Public health is a concern of many important areas of society and it is therefore of great importance to examine and expand the goals of public health work within different sectors, e.g., school. Sexually transmitted diseases, sexual violence and mental health problems related to sexual orientation are some of the public health problems in society today. Throughout childhood and teenage years, norms and attitudes regarding sexuality and coexistence are formed, which means that school is an important arena when it comes to creating proficient conditions for    coexistence and sexual health. The quality of sex and coexistence education in Swedish schools differs in quality; for content and magnitude vary greatly among schools. It is, therefore, of interest to study how students experience sex and coexistence education, like prioritizations and desires. The purpose of this study is to describe how high school students experience sex and coexistence education in primary school, and which parts the students consider significant affecting coexistence and sexual health. A quantitative survey (n=113) was conducted at a high school in northeast Skåne. The survey consisted of ten standardized questions regarding experiences and magnitude of sex-and coexistence education in primary school. The results showed that 58,3 percent of the students were dissatisfied with the teaching, and the students prioritized aspects of sexuality and coexistence were included to a lesser extent than the content that was included in the sex- and coexistence education. The teachings in school focused primarily on biological aspects whilst the students prioritized aspects of coexistence. The participants did not consider the school as the main source of information about sex and coexistence. Instead, the students considered friends and family as the primary sources. To decrease the difference between the school and students approach to sex-and coexistence education, an collaboration with external resources should be established. A regional collaboration with affiliates that work with teaching sex and coexistence, like RFSU, could be established in order to gain a larger and abundant content that satisfies the needs of the students. / Folkhälsa berör många samhällsområden och därför är det av vikt att granska och vidareutveckla mål som kan förbättra folkhälsoarbete inom olika sektorer, bland annat skolan. Könssjukdomar, sexuellt våld och psykisk ohälsa relaterat till sexualitet är några av de folkhälsoproblem som finns i dagens samhälle. Under barn- och ungdomstiden utvecklas normer och attityder, kring bland annat sexualitet och samlevnad, vilket innebär att skolan utgör en viktig arena för att skapa goda förutsättningar för samlevnad samt sexuell hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen som bedrivs i de svenska skolorna är av skiftande kvalitet då innehåll och omfattning varierar från skola till skola. Det är därmed av intresse att undersöka hur eleverna upplever undervisningen, såsom aspekter av prioritering och önskningar. Syftet med studien är att beskriva gymnasieelevers upplevelser av sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan samt vilka delar av undervisningen som ungdomarna anser är betydelsefulla för den sexuella och sociala hälsan. En kvantitativ enkätundersökning (n=113) genomfördes på en gymnasieskola i nordöstra Skåne. Enkäten innehöll tio standardiserade frågor med fokus på upplevelser och omfattning av sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan. Resultatet visade att 58,3 procent av eleverna var missnöjda med undervisningen samt att elevernas prioriterade ämnesområden behandlades i mindre omfattning än de ämnesområden som berördes i sex- och samlevnadsundervisningen. Undervisningen i skolan fokuserade främst på biologiska aspekter medan majoriteten av eleverna prioriterade ämnesområden tillhörande samlevnad. Eleverna ansåg inte heller att skolan var den främsta informationsgivaren av sex och samlevnad, utan vänner och familj ansågs vara de främsta källorna. För att minska klyftan mellan skolans respektive elevernas förhållningssätt till sex- och samlevnadsundervisning borde skolan samarbeta med externa aktörer. Ett rikstäckande samarbete med aktörer inom sex- och samlevnadsupplysning, såsom RFSU, skulle kunna skapa ett bredare och rikare innehåll som tillfredsställer elevernas behov.

