Uppsatsen syfte är att undersöka hur det samiska språkets synliggörs i svenska texter om samiskt samhällsliv utifrån en innehållsanalys av de samiska ord och fraser som finns i några uppslagsverk och standardverk om samiskt samhällsliv mellan åren 1885 och 1996. Dels undersöktes vilka tematiska grupper av ord som fanns i materialet och dels undersöktes de olika samiska varieteternas synlighet vid de samiska orden och fraserna. Undersökningen visar att de samiska ord som syns genomgående i alla verk främst kan kategoriseras inom Förvaring och mat. Undersökningen visar också att vid de flesta samiska ord och fraser saknas information om samisk varietet, men att detta förändras i den yngsta uppslagsboken från 1996. Den varietet som syns mest är nordsamiska, både till vilka ord som valts ut och till att samisk varietet skrivs ut.

<p>Revoicing Sámi narratives investigates the relationship between storytellers, contexts and collective tradition, based on an analysis of North Sámi narratives published in the early 1900s. This dissertation “revoices” narratives by highlighting the coexistence of different voices or socio-ideological languages in repertoires and by considering Sámi narratives as utterances by storytellers rather than autonomous products of tradition. Thus, this study serves as an act of “revoicing,” of recovering voices that had been silenced by the scientific discourse which enveloped their passage into print.</p><p>Narrators considered “tradition bearers” were interviewed or wrote down folk narratives that were interpreted as representative of a static, dying culture. The approach chosen in this thesis highlights the dynamic and conscious choices of narrative strategies made by these storytellers and the implications of the discourses expressed in narration. By taking into account the intense context of social change going on in Sápmi at the time the narratives emerged, as well as the context that includes narrators, ethnographers and tradition, the analysis demonstrates that storytelling is an elaboration that takes place in negotiation with tradition, genres and individual preferences.</p><p>The repertoires of four storytellers are studied according to a methodological framework consisting in critical discourse analysis from a folkloristic perspective. The analysis underscores the polyphony of the narratives by Johan Turi, who related with skillfulness of tradition by taking position as a conscious social actor. This study also investigates the repertoires of storytellers Ellen Utsi, Per Bær and Isak Eira who were interviewed by the</p><p>Norwegian “lappologist” Just K. Qvigstad. Their contributions to his extensive collection of Sámi narratives express their relation to tradition and to the heteroglossia that surrounded them. Based on a receptionalist approach, this dissertation investigates the implications of these narratives for the North Sámi community at the turn of the twentieth century.</p><p>Storytelling appears to have had a set of functions for community members, from the normative as regards socialization, information and warning against dangers to the defensive with the elaboration of a discourse about solidarity, identity and empowerment.</p>

Revoicing Sámi narratives investigates the relationship between storytellers, contexts and collective tradition, based on an analysis of North Sámi narratives published in the early 1900s. This dissertation “revoices” narratives by highlighting the coexistence of different voices or socio-ideological languages in repertoires and by considering Sámi narratives as utterances by storytellers rather than autonomous products of tradition. Thus, this study serves as an act of “revoicing,” of recovering voices that had been silenced by the scientific discourse which enveloped their passage into print. Narrators considered “tradition bearers” were interviewed or wrote down folk narratives that were interpreted as representative of a static, dying culture. The approach chosen in this thesis highlights the dynamic and conscious choices of narrative strategies made by these storytellers and the implications of the discourses expressed in narration. By taking into account the intense context of social change going on in Sápmi at the time the narratives emerged, as well as the context that includes narrators, ethnographers and tradition, the analysis demonstrates that storytelling is an elaboration that takes place in negotiation with tradition, genres and individual preferences. The repertoires of four storytellers are studied according to a methodological framework consisting in critical discourse analysis from a folkloristic perspective. The analysis underscores the polyphony of the narratives by Johan Turi, who related with skillfulness of tradition by taking position as a conscious social actor. This study also investigates the repertoires of storytellers Ellen Utsi, Per Bær and Isak Eira who were interviewed by the Norwegian “lappologist” Just K. Qvigstad. Their contributions to his extensive collection of Sámi narratives express their relation to tradition and to the heteroglossia that surrounded them. Based on a receptionalist approach, this dissertation investigates the implications of these narratives for the North Sámi community at the turn of the twentieth century. Storytelling appears to have had a set of functions for community members, from the normative as regards socialization, information and warning against dangers to the defensive with the elaboration of a discourse about solidarity, identity and empowerment.

Denna studies syfte är att i Älvdalens kommun undersöka politikernas åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisningen i den egna kommunen. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har fyra politiker från Älvdalens kommun lagt fram sina åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisning i allmänhet och i Älvdalens kommun i synnerhet. Studien kom fram till att de intervjuade politikerna överlag har stor erfarenhet av flerspråkighet och är väl medvetna om flerspråkighetens betydelse för individen, men att de samtidigt inte verkar kunna utnyttja dessa positiva erfarenheter i samband med den allt större invandringen av personer som talar andra språk till kommunen. Samtidigt råder det stor osäkerhet angående organisationen av modersmålsundervisningen i den egna kommunen, att med andra ord flera av de intervjuade politikerna var osäkra om modersmålsundervisningen existerar och i så fall hur den är utformad. Studien visade även tydligt att älvdalskan, den talade språkvarieteten i kommunen, av de intervjuade politikerna anses vara ett språk.

