för med sig ställer det i sin tur krav på att man fyller dessa med evenemang som lockar publik. Hur arenan är betingad för att möjliggöra sportutövande och hur detta kombineras i utformningen av infrastruktur för att stödja olika evenemang är det som denna uppsats fokuserar på. Vi har även studerat hur arenan interagerar med planering och genomförande av önskat evenemangsutbud för att infria marknadsföringen av arenan som multiarena.</p><p>För att ge läsaren en bakgrund och förståelse för vår valda arbetsprocess inleder vi med att allmänt beskriva de metoder som finns att tillgå när man arbetar med en vetenskaplig uppsats. Därefter kommer vi ur olika perspektiv diskutera för och nackdelar med valet av vårt tillvägagångssätt, som baseras på ett hermeneutiskt perspektiv och kvalitativ metod via intervjuer.</p><p>Längre fram i uppsatsen kommer en beskrivning av vad den vetenskapliga positionen är idag avseende upplevelseekonomi, evenemangs- och arenautveckling. Det vill säga vad som är belagt genom tidigare forskning och vad det är som vi genom vår inledande problemformulering ämnar studera. För att koppla tidigare resultat med hur verkligheten gestaltar sig nu har vi avgränsat oss till intervjuer av representanter med ansvar för driften på tre arenor i Gävle regionen. De valda arenorna, Göransson Arena, Läkerol Arena samt Projekt Strömvallen har viss spridning i utvecklingsståndpunkt. De har även olika förutsättningar länkade till ägarförhållanden, sportens popularitet och ekonomiska förutsättningar men verkar inom samma marknadssegment och geografiska område.</p><p>Efter en jämförelse mellan vad som anses optimalt ur ett teoretiskt perspektiv och hur verkligheten ”de facto” gestaltar sig kan vi konstatera att det sportsliga inslaget fortfarande är nummer ett i evenemangsutbudet, men att de ekonomiska påverkansfaktorerna håller på att bana väg för en större evenemangsbredd och merutnyttjande av arenan över tiden. Arenan är först och främst till för sport och om det inte stör sporten allt för mycket kan den användas till annat. Ett tankesätt som verkar ha funnits med vid utformningen av den nya arenan. Läggs all fakta och intryck ihop, som blivit synliga under arbetes gång kan man se att evenemangsutbudet och arenans utformning är faktorer som är beroende av varandra. Till det kommer att organisationen måste fokusera på att få rätt kompetens och genomarbetade strategier för främst evenemangsutveckling men även för arenan som sådan.</p><p>Genom att utveckla nätverk eller knyta till sig samarbetspartners med andra företag, föreningar och/eller individer inom näringsliv och samhälle, ser vi att kostnader skulle kunna hållas nere och att båda/alla parters behov skulle omhändertas på sikt. För att på så sätt skapa konkurrensfördelar och/eller mervärde för alla inblandade i deras respektive verksamheter, vilket gör det intressant att delta. Är målet att vara en multiarena är detta ett måste för att överleva och inte direkt eller indirekt bli en ekonomisk belastning för kommunen.</p></p>

<p>University of Örebro</p><p>Department of social Sciences</p><p>Sociology, Contnuation Course, 61-90hp.</p><p>Essay 15hp. Spring 2008</p><p>Title: Who is resbonsible? A soceityscientific discussion about burnout.</p><p>Author: Emilie Fuchs</p><p>Abstract</p><p>The purpose with this essay is to do a critical comparation between two different perspectives, burnout as an individual problem and burnout as a social problem. The first perspective states that the individual itself is responsible for her sickness while the second perspective states that the society and foremost the labour market should work in order to prevent people from beeing burned out. With that purpose in mind I want to enlighten and hopefully bring up the topic for discussion.</p><p>The essay is based upon the following questions:</p><p>• How can you sociologically understand the labour market of today?</p><p>• How can you understand burnout in an individual context?</p><p>• How can you understand burnout in a social context?</p><p>By studying and reading four books, I have presented the two different perspectives of burnout. Two books represents burnout out of a social perspective whereas the individual perspective is advocated in the other two books.</p><p>The results founded shows that the individual perspective means that the individual has to resolve his own problems even though the labour market is the main cause to why people becomes burned out. The social perspective, on the other hand, basically want the labour market to take responsibility and prevent burnouts.</p><p>Through the results, my conclusion is that the individual perspective represents the individualised world we live in. The social perspective of burnout shows the importance of a good solidarity, mainly at work. This point of view could probably lead to a growing safety on the labour market, which presumably results in less burned out people.</p><p>There are, after reading this essay, a few questions the reader may ask herself: Should not the society take responsibility and help those who are burned out? Does the structure of society contribute to the fact that people becomes burned out?