<p>Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar på frågor rörande högstadielärares syn på undervisningen inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Därtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingår i kunskapsområdet samt hur man lägger upp och genomför en värdefull undervisning. De för arbetet centrala frågeställningarna är; </p><p>- Vilka mål finns för sex- och samlevnadsundervisningen? </p><p>- Uppfylls målen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? </p><p>- Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehålla för att den skall kännas värdefull? </p><p>- Vilka undervisningsformer lämpar sig för kunskapsområdet så att det skall kännas värdefullt? </p><p>Studien inleds med en litteraturgenomgång. I denna ges en historisk återblick på sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsområdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsområdets innehåll och metod. Därefter följer en redovisning av den empiriska studien i form av åtta intervjuer vilka genomförts med lärare i närområdet. </p><p>I diskussionen flätas arbetets teori och empiri samman genom en jämförelse av litteraturgenomgång och studiens resultat. Centralt i diskussionen är frågeställningarna om mål och måluppfyllelse, innehåll och undervisningsformer.</p>

Enligt skolverket (2015) ska skolan belysa vilka normer och värderingar som finns i vårt samhälle. Undervisning i sex och samlevnad ska ge kunskap om sexualitet, relationer, kön, jämställdhet, normer, samt om hur kroppen fungerar och ser ut. Skolan ska även motverka diskriminering och kränkande behandling. Med inspiration från ett hermeneutiskt perspektiv, är studien en kvalitativ studie med fyra djupintervjuer utförda på högstadielärare. Lärarna undervisar på olika skolor i västra Sverige. I studien har det skapats en förståelse för vilket perspektiv läraren har på sin undervisning samt om läraren undervisar i sex och samlevnad ur ett normkritiskt perspektiv med genus och hbtq (Homo-, Bi-, Trans- och queer) som utgångspunkt. Förståelsen har skapats genom intervjuer och analyser av dem. Intervjuguiden utgick ifrån tre frågeställningar som behandlar frågor om hur läraren beskriver sin undervisning i sex och samlevnad, vilka normer och värderingar läraren har samt hur läraren arbetar med frågor som rör genus och om olika sexualiteter. Utifrån lärarens utsagor har även en övergripande bild för lärarens perspektiv vad gäller frågorna skapats. Utifrån resultatet har även en djupare förståelse kring hur eleven och dess hälsa påverkas av vilken kunskap de får i skolan skapats. Studien utgår ifrån en normkritisk pedagogik som har i huvudsyfte att ifrågasätta och synliggöra de normer som finns i samhället (Bromseth &amp; Darj, 2014). I skolan skapas och formas normer för hur en individ ska bete sig och agera utifrån sitt biologiska kön (Nordenmark, 2011). Studien utgår även ifrån queerteorin (Berg &amp; Wickman, 2010) som ifrågasätter om heterosexualitet måste vara en norm, och varför resterande sexualiteter anses vara avvikande. Queerteorin utgår även ifrån att ifrågasätta hur den heterosexuella normen drabbar individer som identifieras med andra sexualiteter. Ett annat viktigt tema i studien är genus och hur det påverkar individen. Hirdman (1988) har myntat begreppet genussystem, som innebär att kvinnan har en lägre status än mannen. En sammanfattning av resultatet kan förklaras som oroväckande i relation till de riktlinjer som finns för vilken kunskap elever ska få. Sex och samlevnad är inget enskilt ämne vilket kan bidra till att läraren ibland bortprioriterar undervisning om det. De lärare som ingått i studien uppgav att det finns en saknad av riktlinjer för hur undervisningen i sex och samlevnad ska genomföras. Hur lärarna prioriterar undervisningen i sex och samlevnad varierar, men de är överens om att de själva får välja vad de anser är viktigast att ge kunskap om. Lärarna nämnde inte begreppen trans-, bisexualitet samt queerpersoner i sin undervisning, vilket kan leda till att eleverna inte vet vilka sexualiteter som finns och kanske själva kan känna sig utanför för att de inte identifierar sig som heterosexuella (Bromseth, 2014). Utifrån lärarnas utsagor kan vi även identifiera att elevernas möjlighet till kunskap varierar från skola till skola, beroende på vilken undervisning de har fått.

