This essay analyzes destruction of cultural heritage, and its impact on future archaeological research. A qualitative case study on four different events of destruction on cultural heritage to evaluate whether it can be positive or negative. It explores if this phenomenon is new or old. Hopefully, the essay also contributes to the knowledge gap that exists in today's analysis of systematic destruction of cultural heritage. First, the concept of cultural heritage and systematic destruction is analyzed. Thereafter, a variety of cases are considered to finally arrive at four different events to be analyzed. In these four different events, a case study is made that aims to contribute to a deeper understanding on destruction of culture heritage. If it contributes to something positive or negative to the people in that society, and a possible outcome on how we look back on history. The events that form the case study are the destruction of the Baalshamin Temple, the demolition of the southern state statues, the transplantation of the Abu simbel monuments from Egypt and the destruction of the Sami drums. The results found that systematic destruction of cultural heritage is a complex issue and does not have an absolute explanation. Destruction of cultural heritage usually affects archaeologists negatively as it prevents future research and results in a less nuanced image of history. Destruction of cultural heritage is usually considered negative, however, moving objects is considered to be more positive.

Den här studien undersöker hur journalister som arbetar på NRK Sápmi, SVT Sápmi och SR med inriktning på samiskt utbud upplever sina möjligheter att arbeta utifrån sändningstillstånd. Genom semistrukturerade intervjuer visar uppsatsen att det finns ekonomiska skillnader mellan redaktionerna som påverkar utbudet samt hur journalisterna arbetar med språket. Materialet från intervjuerna analyseras sedan utifrån kulturperspektivet, systemperspektivet och offentlighetsteorin. Studien undersöker även hur journalisterna arbetar med de samiska språken på respektive redaktion. Utifrån resultatet går det att se att det råder skillnader i journalisters möjligheter att arbeta med de samiska språken. Men det finns också likheter i hur journalisterna ser på sin roll gentemot samer vilket är något som upptäcktes under arbetets gång. Baserat på resultatet framgår det att de svenska och norska journalisterna ifrågasätter resursfördelningen för de samiska redaktionerna i Sverige. Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att de olika redaktionerna har en gemensam agenda där journalisterna vill främja de samiska språken, kulturen och samhället.

This master’s degree essay aims to analyse the representation of languages in the Linguistic Landscape of two Northern Swedish towns, focusing on the minority languages spoken and originating in the areas. The languages studied are the Sámi languages and Meänkieli, in the two towns of Jokkmokk and Pajala. The study focuses on a quantitative analysis of the use of language on signs in both towns. The study is dealt into two parts, and will examine which languages are present in the Linguistic Landscapes: as well as how multilingual signs present different languages, be they regional minorities or foreign languages.             When looking at the language use in the Linguistic Landscape of both towns, one sees a clear favourability towards Swedish and English over the regional minority languages. This is evident in both top-down and bottom-up signs. Minority languages are generally used non-instrumentally in both areas, i.e., they are used to authenticate a product or an advertisement, rather than display information. / Mae’r traethawd yma yn bwriadu i ddadansoddi cynrychiolaeth ieithoedd yn Nhirwedd Ieithyddol dwy dref yng Ngogledd Sweden, ac yn ffocysu ar yr ieithoedd lleiafrifol a siaradir ac sy’n tarddu o’r ardaloedd. Yr ieithoedd a astudir yw’r ieithoedd Sami a Meänkieli, yn Jokkmokk ac ym Mhajala. Mae’r traethawd yn ffocysu ar ddadansoddiad ansoddol o sut mae ieithoedd yn cael eu defnyddio ar arwyddion yn y ddwy dref. Mae’r traethawd wedi’i rannu i ddau rhan, ac fe fydd hi’n archwilio pa ieithoedd sydd yn bresennol yn Nhirwedd Ieithyddol y ddwy dref: yn ogystal â sut y mai arwyddion amlieithog yn cyflwyno ieithoedd gwahanol, pe boed yn lleiafrifoedd rhanbarthol neu yn ieithoedd dramor.   Pan edrychir ar sut mae ieithoedd yn cael eu defnyddio yn Nhirwedd Ieithyddol y ddwy dref, gwelir ffafriaeth eglur tuag at Swedeg a Saesneg yn hytrach na thuag at yr ieithoedd lleiafrifol rhanbarthol. Mae hi’n amlwg yn arwyddion o’r brig i lawr ac yn arwyddion o’r gwaelod i fyny. Mae ieithoedd lleiafrifol yn cael eu defnyddio yn an-offerynol yn y ddwy ardal, hynny yw maen nhw’n cael eu defnyddio i ddilysu cynnyrch neu hysbysiad, yn hytrach nag i arddangos gwybodaeth. (Walesiska/Kymriska)