</p><p>Keywords: Burnout, Individual, Society, Work, Flexibility</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk jämförelse av två olika perspektiv, utbrändhet som ett individuellt problem och utbrändhet som ett samhälleligt problem. Det första perspektivet menar att individen själv ansvarar för om hon blir sjuk eller inte medan det andra perspektivet är av den åsikten att samhället och främst arbetsmarkanden ska arbeta för att människor inte ska bli utbrända. Med hjälp av detta syfte ska problemet utbrändhet belysas och förhoppningsvis få upp ämnet till diskussion.</p><p>Denna uppsats baseras på följande frågeställningar:</p><p>• Hur kan man sociologiskt förstå dagens arbetsmarknad?</p><p>• Hur går det att förstå utbrändheten i en individuell kontext?</p><p>• Hur kan man förstå utbrändheten i en samhällelig kontext?</p><p>Genom att studera och läsa fyra böcker har jag presenterat de två olika perspektiven av utbrändhet. Två böcker representerar utbrändhet ur ett samhälleligt perspektiv medan det individuella perspektivet förespråkas i de andra två böckerna.</p><p>De resultaten jag har fått fram visar att det individuella perspektivet menar att individen själv ska lösa och ta tag i sina problem trots att arbetsmarknaden är huvudorsaken till att vi människor blir utbrända. Det samhälleliga perspektivet är av den åsikten att arbetsmarkanden, och samhället till viss del, ska ta ansvar och hjälpa individen. Individen ska i viss mån också själv förebygga och komma ur sin utbrändhet.</p><p>Genom resultatet har jag kunnat dra slutsatsen att det individuella perspektivet representerar den individualiserade värld som vi lever i. Det andra synsättet på utbrändhet visar vikten av att vi har en bra sammanhållning i främst arbetet, vilket leder till en trygghet som gör att vi inte kommer att ha lika stor mängd sjuka.</p><p>Efter att ha läst denna uppsats kan exempelvis följande frågor ställas: Borde inte hela samhället ta ett ansvar och hjälpa de som är utbrända? Är det de samhällsstrukturer vi lever i som bidrar till att vi blir utbrända?</p><p>Nyckelord: Utbrändhet, Individ, Samhälle, Arbete, Flexibilitet</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att med hjälp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhällets jour- och beredskapsresurser kan användas på ett mer effektivare sätt. Med beredskapsresurser avses då de sjuksköterskor som är anställda av Vård och omsorgsförvaltningen och den kommunala räddningstjänsten i Vålberg och Väse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under räddningstjänstens åtaganden och om möjligt ge ett monetärt värde på ett sådant sambruk.</p><p>Med hjälp av Jaldells studie gällande tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser</p><p>(Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna beräknas uppgå till ≈450 000 kr årligen. Med totala projektkostnader motsvarande ≈41 000 kr per år kan ett sambruk mellan beredskapsresurserna uppskattningsvis ge 11 gånger investerade kronor (Givet gjorda antaganden).</p><p>För vissa ingående variabler saknas dessvärre statistisk och erfarenhetsmässigt underlag, således har jag tvingats till flera antaganden vid kvantifieringen av projektets effekter. Följande centrala antaganden gäller för ovanstående analysresultat (Se avsnitt: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter):</p><p>o Eventuell förstainsatsperson bedöms motsvara 25 % av ordinarie räddningsstyrka (Oavsett olyckstyp)</p><p>o Förstainsatspersonens genomsnittliga ankomsttid till skadeplats uppskattas till</p><p>7 minuter</p><p>o Varje akutinsats beräknas ta 2 timmars arbetstid i anspråk</p><p>o Kostnaden för implementeringen av larmmeddelande i SOS Alarms färdiga handlingsplaner bedöms kosta 10 000 kr per år</p><p>I en känslighetsanalys ger en "pessimistisk" och "optimistisk" värdering av kostnads-nyttoanalysens variabler ett intervall för fördels-/kostnadskvoten på 4,22 – 26,27 gånger investerade kronor. Ytterligare har genomsnittstiden för ankomst till olyckplats och nyttan som representeras av en förstainsatsperson givits särskilt utrymme i resultatdiskussionen. Enligt mina beräkningar är sambruksprojektet att anse som lönsamt om den generella nyttan för en förstainsatsperson kan antas vara något större än ≈2 % (Övriga variabler enligt ”realistisk” värdering). Det innebär att så länge sjuksköterskorna kan bistå med åtminstone en mindre insats är sambruk intressant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tidsberäkningar visar också att den längsta möjliga ankomsttiden till skadeplatsen för sjuksköterskorna är 12 minuter, vilket är att jämföra med räddningstjänstens genomsnittliga ankomsttid för Vålberg och Väses på 12,38 minuter respektive 12.05 minuter (Källa: NCO Karlskoga, 2006). Resultaten är dessvärre förknippade med en del osäkerheter framför allt i anslutning till gjorda antaganden. Skattningarna grundar sig inte på några empiriska studier och bör därför ägnas större utrymme i vidare forskning.</p> / <p>The purpose of this essay was to examine if different municipally resources could be arranged in a more effective way. When mentioned, a resource then refers to nurses employed by the home-help service administration and the municipal rescue service in Vålberg and Väse. With a cost/benefit-analysis I investigated if the nurses could act as first-aid-persons at accidents that formally lie under the responsibility of the rescue service and if possible determine a monetary value of this collaboration.