Studien syftar till att undersöka lärares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrån sexualitet som centralt innehåll för att på så sätt synliggöra möjligheter och svårigheter för lärarna. Utgångspunkten är de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsämnet där en del av det centrala innehållet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser på frågor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lärare i religionskunskap på högstadiet har vid intervju fått delge sina tankar och åsikter om den nya kursplanen utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lärarna är positiva till att undervisa om sexualitet i religionsämnet då de ser ett stort behov från eleverna att få samtala kring detta i skolan med någon vuxen på grund av att eleverna ständigt möter sexualitet i olika former i dagens samhälle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen känner lärarna att de lättare kan motivera sin undervisning för elever, föräldrar och kollegor. Lärarna ser även stora möjligheter genom kursplanen att i större utsträckning jobba ämnesövergripande än vad de har gjort utifrån lpo94. Men lärarna ser även en del svårigheter med den nya kursplanen. Sexualitet ska behandlas utifrån religionernas syn och lärarna upplever detta som en didaktisk svårighet då religioner är heterogena i sin syn. Lärarna ser även svårigheter med elever och föräldrar med religiösa och kulturella bakgrunder där samtal om sexualitet inte är accepterat.

This is a study with the purpose to examine how Secondary school teacher studentsconduct themselves towards their education within the subject sexual education and theirfuture roles as teachers. Another purpose is to research how the instructor reasons aboutthe subject regarding the development of the educational program. The empirical studyconsists of semi-structured interviews with student teachers and an instructor. There wasalso an observation of the course in sexual education for the student teachers. To analyzethe data from the empirical study the Social Constructivism theory was used.The results from the study showed that the opinions regarding the importance of thesubject were high and that the teacher students considered the subject difficult. Insecurityfor future teaching was present, whereas the teacher students had wishes for furthereducation and practical guidance. Introduction of new terminology made the teacherstudents experience an obstacle in comprehending, which furthermore could yield towithdrawal and teaching in a traditional anatomic and a preventive way.Both the teacher students and the instructors meant that the school should beresponsible for the sexual education. However, there is a risk of biased teaching since theteacher’s opinions might not agree with the policy documents.The teacher students were critical to gender separation among pupils. Although theirinsecurity, they felt ready to start teaching the subject. The instructor desired to create anorm critical reasoning and deciphered that too much practical guidance would be toodictated and constricting.The conclusion is that the seat of learning would endeavor turning sexual educationinto an all-embracing subject. In consequence, the whole education will be critical tonorms and the teacher students would develop a habit of having a critical reasoninginstead of secluding it into a specific course.

Under hösten 2022 kommer den nya läroplanen att träda i kraft, vilket bland annat innebär nya formuleringar kring ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som ska implementeras i alla skolämnen. Syftet med föreliggande studie var att bidra med kunskap om hur dessa nya formuleringar kan komma att påverka svenskämnet och svenskundervisningen i grundskolans senare årskurser. Skolinspektionens granskning (2018) visar på att undervisningen i sex och samlevnad i de svenska skolorna är bristfällig, och att lärare upplever svårigheter med att undervisa inom detta område. Föreliggande studie, som utfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare i årskurs 7-9, tyder på att det inte finns större utmaningar med att implementera dessa nya formuleringar i svenskämnet. Detta beror på att svenskämnet inte existerar i en absolut mening (Thavenius, 1999) och att svenskläraren till stor del är fri till att välja stoff till sin undervisning. Intervjuerna med lärarna tyder dock på att svenskämnet som demokratiämne (Molloy, 2007) kan komma att få en större etablering, eftersom de intervjuade lärarna upplever att demokratiuppdraget blir starkare i och med de nya formuleringarna. Svensklärarna som deltog i föreliggande intervjustudie uttryckte dock att lärare överlag behöver stöttning i undervisningen av sexualitet, samtycke och relationer, då dessa ämnen är tabubelagda i samhället och i olika grad obekväma för lärare att behandla i sina klassrum. Det stöd som lärarna efterfrågade var bland annat relevant fortbildning, samt tid för kollegialt lärande och samarbete kring dessa nya formuleringar. Dessa krav går i linje med de framgångsfaktorer som Skolinspektionen (2018) kunde se hos de skolor som hade en välfungerande sex- och samlevnadsundervisning under deras granskning.

No description available.