I denna uppsats undersöks inslag av litterär språkväxling. Syftet är att vidare analysera språkväxlingens form samt litterära funktioner i två romaner av Ann-Helén Laestadius som båda innehåller inslag av de finsk-ugriska minoritetsspråken. Valet författaren gör mellan latent och manifest språkväxling innebär att läsaren i det första fallet mer passivt och implicit möter de andra språken, medan den senare strategin innebär att läsaren explicit ställs inför ord eller fraser från de finsk-ugriska språken, med eller utan översättning. Analysen visar att språkväxlingens form i ungdomsromanen Tio över ett är övervägande latent medan vuxenromanen Stöld utmärks av manifest språkväxling. I båda böckerna är språkväxlingens funktion huvudsakligen exotiserande, då inslagen sätter fokus på skillnaderna jämfört med övriga Sverige. Vid en jämförelse med tidigare undersökningar av litterär flerspråkighet baserade på samma modell och samma språk, är frekvensen för de flerspråkiga inslagen hög i Stöld.

Denna studie lyfter flerspråkiga samiska lågstadieelevers relationer och erfarenheter av språk och vanor av litteracitet. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv där fem semistrukturerade gruppintervjuer med tio informanter har genomförts för att lyfta fram ett urval samiska elevers relationer och erfarenheter till språk samt vanor av litteracitet. Studien har en kvalitativ forskningsmetod där fokus legat på kvalitet snarare än kvantitet. Resultatet av denna studie visar att samiska lågstadieelever har varierade vanor att konsumera litteracitet. Eleverna konsumerade litteratur och media i varierande grad och det var ofta något som skedde i samspel med andra människor. Vidare visar resultaten att samiska lågstadieelever möter och önskar få möta många varierande språk generellt och i anknytning till litteracitet. Samiska är det språk som eleverna betonade att de ville få möta mer litteracitet på eftersom det tillgängliga utbudet inte tilltalade dem eller var svårtillgängligt. Avslutningsvis lyfte eleverna fram olika relationer och erfarenheter till språk som relaterade till media, kommunikation, specifika situationer och inkludering såväl som exkludering. Det finns få studier som lyfter samiska elevers röster och denna studie är ett viktigt bidrag till diskussionen om hur viktigt det är att samtliga språk hos flerspråkiga elever uppmärksammas och uppmuntras i undervisningen angående litteratur och media. / This study highlights multilingual Sami elementary pupils’ relationships and experiences of languages and habits of literacy. The study is based on a phenomenological perspective where five semi-structured group interviews with ten informants have been conducted to highlight a selection of Sami pupils’ relationships and experiences with language and literacy. The research method is qualitative where the focus has been on quality rather than quantity. The results of this study show that Sami elementary school pupils have varied habits of consuming literacy. The pupils consume literature and media to varying degrees and it was often something that happened in interactions with other people. Furthermore, the results show that Sami elementary school pupils encounter and wish to encounter many different languages in general and in connection with literacy. Sami are languages that the pupils emphasized that they wanted to experience more literacy in because the available range did not appeal to them or was difficult to access. In conclusion, the pupils highlighted different relationships and experiences with languages as related to media, communication, specific situations, and inclusion as well as exclusion. There are few studies that raise the voices of Sami pupils, and this study is an important contribution to the discussion about how important it is that all languages of multilingual pupils are paid attention to and encouraged in the teaching of literature and media. / Daate lohkeme-aamhtese gelliengïeleh saemien vuelehksdalteselearohki veadtah, dååjrehtimmieh jïh voeth gïelijste jïh litterasitetijste lutnjie. Lohkemem akten fenomenologijen perspektijveste båata gusnie vïjhte semistrukturereeme dåehkiegoerehtallemebarkoeh dorjeme luhkie informantigujmie, ihke lutnjedh aktem veeljemem saemien learohki relasjovnh jïh dååjrehtimmieh gïelide jïh litterasiteetese. Lohkeme aktem kvalitatijve dotkemevuekiem åtna, gusnie jarnge kvaliteetese orreme jienebe nåts kvantiteete. Illeldahke lohkemistie vuesehte ahte saemien vuelehksdalteselearohkh joekehtslaakan dååjrehtimmieh utnieh altese voetigujmie, ihke litterasiteetem dååsveridh. Learoehkidie litteratuvrem jïh meedijem dååsverieh ovmessie mieride jïh dïhte lij daamtaj mij akt mij jeatjah almetji ektine heannadi. Jåarhken illeldahke vuesehte ihke saemien vuelehksdalteselearohkh dåastoehtieh jïh vaajtelieh gellieh ovmessie gïelh gaavnedidh, litterasiteeten bealesne. Saemien lea gïelem learoehkidie jeehtin sïjhtin jienebe dåastoehtidh litterasiteetesne, dan gaavhtan dejtie mah gååvnesieh eah gan sjïehth jallh leah geerve gaavnedh. Orrijimmesne learoehkidie ovmessie veadtah jïh dååjrehtimmieh gïelide lutnjin mah relateerin meedijasse, kommunikasjovnese, sjïere tsiehkide jïh ektiedæmman jïh aaj ekskluderingasse. Vaenieh lohkemh gååvnesieh mah saemien learohki gïelh lutnjieh jïh daate lohkeme lea vihkeles digkiedæmman man vihkeles lea ahte gaajhkide gïelide gelliengïeleh learoehkidie aejhtsieh jïh eadtjalguvvieh, litteratuvre jïh meedijen ööhpehtimmesne.

