University of Örebro Department of social Sciences Sociology, Contnuation Course, 61-90hp. Essay 15hp. Spring 2008 Title: Who is resbonsible? A soceityscientific discussion about burnout. Author: Emilie Fuchs Abstract The purpose with this essay is to do a critical comparation between two different perspectives, burnout as an individual problem and burnout as a social problem. The first perspective states that the individual itself is responsible for her sickness while the second perspective states that the society and foremost the labour market should work in order to prevent people from beeing burned out. With that purpose in mind I want to enlighten and hopefully bring up the topic for discussion. The essay is based upon the following questions: • How can you sociologically understand the labour market of today? • How can you understand burnout in an individual context? • How can you understand burnout in a social context? By studying and reading four books, I have presented the two different perspectives of burnout. Two books represents burnout out of a social perspective whereas the individual perspective is advocated in the other two books. The results founded shows that the individual perspective means that the individual has to resolve his own problems even though the labour market is the main cause to why people becomes burned out. The social perspective, on the other hand, basically want the labour market to take responsibility and prevent burnouts. Through the results, my conclusion is that the individual perspective represents the individualised world we live in. The social perspective of burnout shows the importance of a good solidarity, mainly at work. This point of view could probably lead to a growing safety on the labour market, which presumably results in less burned out people. There are, after reading this essay, a few questions the reader may ask herself: Should not the society take responsibility and help those who are burned out? Does the structure of society contribute to the fact that people becomes burned out? Keywords: Burnout, Individual, Society, Work, Flexibility / Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk jämförelse av två olika perspektiv, utbrändhet som ett individuellt problem och utbrändhet som ett samhälleligt problem. Det första perspektivet menar att individen själv ansvarar för om hon blir sjuk eller inte medan det andra perspektivet är av den åsikten att samhället och främst arbetsmarkanden ska arbeta för att människor inte ska bli utbrända. Med hjälp av detta syfte ska problemet utbrändhet belysas och förhoppningsvis få upp ämnet till diskussion. Denna uppsats baseras på följande frågeställningar: • Hur kan man sociologiskt förstå dagens arbetsmarknad? • Hur går det att förstå utbrändheten i en individuell kontext? • Hur kan man förstå utbrändheten i en samhällelig kontext? Genom att studera och läsa fyra böcker har jag presenterat de två olika perspektiven av utbrändhet. Två böcker representerar utbrändhet ur ett samhälleligt perspektiv medan det individuella perspektivet förespråkas i de andra två böckerna. De resultaten jag har fått fram visar att det individuella perspektivet menar att individen själv ska lösa och ta tag i sina problem trots att arbetsmarknaden är huvudorsaken till att vi människor blir utbrända. Det samhälleliga perspektivet är av den åsikten att arbetsmarkanden, och samhället till viss del, ska ta ansvar och hjälpa individen. Individen ska i viss mån också själv förebygga och komma ur sin utbrändhet. Genom resultatet har jag kunnat dra slutsatsen att det individuella perspektivet representerar den individualiserade värld som vi lever i. Det andra synsättet på utbrändhet visar vikten av att vi har en bra sammanhållning i främst arbetet, vilket leder till en trygghet som gör att vi inte kommer att ha lika stor mängd sjuka. Efter att ha läst denna uppsats kan exempelvis följande frågor ställas: Borde inte hela samhället ta ett ansvar och hjälpa de som är utbrända? Är det de samhällsstrukturer vi lever i som bidrar till att vi blir utbrända? Nyckelord: Utbrändhet, Individ, Samhälle, Arbete, Flexibilitet

Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten kräver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt måste ges möjlighet att säkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till ägarna av arenan. För att möta alla ingående kravspecifikationer som ställs för att få ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att täcka kostnaderna som dessa arenor för med sig ställer det i sin tur krav på att man fyller dessa med evenemang som lockar publik. Hur arenan är betingad för att möjliggöra sportutövande och hur detta kombineras i utformningen av infrastruktur för att stödja olika evenemang är det som denna uppsats fokuserar på. Vi har även studerat hur arenan interagerar med planering och genomförande av önskat evenemangsutbud för att infria marknadsföringen av arenan som multiarena. För att ge läsaren en bakgrund och förståelse för vår valda arbetsprocess inleder vi med att allmänt beskriva de metoder som finns att tillgå när man arbetar med en vetenskaplig uppsats. Därefter kommer vi ur olika perspektiv diskutera för och nackdelar med valet av vårt tillvägagångssätt, som baseras på ett hermeneutiskt perspektiv och kvalitativ metod via intervjuer. Längre fram i uppsatsen kommer en beskrivning av vad den vetenskapliga positionen är idag avseende upplevelseekonomi, evenemangs- och arenautveckling. Det vill säga vad som är belagt genom tidigare forskning och vad det är som vi genom vår inledande problemformulering ämnar studera. För att koppla tidigare resultat med hur verkligheten gestaltar sig nu har vi avgränsat oss till intervjuer av representanter med ansvar för driften på tre arenor i Gävle regionen. De valda arenorna, Göransson Arena, Läkerol Arena samt Projekt Strömvallen har viss spridning i utvecklingsståndpunkt. De har även olika förutsättningar länkade till ägarförhållanden, sportens popularitet och ekonomiska förutsättningar men verkar inom samma marknadssegment och geografiska område. Efter en jämförelse mellan vad som anses optimalt ur ett teoretiskt perspektiv och hur verkligheten ”de facto” gestaltar sig kan vi konstatera att det sportsliga inslaget fortfarande är nummer ett i evenemangsutbudet, men att de ekonomiska påverkansfaktorerna håller på att bana väg för en större evenemangsbredd och merutnyttjande av arenan över tiden. Arenan är först och främst till för sport och om det inte stör sporten allt för mycket kan den användas till annat. Ett tankesätt som verkar ha funnits med vid utformningen av den nya arenan. Läggs all fakta och intryck ihop, som blivit synliga under arbetes gång kan man se att evenemangsutbudet och arenans utformning är faktorer som är beroende av varandra. Till det kommer att organisationen måste fokusera på att få rätt kompetens och genomarbetade strategier för främst evenemangsutveckling men även för arenan som sådan. Genom att utveckla nätverk eller knyta till sig samarbetspartners med andra företag, föreningar och/eller individer inom näringsliv och samhälle, ser vi att kostnader skulle kunna hållas nere och att båda/alla parters behov skulle omhändertas på sikt. För att på så sätt skapa konkurrensfördelar och/eller mervärde för alla inblandade i deras respektive verksamheter, vilket gör det intressant att delta. Är målet att vara en multiarena är detta ett måste för att överleva och inte direkt eller indirekt bli en ekonomisk belastning för kommunen.

Between 1860 and 1940 approximately 1,1 million Swedish citizens emigrated to North America. But over 200 000 of them returned to Sweden. In this essay I have tried to estimate the impact of these people on the Swedish society. To make a deeper analyze possible, I have studied the parish of Glimåkra in southern Sweden and tried to trace the immigrants’ lives after their return to Sweden and thus estimate their impact on society. By statistical analysis of migrants between Sweden and USA and between the parish of Glimåkra and USA I have concluded that the result can be used as a model for Sweden on a national basis. The impact of returned emigrants on the parish of Glimåkra is significant. I have been able to identify important areas in the development of the local society that are clearly linked to these people, returning with new knowledge, ideas and money. This is especially obvious in the establishment of independent religious congregations and in the organizations for sobriety.