Syftet med den här studien var att kartlägga högstadieelevers förväntningar och förkunskaper på undervisningen i sex, samtycke och relationer för att bättre kunna möta och tillgodose deras behov. En kvalitativ intervjustudie gjordes med slumpvis utvalda elever i årskurs 8 för ökad förståelse för vad elever önskar lära inom arbetsområdet samtöverensstämmelsen med Lgr 22. Kompletterande data erhölls genom en anonym enkät med samma intervjufrågor i två klasser i åk 8. Resultatet av studien visade att elever hadehöga förväntningar på undervisningen i sex och samlevnad och tilltro till skolan för information. Elever är kritiska till internet även om de ofta använder det som alternativ informationskälla. De har förståelse för begreppet samtycke och de förstår även innebörden av Samtyckeslagen. Elever visar en önskan om mer undervisning kring sex och samlevnad vilket även stöds av tidigare forskning. För att tillgodose behovet kan ämnesdidaktisk lärarfortbildning vara aktuell liksom att lärarna behöver bli à jour med samtida levnadsmönster i anslutning till revidering av läroplanerna 2022.

Till följd av regeringsbeslutet om obligatorisk utbildning i sex och relationer för alla lärarstudenter från och med 2021 och en insikt i att det finns ett behov av en förbättrad undervisning inom ämnesområdet, har vi syftet att synliggöra, utifrån den forskning som existerar, varför det bör undervisas i ämnesområdet redan från de tidiga åldrarna i skolan. Arbetet är en forskningsöversikt där vi har utgått från olika databaser där sökningarna har skett systematiskt. Forskning inom ämnesområdet sex och relationer mot målgruppen är väldigt begränsad, i vissa fall till och med obefintlig. Detta kan bero på att den vuxne individen inte ser sex och relationer som en självklarhet utan som något som kan anses kontroversiellt, då barnets oskuldsfullhet har en stark position i samhället. Undervisning i ämnesområdet bör utgå från elevens perspektiv, intresse, behov och nyfikenhet oavsett vad de vuxna tycker. Forskningen som vi tagit del av poängterar vikten av en tydlig och adekvat läroplan i ämnesområdet samt att det krävs en samverkan mellan vårdnadshavare, skolan, lärare och eleverna själva. Det påvisas att vi lever i en tid av ständig press från omvärldens krav och normer, där skolans ansvar och roll som utbildare är högst relevant.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samtalsledarna upplever den utbildning de fåttsamt vad som påverkar arbetet med att bemöta de ensamkommande ungdomarna i frågor kring sex och samlevnad. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod i form av två fokusgruppsintervjuer. Varje fokusgrupp bestod av tre samtalsledare som hade gått grundutbildningen. Genom att använda rollteorin analyserades den roll som samtalsledarna skulle gå in i. HVB-hemmet sågs som en integrationsarena där målet med verksamheten var att skapa förutsättningar för de ensamkommande barnens sociala integration i samhället. I resultatet framkom att flera faktorer påverkade möjligheterna att genomföra samtalen med ungdomarna. Samtliga personer som gått utbildningen tyckte att de fått mycket nya kunskaper kring ämnet samtidigt som flera av dem uttryckte att de saknade kunskaper i hur man leder ett samtal i grupp. Flera av samtalsledarna uttrycker en osäkerhet kring vad samtalsledarrollen innebär vilket kopplas till vad rollteorin beskriver som en rollförvirring. Språket och användningen av tolk ansågs som ett hinder, vilket gjorde att de flesta samtalen genomfördes med de ungdomar som kunde det svenska språket så att tolk kunde undvikas. Den nuvarande situationen med ett stort antal ensamkommande ungdomar påverkade också möjligheterna att genomföra samtalen då fokus framförallt låg på att få vardagen att gå ihop. / The aim of the study was to examine how the discussion leaders experienced the education that they have received, and what influences the work to respond to the unaccompanied youth in their questions about sex and relationships. In order to achieve the aim of the study, a qualitative approach was used in the form of two focus group interviews. Each focus group consisted of three discussion leaders who had passed basic training. The role that the discussion leaders would enter was analyzed by using the role theory. The residential homeswere seen as integration arenas where the goal of the agency was to create conditions for unaccompanied children's social integration into society. In the result it emerged that several factors affected the possibilities of implementing the conversation with the unaccompanied youths. All persons who received the education felt that they received much new knowledge about the subject while several of them expressed that they lacked knowledge of how to lead a conversation in groups. Several of the discussion leaders expressed uncertainty about what their role as discussion leader means, this was connect to what the role theory describes as a role confusion. The language and the use of an interpreter were considered as an obstacle, which meant that most of the conversations were conducted with the youths who could speak Swedish so that the interpreter could be avoided. The current situation with a large number ofunaccompanied young people also affected the possibilities of conversations as the focus mainly was to cope with the everyday life. / SESAM