</p><p>With the help of Jaldell's report regarding "Tidsfaktorns betydelse" (Jaldell, 2004) I was able to quantify the project benefits of life, injury and property. The total benefits were estimated to an annual ≈450 000 skr. With project costs of approximately 41 000 skr per year the cost/benefit ratio could be determined as 11 times invested resources (Given the assumptions).</p><p>However, some key variables lacks proper statistical basis. Thus I've been forced to make several assumptions when calculating the effects. The following assumptions are central for the results of the analysis (Chapter: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter):</p><p>o A potential first-aid-person corresponds to 25 % of an ordinary rescue service force (Regardless of type of accident)</p><p>The first-aid-person average arrival time to the accident was estimated to 7 minutes</p><p>o Every effort takes 2 hours in average</p><p>o The costs for implementing a messaging system in SOS Alarm AB routines costs</p><p>approximately 10 000 skr a year</p><p>In a sensitivity analysis a "pessimistic" and "optimistic" valuation of these specific variables results in a cost/benefit-ratio interval between 4.22 - 26.27 times invested resources. Further more has special attention been made regarding the average arrival time to accident and the represented benefit of a potential first-aid-person. According to the calculations collaboration between these two municipal resources is profitable for the society as long as the represented benefit of at first-aid-person stays above 2,2 % (Other variables according to "realistic" valuation). This means that as long as the nurses can assist with some miner contributions collaboration is interesting from a society perspective. Calculations' regarding the longest time of arrival also shows that if the nurses were to reach the accident within ≈12 minutes the project is beneficial. However these results are associated with some uncertainties, mainly in connection with mentioned assumptions. Unfortunately the assumptions don't build on any empirical studies and should be given special attention in any future research.</p>

<p>This paper deals with the development of scientific geography during Antiquity from its mythical background before the seventh century BC to Claudius Ptolemy during the second century AD. The main focus is on questions concerning the shape of the earth, its place in the universe, size and mapping of the earth. Already before 400 BC, the idea of the earth as a globe was firmly estabished. During classical time, Aristotle used empirical and rational arguments to prove that the earth was a sphere and that it was situated motionless in the center of the universe. In the third century BC, the first reasonably correct measurements of the circumference of the earth was carried out by Eratosthenes. Later, a lower, incorrect measurement of the circumference of the earth was made by Poseidonius. His measurement was for some reason accepted by later geographers.The first map of the earth that we know of is on a clay tablet from Mesopotamia from c. 600 BC. The first useful maps were constructed during the Roman era.</p>

In many mining regions of the world, pollution of surface water and groundwater by drainage water originating from mines aiming waste poses either a serious threat to the environment, or a severe environmental problem. During the last two and a half decades, treatment of mine drainage water in constructed and natural wetlands has emerged as an alternative to more conventional methods to handle the problem. In this thesis, the major biogeochemical processes behind metal immobilization in wetlands are summarized. Factors that influence the efficiency and longevity of these processes are discussed based on a review of previous experiences from wetlands exposed to mine drainage waters. The potential for successful treatment is largely determined by the characteristics of the drainage, the morphology of the wetland, and the degree of maintenance planned. In maintenance-free wetland, factors that have to be considered include: changes in drainage water production and wetland performance over the years, the total metal accumulating capacity of the wetland, and the post treatment integrity of the wetland. Results from a case study indicated that no or little immobilization of metals occured in natural wetlands situated along a mining region recipient (the river Vormbäcken, northern Sweden). However, Fe supplied from the catchment area appeared to favor the fraction of As, Cu, and Pb recovered in particles, a mechanism that could be of interest for the polishing of treated mine drainage waters, especially when combined with settling in a downstream wetland. Laboratory experiments showed that such a process is likely to be favored by addition of Fe in its ferrous form, higher water temperatures, presence of Ca, and absence of dissolved organic matter.

Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift. Undersökningen av författarnas titlar har visat att de som kom till tals i Barn utgjordes till en stor del av professionella. Föräldrarna är inte synliga och slutsatsen som dras är att Barn inte utgör något undantag från den allmänna synen på föräldrarna och att den därför ej kan betraktas som en verklig representant för dessa.

Fokus i denna antologi kommer att ligga på individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ämnet för denna antologi har vi valt på grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. Våra gemensamma teoretiska utgångspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Vårt material har transkriberats, kodats och analyserats i enlighet med Grundad Teori. Vi inleder med en gemensam introduktion kring syftet och övergripande tillvägagångssätt. Thirése Berg inleder med den första av tre studier med Det ideella engagemanget ger livet ett nytt innehåll för både samhället, frivilligarbetaren och dem insatsen avser där hon undersöker varför hennes informanter valt att engagera sig inom BRIS. I den andra studien ”Jag älskar att få folk att trivas tillsammans – Engagemang inom Norrköpings Kulturhus undersöker Natalie Bertling varför individer väljer att söka sig och engagera sig inom Norrköpings Kulturhus. Kadir Yusuf avslutar studien med ”Jag vill få andra att må bra” – Frivilligarbetares syn på sitt engagemang. Han undersöker den bakomliggande tanken med individers frivilliga engagemang i två organisationer som båda syftar till att hjälpa individer i olika livsfaser på olika sätt. Vi sammanfattar antologin med att jämföra våra resultat från våra individuella delar.

This essay has the ambition to examine and compare Croatia’s and Bosnia and Herzegovina’s development towards a consolidated democracy. By applying Linz &amp; Stepen’s theory on how to consolidate a democracy and put focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure the purpose is to find similarities and differences between Bosnia and Croatia within this field. The focus of this study is to compare two similar countries that have developed in very different ways. By applying the theory and a comparative method the purpose is to examine why two so similar countries with so much in common have developed in so different ways? In order to better answer the question there are two part questions and these are: What difficulties, concerning consolidation of democracy, have Croatia and Bosnia faced since the democratic transition in the beginning of the 1990s? What similarities and differences in the area of democratic consolidation (with focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure) are there between the two countries? As the analysis shows, the main reason why these two countries differ so much is that Bosnia is a divided country with different nationalities and each nationality only wants to realize its own interest and does not care about what is best for the country as an entity. However, Croatia has recently realized that democracy is the best for the country and its development.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhåller sig till det mångkulturella samhället och mångkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frågor som berör dessa områden. Vidare är syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhåller sig till individuella respektive grupprättigheter.