Samhället blir mer och mer globaliserat. Som studie- och yrkesvägledare kommer man varje dag i kontakt med människor med olika bakgrunder. I vårt examensarbete var vårt syfte att få ökad kunskap om vad individer med utländsk bakgrund har för upplevelse av studie- och yrkesvägledning på vuxenutbildningen. Det centrala i vårt arbete var att få ta del av respondenternas upplevelser för att vi och även andra skulle få ökad kunskap om hur studie- och vägledning kan upplevas då man inte är född och uppvuxen i ett svenskt skolsystem. Detta har vi gjort med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra individer. Vår förhoppning var inte att skapa en generell bild utan att få ta del av individernas upplevelser. Resultatet visade att individerna inte har full förståelse om innebörden av studie- och yrkesvägledning och att de inte heller helt förstår syftet med studie- och yrkesvägledningen. Ingen av våra respondenter har blivit erbjuden studie – och yrkesvägledning utan samtliga har sökt upp vägledningen på egen hand. Sammanfattningsvis efterfrågar våra respondenter en mer rådgivande och stöttande studie- och yrkesvägledning än vad de upplever sig ha fått idag. Faktorer som påverkar detta har visat sig vara t.ex. brist på information, språk, typ av vägledningssamtal, tid och studie- och yrkesvägledarens nyfikenhet och intresse. Vi har i vår studie jämfört respondenternas upplevelser med forskning och styrdokument som berör området. / The society is becoming more and more globalized. As a guidance counselor you will have daily contact with people who have different backgrounds and conditions. In our study our aim was to enhance the understanding of what kind of experience people with different ethnic background than Swedish have of guidance and counseling in adult education. The essence of our work was to take part of our respondent’s experiences. We wanted to understand how the study and career guidance can be experienced when one is not born and raised in a Swedish school system. We have done this by using a qualitative approach. We have interviewed four individuals. Our aim was not to create a general picture but more to get the benefit of the individuals' experiences. The results show that individuals do not have a full understanding of the meaning of study and career guidance, and they do not fully understand the purpose of it either. None of our respondents have been offered guidance. In conclusion, our respondents want a more consultative and supportive guidance than what they feel they have received. Factors that influence this has proved to be such as lack of information, language, type of counseling, time and the career guidance counselor’s curiosity and interest. We have in our study compared our respondents' experiences with relevant research and policy documents.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ”folkhemmets” första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt. Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet. Uppsatsens källor är föreningarnas medlemsmatriklar/medlemskort, verksamhetsberättelser och olika jubileumsskrifter eller jubileumsdokument. Forskningsläget visar att åtskillig forskning om idrottsrörelsen har bedrivits, varav mycket angränsar till denna uppsats, men Johnny Wijk menar att det finns åtskilligt att fylla på i forskningsväg beträffande idrottens historia efter andra världskriget och Jan Lindroth påvisar att ytterst lite är känt om idrottsrörelsens sociala sammansättning. I metoden som använts i undersökningen av den sociala sammansättningen i Gefle IF och IFK Gävle har ett klassificeringsschema använts som har hämtats från Sven Lundkvist och modifierats dels av Kristina Udd, dels av Andreas Backström. Till den kvalitativa delen av undersökningen som rör Gefle IF:s och Valbo AIF:s syn på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare har jag använt mig av en metod som kan benämnas som en komparativ dokumentanalys. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är hämtade från Ferdinand Tönnies samhällsteori om Gemeinschaft och Gesellschaft, samt från Antonio Gramscis teori om begreppet hegemoni. Gramsci menar att borgerligheten inte behållit makten i samhället genom ekonomiska resurser eller politik utan genom kontrollen av ideal och idéer som de fört till de övriga klasserna genom exempelvis idrottsrörelsen. Uppsatsen utgår från en hypotes om att den borgerliga hegemonin inte utmanas i Gefle IF, men att den utmanas i IFK Gävle. Detta för att Gefle IF är äldre som förening än IFK Gävle och för att Gefle IF grundades av förmögna människor, medan ungdomar grundade IFK Gävle. Resultatet visar att Gefle IF både år 1945 och 1953 hade anslutna medlemmar från samtliga samhällsklasser, med en dominans av medelklassen i både föreningen och i dess styrelse (i styrelsen fanns inte en enda ledamot från arbetarklassen, men från överklassen). Utifrån en genusaspekt kan det sägas att föreningen hade få kvinnor anslutna, men väl en kvinna i styrelsen år 1953. IFK Gävle hade också anslutna från samtliga samhällsklasser år 1945 och 1953, med arbetarklassen som dominerande klass. Styrelsen domineras år 1945 av medelklassen, men med inslag av överklassen och en från arbetarklassen. År 1954 låg medelklassen