Informationsflödet är stort i dagens samhälle, stora delar av det innehåller information om sex och samlevnad. Samhället och skolan ska spegla varandra, därför behöver sex och samlevnad ha en självklar roll i skolan. Syftet är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sex- och samlevnadsundervisning i skolår 5 och 6, hur de väljer lärandeobjekt och vad de tar upp. Uppsatsen utgår från ett variationsteoretiskt perspektiv med fokus på begreppet lärandeobjekt som handlar om vad som ska behandlas på lektioner. Undersökningen har en kvalitativ ansats genomförd i form av intervjuer med nio lärare som undervisat i sex och samlevnad. Studien visar att pedagoger lägger undervisningen på elevers nivå, den kan ges i alla skolår, pedagoger utgår från elever, media, samhället och läromedel. Pedagogers uppfattningar om de centrala begreppen i kursplanen för ämnet ligger till grund för valet av lärandeobjekt, det är också beroende av lärares uppfattningar av vad som ska tas upp. Lärandeobjektet väljs inte här som i övriga ämnen. Det som behandlas är kärlek, relationer, homosexualitet, pubertet och kroppen. Information om sex och samlevnad behövs och skolan har en central roll i att informera. Media kan komplettera undervisningen men även motarbeta. Styrdokumenten behöver stärkas och utbildning behöver ges på lärarutbildningar.

Idag ska ungdomarna i högstadieskolan både hitta sig själva som individer och en sexualitet de känner sig trygga med, i ett samhälle där många och ofta motsägelsefulla bilder om sexualitet flödar. I dagens skola finns begrepp som kan kopplas till sex och samlevnad inskrivna i flera ämnes- och kursplaner och dessa ska finnas med under hela grundskolan. Flera studier visar att många elever upplever att sex och samlevnadsundervisningen är dålig, trots att skolan har en viktig roll som informatör. Syftet med min studie var att se om det finns några skillnader mellan lärare som arbetat olika länge som lärare med avseende på hur de upplever sex- och samlevnadsundervisningen. Frågeställningarna i studien var hur sex- och samlevnadsundervisningen planeras och genomförs, när den sker och hur styrdokumenten tolkas som är kopplade till skolans sex- och samlevnadsundervisning? Fyra kvinnliga pedagoger som är utbildade och undervisar i biologi har intervjuats. Två av dem har arbetat i mindre än tre år och två har arbetat i mer än fem år. Resultatet visar att det inte finns någon erfarenhetsbaserad skillnad på hur pedagogerna planerar undervisningen, innehållet i undervisningen eller när det kommer till tolkningar av läroplanen. När det gäller läroplanen finns istället en individbaserad skillnad där den pedagog som arbetat längst, har störst insikt i vad som står i läroplanen. Den största skillnaden mellan grupperna i studien visas när det kommer till pedagogernas egen utbildning i sex och samlevnad samt pedagogernas upplevelser av att utvecklaa. De pedagoger som arbetat kortast tid upplever att de fått väldigt lite utbildning inom området tillskillnad från de mer erfarna pedagogerna som upplever att de fått mer utbildning inom området. Samtidigt vill de mer erfarna pedagogerna utveckla sex- och samlevnadsundervisningen genom bättre materiel medan de mindre erfarna vill utveckla den genom att området bör synas mer under lärarutbildningen. / Today´s young people in upper elementary school today are supposed to both find themselves as individuals and find a sexuality they feel safe with, in a society where there are many and often contradictory images of sexuality. In today's school there are concepts linked to sex and relationships which are found in the curricula of several subjects and which should be discussed throughout elementary school. Several studies show that many students feel that sex education is poor, despite the fact that the school has an important role in communicating knowledge. The purpose of my study was to see if there are any differences between teachers with different levels of working experience with respect to how they experience teaching sex education. . The research questions in my study were how teaching of sex education is planned and implemented, when this teaching occurs and how the school´s policy documents related to sex education are interpreted? Four female teachers who are certified teachers and who teach biology, were interviewed. Two of them had worked less than three years as teachers and two had been working more than five years. The results show that there was no difference in how teachers plan teaching, teaching content and when it comes to interpretations of the curriculum related to the teachers´ working experience. In terms of curriculum, however, one individual-based distinction was detected, i.e. the teacher with the longest working experience as a teacher had the greatest knowledge of what is in the curriculum. The main difference between the two groups with different amounts of work experience had to do with the teachers 'own education in sex education and they felt about their own experiences in developing teaching. The educators who worked the shortest time felt that they had very little education in the field as opposed to the more experienced teachers who felt that they had more education in the area. At the same time, the more experienced teachers wanted to develop sex education through the use of better teachers’ materials while the less experienced teachers thought they needed a better education at the university.