The goal of this work is to describe the domain of predicative possession in South Saami, a Finno-Ugric language spoken in Sweden and Norway. Data has been elicited from native speakers of South Saami, and the analysis has been carried out within a general functional-typological framework. In South Saami, four different predicative possessive constructions are used: (1) a habeo-verb construc­tion, (2a) a genitive possessive without copula, (2b) a genitive possessive with copula, and (3) a locational possessive. The latter is not described in the grammars. The have-possessive and the genitive possessives occur frequently and are used to encode all notions of possession. The use of the locational possessive is restricted to inanimate possessors. Distri­bution of the constructions varies among the speakers. Examples for the have-possessive construction present the greatest structural variation. The four possessive constructions are set within a typological context. / Denna studie beskriver predikativ possession i sydsamiska, ett finsk-ugriskt språk som talas i Sverige och Norge. Materialet till studien eliciterades från sex sydsamiska modersmålstalare. Analysen genomfördes inom en typologisk-funktionalistisk inriktning. Analysen visar att i sydsamiskan används fyra olika konstruktioner för att uttrycka predikativt ägande: (1) en habeo-verbkonstruktion, (2a) en genitivkonstruktion utan kopula, (2b) en genitivkonstruktion med kopula, och (3) en lokativkonstruktion. Den senare omnämns inte i de existerande gramma­tiska beskrivningarna, och konstruktionen är begränsad till inanimata ägare. Verbkonstruk­tionen och de båda genitiv­konstruktionerna före­kommer frekvent i materialet och används för alla possessiva relationer. Fördelningen av de olika konstruktionerna varierar hos talarna. Den största strukturella variationen återfinns i habeo-verbkonstruktionen. De fyra possessivkonstruktionerna sätts i uppsatsen in i en typologisk kontext.