på samma nivå i styrelsen som tidigare, men arbetarklassen och studerande hade ökat på bekostnad av överklassen. Beträffande genusaspekten hade föreningen många kvinnor anslutna år 1945, men år 1953 hade de tappat en stor mängd anslutna kvinnor och inte en enda kvinna fanns i styrelsen under undersökningsperioden. Gefle IF och Valbo AIF hade en positiv syn på ungdomen. Bägge föreningarna ansåg att idrottsrörelsens och således deras eget syfte var att fostra ungdomen. Dessutom proklamerade Gefle IF och Valbo AIF att de hade målen och verktygen för att lösa ”ungdomsproblemen” men att de behövde medlen. Det som skilde föreningarna åt var att Gefle IF hade en mer själv påtagen fostransroll och inte samarbetade med någon myndighet eller med kommunen i sitt arbete med ungdomen. Valbo AIF hade dock ett nära och uppskattat samarbete med Valbo kommun. Ideologin bakom fostrandet av ungdomen i Gefle IF kan sägas vara den borgerliga ideologin, medan Valbo AIF hade ”folkhemsideologin” som bakgrund vid fostrandet av ungdomen.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elever på högstadiet ser på religionsämnet i dagens sekulariserade samhälle. Vår undersökning är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Som metod för att samla data har vi använd oss av enkät, och som tolkningsmetod för att tolka enkätens öppna frågor har vi använd oss av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Som bakgrund till vårt arbete har vi studerat litteratur som gett en historisk överblick hur kristendomen har minskat i Sverige samtidigt som samhället har blivit mer mångreligiöst, dessutom teorier om läroplanernas utveckling och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpf94) och Kursplan för religionskunskap. Trots att Sverige är ett av världens mest sekulariserade land visade vår undersökning att de flesta eleverna anser att religionsämnet är ett viktigt ämne som har ett värde i sig. De såg inte religionsämnet som något omodernt, men de önskade mer autentiska upplevelser som tillexempel studieresor och att få se på mer filmer i undervisningen.

Intentionen med detta arbete är att uppmärksamma citizenship education som blivit allt mer betydande när det gäller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebär det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielärare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehåll som presenteras. Bifrågan blir om lärarna därefter uppmanar eleverna på något sätt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rättigheter i samhället. För att besvara undersökningens frågeställningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fått svara på likvärdiga frågor och ämnesområden där sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser. En av slutsatserna visade att citizenship educations betydelse är stor när det gäller att bilda en nationell identitet bland eleverna. Lärarnas arbetsmetoder bestod av enkel traditionell klassundervisning där eleverna inte alls praktiserade innehållet utan lärarna uppmanade sina elever att använda kunskapen som förmedlades utanför skolans värld, till exempel i olika föreningar. Innehållet kretsade kring att försöka förmedla kunskaper om vilka rättigheter och skyldigheter en kenyansk medborgare har, förespråka nationalism samt patriotism. Det visade sig att nationalism och patriotism var de viktigaste delarna när det gällde att bygga upp en nationell enighet/identitet i det demokratiska Kenya.   Nyckelord: citizenship education, nationell identitet, demokrati, Kenya, lärare, samhälle. / The intention of this work is to draw attention to citizenship education that has become increasingly important in the creation of national unity / identity in Kenya. More specifically, it means that the work was to examine how selected Kenyan secondary school teachers are working to convey the knowledge of citizenship education to create national identity and what content is presented. Second reflection is to see if the teachers in any way invite the students to practice the knowledge that they conveyed in school on democratic rights and practice these in the society. In order to answer the survey questions, I examined the documents in the form of literature and databases, and conducted interviews, which were then analyzed. Respondents in the interviews have been asked similar questions and issues where they have been contrasted with each other to bring forth any discrepancies / affinities. One of the findings showed that citizenship educations are of immense importance in terms of forming a national identity among students. Teachers' practices consisted of simple traditional classroom where students didn’t have the chance to practice the content. Instead the teachers asked their students to use knowledge that was transmitted outside the school context, for example, in various compounds. The content revolved around trying to convey the knowledge of rights and obligations that a Kenyan citizen is holding, and also advocating nationalism and patriotism. It turned out that nationalism and patriotism were the main fragments when it came to building a national unity / identity in democratic Kenya.   Keywords: citizenship education, national identity, democracy, Kenya, teachers, society.

