Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt. De främsta maktfaktorer som går att urskilja i sammanhanget är stat, kommun och expertis. Staten hade främst ekonomisk makt att påverka kommunens planering och där med Navestads utformning. Genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för byggande förbundna med krav på storskalighet, industrialisering och bostadsstandard sattestaten ramar som kommunen m.fl. var tvungna att handla inom. Kommunens makt över Navestads utformning var, som ytterst ansvarig för områdets planer, stor. Också som ägare av det allmännyttiga bostadsföretaget bakom Navestad kunde kommunen utöva styrning. Genom att de rådande idealen satte stor tilltro till vetenskap fick experter en stor påverkan. Vetenskapen sågs som något objektivt och det ansågs att genom att förlita sig på denna skulle inte stadsplaneringen påverkas av tillfälliga politiska värderingar. Dock var miljonprogrammet i allra högsta grad politiskt.

En bil står i genomsnitt parkerad 95 procent av dygnets timmar och använder under denna tid oftast flera parkeringar. Det ses som en självklarhet för bilisten att finna en ledig parkering relativt lätt och centralt. Befolkningstillväxten i städerna och det allt större bilinnehavet skapar en ökad efterfråga på central parkering. I städerna råder hög konkurrens om de alltmer begränsade centrala markområdena. Kostnaden för att tillgodose centralt belägna parkeringar utifrån dagens norm blir allt mer kännbar och den ökade bilismen bidrar dessutom till negativa externa effekter såsom trängsel, utsläpp och buller. Frågor som Linköpings kommun funderar på i samband med den nya trafikstrategin är: Hur kan ett effektivare marknyttjande nås samt parkeringens alternativa användning? Vem betalar för parkeringskostnaden? Hur är betalningsviljan hos kommunens invånare? Vilka är Linköpings kommuns möjligheter att med hjälp av parkeringspolitik och prispolitik effektivisera parkeringsmarknaden i Linköpings innerstad?  För att kunna svara på detta har tre befintliga anläggningar använts som studieobjekt. Kontakt har tagits med tjänstemän på kommunen samt med parkeringsbolaget Dukaten. Utifrån den information de bidragit med har kostnader och intäkter för dessa anläggningar beräknats. Beräkningarna visar på att ingen av de tre anläggningarna täcker sina egna kostnader, vilket till stor del beror på de höga alternativkostnaderna och de relativt låga beläggningsgraderna. Det visar sig också att desto större anläggning desto mindre kostnader, vilket tyder på stordriftsfördelar. Marginalkostnaderna för Dukaten, upp till kapacitetstaket, är låga på alla anläggningar. Beräkningar som gjorts på parkeringsköp har visat att dessa är kraftigt subventionerade. En subvention som finansieras av kommunens invånare i allmänhet och i synnerhet de centralt boende utan bil. Genom parkeringspolitik kan kommunen främst styra utbudet och lokalisering av parkering och på så sätt påverka den generaliserade kostnaden för bilisten. För att bestämma det långsiktiga utbudet bör kommunen ha en uppfattning om dess totala nytta och dess totala kostnad. Toppar i efterfrågan kan lösas på andra sätt än genom utbyggnad, som till exempel ett ökat samnyttjande och satsning på kollektivtrafik. Med hjälp av prispolitik kan kommunen uppnå en jämnare beläggning och se till att bilisten står för sina negativa externa effekter, vilket medför att dess privata marginalkostnad blir den samma som den sociala marginalkostnaden och bidrar till en mer samhällsekonomiskt effektiv parkeringsmarknad. / A car is in general parked for 95 percent of the day, and during that period it often occupies more than one space. Car owners take for granted that they will find a central unoccupied space relatively easily. The population growth in urban areas and the rising car ownership creates a greater demand for parking in town centers. In the cities there is increased competition for the more and more of the limited land in central areas. The cost of supplying these central parking lots on the basis today's parking requirements becomes more taxing and the increased car ownership and motoring also leads to more negative externalities like, congestion, emissions and noise. Questions that the municipality of Linkoping faces are: How can a more efficient land use be achieved and the alternative use for parking? Who pays the cost for parking? Is there a willingness to pay for parking on the part of the Linkoping citizens? What are the possibilities for the municipality of Linkoping through parking policy and price policy to create a more efficient parking market in central Linkoping? To answer these questions studies have been made of three parking facilities and discussions held with officials in the municipality and with the parking company Dukaten. From the information provided, costs and revenues for the facilities have been calculated. The result shows that none of the three facilities covers its own costs, which to a high degree are due to their high opportunity costs and relatively low occupancy rates. The study shows that the larger facility the lower the cost, which implies economics of scale. The marginal cost of the three facilities for Dukaten, up to full capacity, is low. The result also shows that in lieu fees are heavily subsidized. This subsidy is financed by the citizens of Linkoping in general and in particular by the residents in the centre who do not own a car. Through parking policy the municipality can control the supply and the location of parking facilities and in this way affect the generalized cost for the car owner. To be able to determine the long run supply Linkoping should have a clear grasp of total utility and total costs of parking. Peaks in the demand can be met in other ways than through new parking facilities, for example increased shared parking and investments in public transport. With a price policy the municipality can achieve a more even occupancy rate and force the car owner to pay for his/her negative externalities, which means that the private marginal cost would equal the social marginal costs and contribute to a more efficient parking market.