A global mining boom has recently occurred and conflicts due to mineral extraction in the context of environmental justice is visible all over the world. A recent conflict in Sweden, is in Gállok where mining exploration has been conducted on the traditional lands of the indigenous Sámi. Activists protested the exploration by occupying the site during three months in 2013. The conflict has received media attention and since media have influence on the public discourse and while Sami rights have received little official recognition in Sweden, this thesis aims at analysing the mining exploitation discourse by scrutinising the media coverage of the activism and conflict in Gállok. Mining advocates emphasise social effects like economic gain, jobs and future prospect and the importance of working co-existence between different stakeholder, while the mining critics stresses the importance of respecting and recognising Sami rights, long-term sustainability and negative social and environmental impacts from mining. The Government and the mining industry are dominant actors within the mining exploration discourse and truth claims of sustainable mining and the green economy, working co-existence and minerals as essential for and a prerequisite for sustainable development supports their interest. The activism and the Sami’s struggles for justice and recognition in Gállok can be regarded as part of the global environmental justice movement. Finally, the Swedish mining policies can be argued to be based on previous colonial politics, contributing to a continued marginalisation and oppression of the Sami people.

I förskolans uppdrag ingår att värna om och främja de nationella minoritetsspråken. Förskolan i samverkan med vårdnadshavare kan bidra till bevarandet och återupplivandet av språk och kulturer som är i minoritet eller håller på att försvinna såsom samiskan. Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur förskollärare kan stödja barn med minoritetsspråket samiska i sin språk- och identitetsutveckling genom samverkan med vårdnadshavare. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Sex vårdnadshavare och två förskollärare från två kommunala förskolor, en statlig samt en privat förskola har deltagit i studien. Studien har utgått ifrån ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv för att kunna tolka de beskrivningar som framgått i intervjuerna, utifrån kontextbundna upplevelser, erfarenheter och resonemang. Ett av de framträdande resultaten visar att de kommunala förskolorna inte lever upp till vårdnadshavarnas förväntningar på stöd till barnens språk- och identitetsutveckling. Ett annat resultat visar på att samverkan kan bidra till barns språkutveckling och trygghet i sin identitet. En slutsats som dras av studien är att ömsesidighet och ett interkulturellt förhållningssätt ökar förståelsen mellan förskola och hem, vilket i förlängningen kan bidra till minoritetsspråkens överlevnad.

Samiska språket är ett av Sveriges minoritetsspråk som skyddas i lagen. Under en lång tid har samiskan befunnit sig i en språkbytesprocess. Forskning visar att när ett språk hotas är vuxeninlärning en viktig åtgärd i återupplivandet av språket. Syftet med denna studie är att kartlägga och få förståelse för vuxnas (i detta fall föräldrar till barn inom en sameskola och en samisk förskola) upplevelser av användning av samiska i sin vardag och motivation till sin egen språkinlärning. Genom en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag där 60 föräldrar (till barn inom en sameskola och en samisk förskola) deltog söker studien svar på vad som motiverar till inlärning och användning av samiska samt vilka förutsättningar och hinder det kan finnas. Resultatet av enkätstudien visar att respondenterna tycker att samiskan är viktigt att bevara och överföra till nästa generation. Framförallt ses barn som en motiverande faktor till att både utveckla kunskaper i samiska och använda språket i vardagen.

<p>Validerat; 20130616 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mediebevakningen av Kallak-konflikten sett ut och hur samiska intressen och värden gjorts förståeliga i och genom bevakningen av konflikten. Metoden som har använts är det diskursanalytiska logikperspektivet, vilket strukturerar materialet genom att identifiera och beskriva de logiker som används för att förstå situationen. Teorin är baserad på internationell forskning kring ursprungsfolk som behandlar hur marken förstås och värderas, och även behandlar vilka större komplexa implikationer en markkonflikt kan ha för ursprungsfolk. Analysen består av citat eller utdrag ur tidningsartiklar, och i slutsatsen diskuterar jag de tre större logikerna som har identifierats i materialet: Ekonomilogiken, Miljölogiken och Rättighetslogiken. / The aim of this thesis it to examine how the 'Kallak-conflict had been portrayed in the news coverage and how Sami interests and values has been made comprehensible through and by the news coverage. The method that has been used is the discourse analytic logic perspective, which, by structuring the material can identify and describe the logic’s that are used to understand the situation. The theory is based on international research on indigenous people that handle how the land can be perceived and valued, and handle the bigger more complex implications a land conflict can have for indigenous people. The analysis is based on quotes, or sections from newspaper articles, and in my conclusion I discuss the three major logic’s I found in the material: The economic logic, the environmental logic and the logic of rights.

The aim of this study is to show how some persons with one of the Swedish national minority languages as mother tongue use a library with regard to their mother tongue and culture. The research questions are: How do Sami-speaking, Finnish-speaking and Meänkieli-speaking (Tornedalen Finnish-speaking) persons use a library with regard to their mother tongue and their culture? What aspects do they find important in this use? As a theoretical frame I have used Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model of the functions of the local library and Will Kymlicka’s theory of the value of maintenance of minority cultures. The study is a qualitative user study. Deep interviews have been conducted with 9 persons with Finnish, Meänkieli or Sami as mother tongue.The results show that the main use of the library is as a cultural centre and the most frequently used service is borrowing of literature. Most Finnish-speaking persons use the library this way and find it satisfactory. The Sami-speaking persons who read in Sami use the library but the small supply of Sami literature at the libraries is partly a limiting factor. The literature available in Meänkieli is limited, but some use the library to get access to this literature. Exhibitions and cultural arrangements are not attended very frequently and the library’s social function is not very prominent. Some persons use the library in their studies or in their profession to get access to literature in Finnish or Sami. The use of the library as information centre is minimal.The access to literature, the possibility to speak their mother tongue with the library staff and the highlighting of the literature and culture at the library are factors that are important and contribute to language-maintenance and strengthening of the identity. The accessibility to the literature itself and the children’s possibilities to use the library are also important factors. The study is a two years master’s thesis in Library and Information Science.