Studiens syfte är att försöka förstå uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring genus som pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frågeställningar blir följande: Vad finns det för intresse hos pedagogerna att arbeta med genus och hur arbetar pedagogerna efter styrdokumenten? Bidrar eller motverkar pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den här undersökningen bygger på fyra verksamma fritidspedagogers syn på sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av pedagogerna har fritidspedagogsutbildning och en är utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgår från ett normativt genusperspektiv, som diskuterar samhällets uppbyggnad av kön och genus, inslag av ett sociokulturellt perspektiv samt förslag på en dialogpedagogik som praktisk tillämpning i det pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien består av enskilda intervjuer med pedagogerna i verksamheten utifrån en kvalitativ metod som fokuserar på ett inifrånperspektiv, studien bygger på tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet. Undersökningen i studien visar att det råder osäkerhet kring genusbegreppen och hur det pedagogiska arbetet kring genusfrågor utformas, det råder olika åsikter kring vikten av att arbeta med genus och styrdokumentens uppdrag med att motverka traditionella könsmönster i verksamheten, dock visar studien att majoriteten av pedagogerna anser att barnens inte ska känna sig könsbundna i sitt intresse och identitetssökande.

Studiens syfte har varit att ta reda på vad elever anser påverkar, samt om deras synsätt påverkas i frågan om vad som är kvinnligt respektive manligt. Syftet har även varit att titta på skillnaden mellan tjejer och killar gällande vad de anser påverkar dem. Barn i åldrarna 6-11 år påverkas lätt av sin omgivning och att ta reda på om de själva anser att de påverkas utifrån media, föräldrar, skola och kamrater har varit av intresse. Undersökningen har varit av både kvantitativ och kvalitativ art, då en enkät med egna åsikter samt förvalda alternativ har varit i fokus. Resultatet av undersökningen visar att det är svårt för 11-åringar att urskilja vem och vad det är som påverkat dem, samt att det skiljer sig mellan tjejer och killar i vem de anser som påverkat dem. Kamraterna är de som påverkat tjejerna mest i frågan vem och mamma är den som påverkar killarna. Likheten mellan killar och tjejer är att de anser i frågan vad som påverkat att det är TV som påverkat dem mest i deras synsätt om vad som är kvinnligt respektive manligt.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd och varför inkludering är viktigt. Arbetet utgår från en rektor och fyra lärares syn på ämnet. Arbetet innehåller även en begreppsgenomgång av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas också upp.   I resultatet framkom att inkludering är en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process är att de vuxna har kunskap och förståelse för både barnet och dess behov. Pedagoger behöver ha kunskap om barns individuella utveckling för att kunna tillgodose deras behov. Vuxnas tillgänglighet blir också väsentlig då de intervjuade beskriver att det är av stor betydelse att vuxna finns till hands. En annan sak som tas upp är betydelsen av rätt bemötande av barnet, att man skapar en positiv känsla hos barnet av att lyckas och duga.   I litteraturen tas det upp att en inkluderande skola skapar ett demokratiskt samhälle. Och en förutsättning för att det ska kunna ske är att barn från olika hemförhållanden och kulturer möts i skolan. I skolan lär sig barn att acceptera olikheter och de tar del av varandras verkligheter.   Inte sällan har barn i behov av särskilt stöd bristande sociala förmågor. Redan från tidig ålder lär sig barn att samspela med varandra, men för att göra det måste dessa förmågor övas. Därför är leken viktig. Genom att möta olika situationer lär vi oss normer och regler. Som är grundläggande för vår sociala förmåga. En del barn behöver mer stöd i att lära sig samspela med andra barn. Den vuxne kan fungera som en handledare eller stöd för barnet.   Studiens resultat pekar på att den skola jag gjort min studie arbetar de mycket med inkludering. De har alltid inkludering som mål men ibland är de tvungna att plocka ut vissa barn ur gruppen för att sedan kunna inkludera barnet i klassen. De arbetar mycket med att hjälpa barn i det sociala lärandet. Genom att bygga på en relation byggt på förtroende kan de hitta vägar till barnet och ge stöd i samspelet med andra.   Studiens resultat pekar även på att samhället spelar stor roll för möjligheterna till inkludering. I ett segregerat samhälle blir det svårare att arbeta med inkludering.