När tonåringar utvecklar sin syn på sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvärldens stöd och vägledning. Denna period av en människas liv präglas av upptäckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förståelse som bidrar till att de fattar hälsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hälsa och är således en självklar arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie är att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsämnen på olika högstadieskolor i två kommuner. Resultatet tyder på att det finns en gemensam uppfattning om att sex - och samlevnadsundervisningen i skolan är viktig och dessutom antas ha positiva effekter för elevers sexuella hälsa. Det framgår dock att det förekommer skillnader i pedagogernas upplevelser av att kunna arbeta med sex – och samlevnad på ett strukturerat, medvetet och kreativt sätt. Hemmet och skolan beskrivs som två viktiga arenor. Föräldrar verkar ha en tilltro till pedagogers kompetens och pedagogerna själva tar sitt uppdrag som upplysare och vägvisare på stort allvar. / When teens develop their views on sexuality and relationships they need adult support and guidance. This period of a person's life is marked by discovery and exploration. Therefore it is important for young people to gain knowledge and develop understanding that contributes to making healthy decisions. The school plays an important role in efforts to try to give all young people the same opportunities for good sexual health education and is an obvious environment for health promotion. The purpose of this study is to take part of educators experiences of teaching in sex education. Data collection was conducted in the form of six semi-structured interviews with teachers in various subjects and at different secondary schools. The results suggest that there is a common perception that sex - and coexistence education in schools is important and assumed to have positive effects on students sexual health. However, it appears that there are differences in teachers' perceptions of being able to work with sex education in a structured , conscious and creative way. The home and the school are described as two important arenas . Parents seem to have a belief in teachers' skills and the teachers themselves take their mission as educators and guides very seriously.

I denna uppsats ges en analys av läkaren Johan Almkvists skrift Sexuallivet i våra samhällen och möjligheten av dess förbättrande. Skriften publicerades 1942, under en tid av stora förändringar inom sexualpolitiken i Sverige. Då läkarna under denna tid fått en större vetenskaplig auktoritet även inom sexuallivet kan denna skrift ses som en representation för sin tid. Genom en analys av texten i jämförelse med samtidens samhälle påvisas en läkares tankar om förändringen gällande sexualiteten och varför en publikation av detta slag ansågs behövas. Uppsatsen undersöker vad denna läkare ansåg behövde förbättras i samhället och varför, samt hur detta skulle uppnås. Analysen är upplagd utefter de stora teman boken berör, rashygien, samhällsnytta samt könssjukdomar och sexualupplysning, teman som också var stora i samhället under denna tid. I uppsatsen framhålls hur Almkvist ansåg att sexuallivet skulle bli mindre samhällsskadligt genom att hålla sig till de skyldigheter han ställer upp. Skyldigheter som alla berör just områdena kring rashygien, samhällsnytta samt könssjukdomar och sexualupplysning.

Sweden has a long tradition of having sex education in primary school and some of the teaching material have earned international spread. In Sweden, the state develops the teaching material on sex education, such as curriculums and guidelines. In the current essay, school is regarded as an extension of the state. Therefore the state’s view on sex education should be reflected in the teaching material and have impact on the socialization of Swedish adolescents. The research question addressed in this essay concerns the notion and portrayal of the 'ideal' sexuality in four state-developed teaching material on sex education between 1956 and 2013 and how it has altered since sex education became mandatory in 1955. In order to answer this, a Foucauldian discourse analysis is applied as both a theory and method complemented by Rubin's theory about "the sloping walls". The result shows that the 'ideal' sexuality in 1956 is a societal matter and abstinent. In 1977 the 'ideal' sexuality is "free but with responsibility" and exercised on equal terms. In 1995, the 'ideal' sexuality is intertwined with love, an individual right and a source of happiness, and heteronormativity is prominent up until now. Lastly, in 2013, the 'ideal' sexuality is norm-critical and an individual matter. Initially, the state was clear about what the 'ideal' sexuality included. The most prominent discursive change found was that the state over time embodies an unobtrusive role, illustrated by silences and ambivalence in the teaching material from 2013. Further research on implementation is required in order to investigate what adolescents internalize of the messages conveyed in the current sex education teaching material and how it affects the self-perceived sexuality. Our hope is that the study motivates the transformation of sex education as an independent school subject and part of the Swedish teacher education.