Undervisning i sex- och samlevnad har varit obligatoriskt i svenska skolor i 60 år men tidigare forskning visar att det finns flera utmaningar i att utforma undervisning i sex- och samlevnad i särskola. Utmaningarna handlar om de föreställningar och de normer som finns kring utvecklingsstörning och sexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och lärare upplever undervisningen i sex- och samlevnad, dess innehåll och arbetssätt. Metoden som används är kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar att olika perspektiv på innehåll i undervisningen framkommer i intervjuer med lärare och elever – ett biologiskt perspektiv, ett riskperspektiv och ett relationsinriktat perspektiv. Dessa perspektiv fokuseras något olika i lärares och elevers tal om undervisningen. Vad gäller arbetssätt i undervisningen, uttrycker både lärare och elever att diskussioner och åskådligt material är viktiga i undervisningen, men lyfter också fram dilemman kring informationssökning och digitala media. Resultaten tyder på ett behov av att diskutera de normer och föreställningar som finns kring undervisningen i sex och samlevnad, men också ett behov av mer forskning kring ämnet.

Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av analys utav läromedel samt uppföljande intervjuer. I studien analyseras fem publikationer av läromedel från tre skilda utgivare och fyra behöriga lärare samt en skolsköterska intervjuades för studien. Sex- och samlevnadsundervisning är inget ett eget skolämne, utan ses i huvudsak som ett ämnesövergripande ämne. Därför är variationen stor vad gäller lärares kompetens och ämneskunskaper i dess frågor. Samtidigt finns det beskrivet som ett krav i Lgr11 att undervisningen ska både vara saklig och allsidig. Tidigare forskningsresultat i liknande ämne, visar bland annat variationer i undervisningens innehåll och därmed även brister i likvärdigheten.  Studiens resultat visar att samtliga läromedel som ingår i studien har brister i varierande omfång. Det den ena har kan det andra läromedlet sakna. De lärare som ingått i studien är överlag nöjda med att ha ett läromedel som de kan basera sin undervisning utifrån. Samtliga lärare har påtalat att de behöver komplettera deras läromedel med ytterligare material.

Sex och samlevnadsundervisning skall liksom all undervisning i skolan baseras på forskning och beprövad erfarenhet. Denna kunskapsöversikt redovisar resultat från ett antal internationella studier om undervisning i sex och samlevnad. Alla studier kommer från den internationella tidskriften Sex Education och behandlar ämnet ur ett lärarperspektiv. Det som lyfts fram och diskuteras är lärares kunskaper, synsätt och attityd till sex och samlevnadsundervisning, vidare diskuteras hur lärare förhåller sig till den diskurs som råder i den befintliga kontexten. Lärares kunskaper kring ämnet påverkar deras attityd och vilja till undervisning. Kompetensutveckling bör ske kontinuerligt då ämnet står under ständig förändring. Andra resultat som belyses är att undervisningen i sex och samlevnad oftast fokuserar på biologiska och hälsorelaterade områden och att frågor rörande bland annat normkritiskt tänkande och lust och njutning får stå tillbaka. Det är inte bara utmaningar och tillgångar på det personliga och mellanmänskliga planet som påverkar undervisningen i sex och samlevnad. Lärare lyfter också fram hur undervisningen påverkas av diskurser på organisations och samhällsnivå. Brist på intresse, politisk styrning, ekonomiska resurser och fortbildning är några av de parametrar som lyfts och som påverkar sex och samlevnadsundervisningen i en eller annan riktning enligt forskningen. Flertalet resultat pekar på att de framgångsfaktorer och utmaningar som finns gällande undervisning i sex och samlevnad i stora drag följer samma mönster som tidigare forskning pekat på. Denna kunskapsöversikt syftar till att sammanställa vetenskapliga studier för att ge en översiktsbild kring forskningen avseende lärares syn på sex och samlevnadsundervisning, vidare syftar översikten till att peka på de utmaningar och framgångsfaktorer som lärare lyfter fram i samband med undervisningen i sex och samlevnad. Metoden som vi valt vid genomförandet av denna kunskapsöversikt bygger i stora drag på Nilholms (2017) metod Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies (SMART). SMART är ett systematiskt sätt att söka, kartlägga och analysera det som tidigare forskning har kommit fram till inom ett specifikt område.