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser. Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.

<p>Munksjökajen is an old industrial estate on the western shore of Munksjön in Jönköping. The purpose of this thesis is to develop Munksjökajen in accordance with the program for Jönköping’s future development – Stadsbyggnadsvisionen – drawn up by the city council.</p><p>Munksjökajens relations to the surrounding areas have been investigated as well as the need for public transport and possibilities for commercial, municipal and private businesses to operate in the area.</p><p>The final proposal has a relatively high degree of preserved industrial buildings. New buildings vary in shape and expression in order to create an interesting and diverse environment. The proximity to the lake adds character to the neighbourhood and the water is accentuated by the integration of it in the area.</p>

<p>Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser.</p><p>Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.</p>

Studien tar sin utgångspunkt i de ändringar i detaljplanerna som byggnadsnämnden nyligen antagit för områdena längs kusten vid Vantamansvägen och Glansabovägen strax söder om Åhus. Frågan om synen på området är aktuell och samrådet i samband med ändringarna avslöjar att boende i området inte delar kommunens syn. Syftet var att undersöka kommunens och de boendes syn på området och den ändring som gjort i detaljplanen. Det var också ett syfte att utagera varför kommunen valt att ta upp ändringarna enligt ett enkelt planförfarande framför ett normalt. Det beslutades sent i undersökningen att detaljplanen för området vid Vantamansvägen hade upphävts. I teoriavsnittet får vi ta del av forskning om vilka motiv som finns för fritidsboende. De tas också upp hur förhållandet med område där fritidshus och permanenthus finns i samma område kan se ut samt de planeringsfrågor man ställs inför vid kustnära lägen. Det senare visar sig i teorin vara något som ofta kan vara konfliktfyllt och inte helt enkelt. För att följa syftet och besvara de frågeställningar om hur synen på detaljplanerna var hos de boende och kommunen har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Bland de intervjuade finns åtta stycken ägare av fritidshus och en tjänsteman på stadsbyggnadskontoret i Kristianstad kommun. Resultaten visar att de boende i fritidshusområdet är nöjda med hur området ser ut idag och vill därför också bevara det. Man ser fördelen med det havsnära läget och naturen där man använder det till flera olika aktiviteter kopplade till rekreation, liksom det får stöd från i teorin. Det framkommer också liksom teorin föreslår att det saknas intresse hos ägarna till fritidshus att omvandla det till ett permanentboende. Teorin föreslår att konflikter kan skapas när permanent och fritidsbosättning blandas och det finns ett visst stöd för att det riskeras även i detta område. Det resultatet går dock inte ihop med hur de ser på detaljplanen där flera faktiskt är nöjda eller åtminstone accepterade ändringen. Kommunen har tagit ett aktivt ansvar för planeringsfrågor längs kusten och det har funnits en aktiv vilja att skapa attraktiva boendemiljöer i kommunen. Detta intresse har visat sig skilja sig från de boende i områdets intressen. Det finns tydliga tecken på att kommunen inte lyssnat på de boende eller allmänheten utan valt att prioritera den politiska viljan och de fördelar kommunen hoppas kunna dra av att ändra detaljplanen, som exempel kan vi nämna att de önskar locka till sig fler och särskilt penningstarka invånare till kommunen. Det verkar dock som att området inom de närmaste åren inte kommer att användas som permanentbosättning och därmed kommer kommunen inte att vinna de fördelar de hoppats på.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillät tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillämpningen blivit de första 2,5 åren, samt även få en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. Frågeställningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ändamål som fanns representerade och hur rättigheter tillförsäkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillämpningen beroende på geografisk spridning i landet, och vilken påverkan fastigheternas läge i en tätort hade. Informationsinsamlingen gjordes genom att gå igenom data från fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmängd och huruvida de hade en hög eller låg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme. Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter. Den geografiska spridningen över landet var fördelad på ungefär samma sätt som folkmängden. Hyreshusenheter var den enskilt största huvudtypen, med de flesta ändamål fanns representerade. En så stor del som 75 % av fastigheterna var belägna i områden med hårt bebyggelsetryck. I storstäderna var de främst lokaliserade till innerstadsnära och vattennära områden. 92 % av fastigheterna var belägna inom detaljplanerat område. 