Syftet med uppsatsen var att med hjälp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhällets jour- och beredskapsresurser kan användas på ett mer effektivare sätt. Med beredskapsresurser avses då de sjuksköterskor som är anställda av Vård och omsorgsförvaltningen och den kommunala räddningstjänsten i Vålberg och Väse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under räddningstjänstens åtaganden och om möjligt ge ett monetärt värde på ett sådant sambruk. Med hjälp av Jaldells studie gällande tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser (Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna beräknas uppgå till ≈450 000 kr årligen. Med totala projektkostnader motsvarande ≈41 000 kr per år kan ett sambruk mellan beredskapsresurserna uppskattningsvis ge 11 gånger investerade kronor (Givet gjorda antaganden). För vissa ingående variabler saknas dessvärre statistisk och erfarenhetsmässigt underlag, således har jag tvingats till flera antaganden vid kvantifieringen av projektets effekter. Följande centrala antaganden gäller för ovanstående analysresultat (Se avsnitt: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter): o Eventuell förstainsatsperson bedöms motsvara 25 % av ordinarie räddningsstyrka (Oavsett olyckstyp) o Förstainsatspersonens genomsnittliga ankomsttid till skadeplats uppskattas till 7 minuter o Varje akutinsats beräknas ta 2 timmars arbetstid i anspråk o Kostnaden för implementeringen av larmmeddelande i SOS Alarms färdiga handlingsplaner bedöms kosta 10 000 kr per år I en känslighetsanalys ger en "pessimistisk" och "optimistisk" värdering av kostnads-nyttoanalysens variabler ett intervall för fördels-/kostnadskvoten på 4,22 – 26,27 gånger investerade kronor. Ytterligare har genomsnittstiden för ankomst till olyckplats och nyttan som representeras av en förstainsatsperson givits särskilt utrymme i resultatdiskussionen. Enligt mina beräkningar är sambruksprojektet att anse som lönsamt om den generella nyttan för en förstainsatsperson kan antas vara något större än ≈2 % (Övriga variabler enligt ”realistisk” värdering). Det innebär att så länge sjuksköterskorna kan bistå med åtminstone en mindre insats är sambruk intressant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tidsberäkningar visar också att den längsta möjliga ankomsttiden till skadeplatsen för sjuksköterskorna är 12 minuter, vilket är att jämföra med räddningstjänstens genomsnittliga ankomsttid för Vålberg och Väses på 12,38 minuter respektive 12.05 minuter (Källa: NCO Karlskoga, 2006). Resultaten är dessvärre förknippade med en del osäkerheter framför allt i anslutning till gjorda antaganden. Skattningarna grundar sig inte på några empiriska studier och bör därför ägnas större utrymme i vidare forskning. / The purpose of this essay was to examine if different municipally resources could be arranged in a more effective way. When mentioned, a resource then refers to nurses employed by the home-help service administration and the municipal rescue service in Vålberg and Väse. With a cost/benefit-analysis I investigated if the nurses could act as first-aid-persons at accidents that formally lie under the responsibility of the rescue service and if possible determine a monetary value of this collaboration. With the help of Jaldell's report regarding "Tidsfaktorns betydelse" (Jaldell, 2004) I was able to quantify the project benefits of life, injury and property. The total benefits were estimated to an annual ≈450 000 skr. With project costs of approximately 41 000 skr per year the cost/benefit ratio could be determined as 11 times invested resources (Given the assumptions). However, some key variables lacks proper statistical basis. Thus I've been forced to make several assumptions when calculating the effects. The following assumptions are central for the results of the analysis (Chapter: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter): o A potential first-aid-person corresponds to 25 % of an ordinary rescue service force (Regardless of type of accident) The first-aid-person average arrival time to the accident was estimated to 7 minutes o Every effort takes 2 hours in average o The costs for implementing a messaging system in SOS Alarm AB routines costs approximately 10 000 skr a year In a sensitivity analysis a "pessimistic" and "optimistic" valuation of these specific variables results in a cost/benefit-ratio interval between 4.22 - 26.27 times invested resources. Further more has special attention been made regarding the average arrival time to accident and the represented benefit of a potential first-aid-person. According to the calculations collaboration between these two municipal resources is profitable for the society as long as the represented benefit of at first-aid-person stays above 2,2 % (Other variables according to "realistic" valuation). This means that as long as the nurses can assist with some miner contributions collaboration is interesting from a society perspective. Calculations' regarding the longest time of arrival also shows that if the nurses were to reach the accident within ≈12 minutes the project is beneficial. However these results are associated with some uncertainties, mainly in connection with mentioned assumptions. Unfortunately the assumptions don't build on any empirical studies and should be given special attention in any future research.