<p>The focus of the dissertation is on the performance of the yoiks, what the yoikers tell the audience and what the yoikers mean with their narratives. The results demonstrate that the verbal art of yoik includes both song and spoken messages. The analysis of the yoik tradition is couched within performance theory. The discussions of the performance give keys to understanding storytelling, oral history, verbal art and a means to recognize when a yoiksong, vuolle, begins or when it stops and why the performer yoiks its vuolle the way he or she does. I argue that an inside perspective in conjunction with performance theory, provides a highly fruitful method to research in yoik tradition. In order to understand the tacit knowledge in the performance, it has been highly relevant to discuss the seminal work by the Sami author Johan Turi and to compare his theories with Sami scholars like Israel Ruong, Nils Jernsletten and Harald Gaski.</p><p>In the 1900s there were three broader documentation projects of yoik tradition in Sweden. The first one was conducted in the 1910s by Karl Tirén, who used the phonograph and wax cylinders. In the 1940s the Institute of Language and Folklore (ULMA/SOFI) undertook a documentation project and in the 1950s the Swedish Radio did so too. Now, it was now possible, with the modern technology, to analyse the yoik tradition in new ways. It enables re-listening to the stories that was told and to see them in a context where the performers’ artistic skill, together with their social background and their relation to their audience is made visible.</p><p>It has been discussed if there was an epic yoik tradition in South Sami areas. One hypothesis says that epic yoik was found only in northern areas in close connection to Finnish culture. However, this study shows that there was an epic yoik tradition in southern Lapland and probably the last of these epic singers passed away in the 1960s. The yoikers presented here are all good representatives of an epic yoik tradition. Sara Maria Norsa, Nils Petter Svensson, Jonas Eriksson Steggo and Knut Sjaunja are my main informants in the archive material, where their performances are described with accuracy. This makes it possible to analyse the events they are participating in. They are all in fact telling their lives’ stories by describing reindeer herding.</p><p>This dissertation demonstrates the yoik tradition in its context, and I show that the vuolle has a structure where one can recognize when it begins and when it ends. The yoik tradition is not only music or song, the story that is told is equally important. The way of presenting a vuolle is also a part of the yoik tradition and one has to consider both the spoken and the sung messages in order to understand what the performer means. In short, yoik must be recognized as verbal art or storytelling.</p>

<p>Ett syfte med denna uppsats är att belysa hur det är att vara same och troende i dagens samhälle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus på deras natursyn samt deras synsätt på miljöfrågor och den globala uppvärmningen. För att kunna göra detta har jag även fördjupat mig i deras traditionella religion och förhållandet till naturen. Jag ska försöka besvara frågeställningarna nedan.</p><ul><li>Hur såg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?<strong></strong></li><li>Vilken påverkan har kristendomen haft?</li><li>Hur ser samerna på de aktuella miljöfrågorna och den globala uppvärmningen?<em></em></li><li>Hur framställs samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?</li></ul> / Uppsatsförfattaren har senare bytt förnamn till Snow Feather.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den samiska kvinnans roll i samisk kultur under 1600-1700-talen och den samiska kvinnans roll idag. För att kunna uppnå vårt syfte har vi som metod genomfört litteraturstudier av tidigare forskning, litterära texter, artiklar, och elektroniska källor. Resultatet visar på både kontinuitet och förändring. En av kvinnans viktigaste roller i den traditionella kulturen och religionen var som utövare av jojken. Det var vanligt att kvinnan jojkade i allmänhet, men även i vissa rituella sammanhang. Detta kunde till exempel ske när kvinnans jojkande skulle hålla nåjden i liv under dennes resa till gudarnas värld och till dödsriket. Hennes roll har i vår tid blivit större. Än idag jojkar samerna och det är dessutom numer lika van­ligt att kvinnan jojkar som att mannen gör det. Kvinnan kan idag jojka i mer offentliga situationer, till exempel vid scenframträdanden, politiska sammanhang och demonstrationer. Numer kan det också förekomma att en samisk kvinna är renskötare, något som tidigare tillhörde enbart männens ansvarsområden. Den moderna samiska kvinnan använder också trumman och även om vi i vår tid kan se att trumman som religiös symbol förlorat en del av sin traditionella betydelse kan vi ändå dra slutsatsen att kvinnan i och med sitt bruk av trumman stärkt sin roll och sitt inflytande. Det är rimligt att säga att den samiska kvinnan och mannen idag är mer jämlika än tidigare och det kan rimligtvis bero på den jämlikhetsutveckling som skett och ständigt fort­skrider i vårt samhälle.

Ett syfte med denna uppsats är att belysa hur det är att vara same och troende i dagens samhälle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus på deras natursyn samt deras synsätt på miljöfrågor och den globala uppvärmningen. För att kunna göra detta har jag även fördjupat mig i deras traditionella religion och förhållandet till naturen. Jag ska försöka besvara frågeställningarna nedan. Hur såg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen? Vilken påverkan har kristendomen haft? Hur ser samerna på de aktuella miljöfrågorna och den globala uppvärmningen? Hur framställs samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag? / Uppsatsförfattaren har senare bytt förnamn till Snow Feather.