40 % av fallen hade grundats på en detaljplan som hade ett plandatum fr o m 2003-07-01. Detta var i sig inget bevis på att dessa planer har anpassats för tredimensionell fastighetsindelning. Fastigheterna hade i 51 % av fallen enbart bildats genom avstyckning. Den relativa frekvensen av fastigheterna som använde sig av servitut var 91 %, och 51 % deltog i gemensamhetsanläggning. I minst 10 % av fallen tillgodosågs rättigheterna genom följdförrättning. I en av fallstudierna framkom att åtgärden hade anpassat fastighetsindelningen till befintliga förhållanden, och skapade förutsättningar för en mer ändamålsenlig förvaltning. Alla kommuner hade fått förfrågningar om tredimensionell fastighetsindelning. I de kommuner där tredimensionellt indelade fastigheter tidigare hade bildats, fanns nya på gång. Det gick att urskilja att bostadsrättsföreningar var inblandade på något sätt i en ansenlig del av de fastigheter som var tredimensionellt indelade. Men även en stor andel utgjorde fall där målet var att optimera utnyttjandet av egna lokaler. Den enda geografiska kopplingen som fanns ur ett ändamålsperspektiv, var att hyreshusenheter i högre 3 utsträckning var placerade i större städer i södra delen av landet. Tredimensionell fastighetsindelning kommer antagligen också att få en stor betydelse vid nyutveckling och förtätning av de flesta tätorter. Det verkade då vara parkeringslösningar i kombination med annat ändamål som blir grundkonceptet. Det låg ett tungt ansvar på planförfattarna i städerna, att i ett tidigt skede av planprocessen ta upp frågor kring ett effektivt markutnyttjande. Tredimensionell fastighetsindelning kommer att bli en naturlig del i den framtida samhällsbyggnaden, oavsett geografisk placering. / From January 1, 2004 a new legalisation had established that allow three-dimensional real estate property founding. Through a investigation, information would be collected how the application become the first two and a half years, and also get a image of how the continuing development would become. The questions was if detail plans had been adjusted for three-dimensional real estate property division, which purpose that existed represent, and how the rights and duties had been secured. Further the investigation would treat differences in the application depending on geographical distribution in the country, and which affect the location had in the cities. The information was collected by go through data from the real estate property directory, carry out case studies, make interviews with public authorities and participate at a training college. The municipalities that had been chosen out for the interviews was a representative selection of different amount of population and whether it had a high or low use of real estate properties with three-dimensional space. Totally, it had founded 89 real estate properties. The geographical spreading over the country was distributed approximately at the same way as the inhabitants. Big rental buildings come to be the biggest existed primary real estate property type, but the most purpose was existed. As big part as 75 per cent of the real estates were located in areas with roughly hard settlement pressure. In the big cities, foremost areas close to central business district and close to open water was employed. 92 per cent of the real estates were situated within a area that was covered by a detailed plan. 40 per cent had founded based on a detail plan that have a date not older than 1 July, 2003. This was in itself not a evidence on that these plans had been adjusted for three-dimensional real estate property division. The real estates had in 51 per cent of the cases only founded through partition. The relative frequency of the real estates that was encumbered with an easement was 90 per cent, and 51 per cent participating in jointly-owned facilities. In at least 10 per cent of the cases, some needs were provided in a official duty made afterwards. In one of the case studies, information came out that the official duty had founded a more suitable real estate property division, based on the existing circumstances, and had also create conditions for a more adapted administration. All municipalities had received queries 5 about three-dimensional real estate property division. There it earlier had founded threedimensional real estates properties, new official duties were going on. It was possible to discern that co-operative apartment junctions was somehow involved in a considerable part of the real estates properties that was three-dimensionally divided. But also a big part constitute cases there the purpose was that optimise the utilization of real estate property. The only geographical connection that existed within a purpose perspective was that rental buildings in a higher extension were located to bigger cities in south part of the country. Three-dimensional real estate property division become probably also to constitute a big importance in development and condensation of the most populated areas. It seems to be mult i-story car parking in combination with other purposes that becomes the first outline concept. It lay a big liability on the plan authors in the cities, that in a early stage of the plan process take up questions about a effectively land use. Three-dimensional real estate property division will become a natural part in the future building of social structures, regardless to the geographical location.

Munksjökajen is an old industrial estate on the western shore of Munksjön in Jönköping. The purpose of this thesis is to develop Munksjökajen in accordance with the program for Jönköping’s future development – Stadsbyggnadsvisionen – drawn up by the city council. Munksjökajens relations to the surrounding areas have been investigated as well as the need for public transport and possibilities for commercial, municipal and private businesses to operate in the area. The final proposal has a relatively high degree of preserved industrial buildings. New buildings vary in shape and expression in order to create an interesting and diverse environment. The proximity to the lake adds character to the neighbourhood and the water is accentuated by the integration of it in the area.

There are many barriers and obstacles that need to be removed to make the urban environment more accessible for people with disabilities. There are currently no adequate tools for urban planners to assess and address these obstacles. Geographical Information Systems (GIS) provide powerful methods for the visualization and analysis of spatial data, including the kind of data important in studies of accessibility. This study suggests a method urban planners can use to identify accessibility obstacles and to propose future actions to fix them. A literature review was conducted to find out what has been done and what is new regarding the accessibility issues. Different methods were evaluated which in turn led to the construction of a multi-step analytical strategy. The proposed method identifies how urban planners can best work with accessibility issues given existing tools and where there is potential for even further improvement in areas such as data collection. Data only has value when it is used and if it is kept up-to-date. Web services or mobile applications would help municipalities receive and share information about obstacles with local residents, especially the disabled. / Stadsmiljön är i dagsläget inte anpassad för alla individer och innehåller många hinder. En del av dessa hinder räknas som så kallade enkelt avhjälpta hinder (EAH) och ska enligt regeringsbeslut åtgärdas. Det saknas ett verktyg för kommunala planerare att arbeta med tillgänglighetsanpassning där hindren visas på ett tydligt sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är ett kraftfullt verktyg för visualisering och analysering och kan användas för att göra analyser av tillgängligheten. Syftet med examensarbetet är att föreslå ett arbetssätt som kommunala samhällsplanerare kan använda i arbetet med att identifiera EAH och planera åtgärder. En litteraturstudie gjordes för att ta reda på vad som redan har gjorts och om det finns pågående arbete inom tillgänglighetsområdet. Existerande metoder utvärderades och en strategi som är uppbyggd av flera steg utarbetades. Arbetssättet är ett förslag på hur kommunala samhällsplanerare kan arbeta med tillgänglighetsfrågor och metoden har potential att utvecklas ytterligare. Det är av yttersta vikt att informationen om hinder används efter att den hämtats in och informationen måste ständigt hållas uppdaterad. Genom att utveckla en webbtjänst eller mobilapplikation skulle kommunen kunna få hjälp att samla in information om hinder av kommuninvånarna, inklusive de hindrade.

Hälsa och samhällsplanering är naturligt sammanlänkade. Strategier för att främja hälsa och välmående hos invånare i städer har dock varit olika genom tiderna. I den byggda miljön är tillgänglighet, säkerhet och attraktiva miljöer tillsammans med tillgång på arbete och stödjande sociala nätverk förutsättningar för att främja hälsa. I dagens samhällsplanering kan begreppet blandstad ses som ett ideal. Studien avser att belysa dagens stadsideal och stadsutveckling i förhållande till folkhälsa. Den kvalitativa metoden Grundad teori har använts som inspiration för insamling och bearbetning av data. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tjänstemän och politiker i Göteborgs stad. Datan utgår från deras upplevelser och erfarenheter av begreppet blandstad i relation till stadsutvecklingen i Göteborg. Vidare relateras studiens resultat till ett folkhälsoperspektiv som bygger på fyra av Statens folkhälsoinstituts folkhälsomål samt vetenskap och teorier kring folkhälsa. Studiens resultat indikerar på att informanternas bild av begreppet blandstad skiljer sig i vision och verklighet. I studien framkommer att blandstad som kan bevara den sociala dimensionen har goda möjligheter att främja folkhälsa. / Health and urban planning are naturally linked together. Through time strategies have differed to promote health and well being of citizens. The built environment is through availability, safety and attractiveness, along with access to work and supportive social networks required as prior conditions to promote health. The concept of mixed-use can be seen as an ideal in urban planning of today. The study intends to shed light on today's urban ideals and urban development in relation to public health. For collection and process of data the qualitative method of Grounded theory is used as inspiration. The study is based on interviews of officials and politicians in the city of Gothenburg. The data is founded on their knowledge and experiences of mixed-use in relation to urban development in Gothenburg. In addition, the data of the study relates to a public health perspective, based on four of the public health objectives of the Swedish National Institute of Public Health a long with science and theories of public health. The result of the study indicate that the informants picture of the concept of mixed-use differ from vision and reality. From the result of the study it emerges that mixed-use that can preserve the social dimension have good possibilities to promote public health.