Med vår litteraturstudie eftersträvar vi möjligheten att ge lärarstudenter och lärare en inblick i klassrumsundervisning om sexualitet och samlevnad, eftersom det inte behandlas i lärarutbildningen. Syftet med studien är att lyfta fram de utmaningar och möjligheter som förekommer i religionskunskapsundervisning om sexualitet och samlevnad. Genom att granska forskning inom området har vi besvarat en frågeställning anpassad till vårt syfte. Vidare följer en bakgrundsbeskrivning till området som läsaren kan välja att ta del av för att få ökad förståelse för det framställda resultatet. Fortsättningsvis presenteras det tillvägagångsätt vi har använt oss av för att ta fram och analysera material. I resultatet redovisas vetenskaplig forskning om utmaningar och möjligheter för lärare i undervisning om sexualitet och samlevnad. En av de utmaningar som är mest framstående är den dominerande heteronormen som skildras i klassrummen. Vidare skapar det medvetet eller omedvetet grupperingar mellan exempelvis heterosexuella och homosexuella där vi fördelar in oss i grupper om ’vi’ och ’dem’. Därför står lärare inför utmaningar gällande val av metoder i undervisningen för att inkludera alla. Att bli personlig i undervisning om sexualitet och samlevnad visar sig vara en utmaning då det är svårt att förhålla sig mellan det privata och personliga. Samtidigt kan det även ses som en möjlighet då det främjar öppenhet i diskussioner och samtal mellan lärare och elever. För att skapa möjligheter till givande diskussioner är den interpersonella kunskapen en viktig faktor för god undervisning. I litteraturstudiens sista avsnitt kan man avläsa vår diskussion utefter egna erfarenheter i relation till det framställda resultatet.

Background: As a parent, talking about sex, relationship and sexuality might be seen upon as a sensitive matter and is sometimes a difficult subject to raise with your child. Earlier studies show that a good communication in the home environment decreases childrens sexual risk behaviours. Health care personal is lifted as important actors within the sex education for children, adolecents and their parents. Aim: The aim of this study was to describe how parents in Sweden experience and handle the conversation about sex, relationship and sexuality with their children. Method: A qualitative study with Critical Incident Technique as method was used. The 20 parents who chose to participate in the study got to answer two opened ended questions in a questionnaire. Results: The result led to three main areas; “Parents experience and motivation for conversation”, “The affirmative conversation” and last “Elements that influence a negative experience of the conversation”. Parents describe the question being lifted in the home environment in different occations. Parents own experiences effects the content in the conversation and how they interpret the conversation as a whole. An important factor for the conversations to be experienced in a positive way is an open climat and mutual trust between parent and child. Parents describe difficulties in communicating about the subject when the child does not seem receptive and don’t give any respons. When parents felt the lack of positive respons and the children dit not seem adoptive the conversation was described as negative. Conclusion: Parents describe the importance of an open climate in the home environment together with mutual trust and respect as essential conditions for a positive experience of the conversation. / Bakgrund: Att som förälder prata med sitt barn om sex, samlevnad och sexualitet kan upplevas känsligt och ibland är det svårt att lyfta ämnet med sitt barn. Tidigare studier visar att en god kommunikation i hemmet minskar barnens sexuella riskbeteende. Vårdpersonal lyfts som viktiga aktörer i utbildning av sex och samlevnad hos barn och ungdomar och deras föräldrar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur föräldrar I Sverige upplever och hanterar att samtala med sina barn om sex, samlevnad och sexualitet. Metod: En kvalitativ ansats med Critical Insident Technique som metod användes. De 20 föräldrar som valde att delta i studien fick svara på två öppna frågor i ett frågeformulär. Resultat: Resultatet utmynnade i tre huvudområden; "Föräldrarnas erfarenhet och motivation till samtalen, "Det bekräftande samtalet" samt "Faktorer som påverkar att samtalet upplevs negativt". Föräldrarna beskriver att frågan lyfts i hemmet vid olika tillfällen. Föräldrarnas egna erfarenheter påverkar innehållet i samtalen samt hur dessa upplevs. En viktig faktor för att samtalen ska upplevas positiva är ett öppet klimat samt ömsesidig tillit. Föräldrar beskriver svårigheter i kommuniktion kring ämnet när barnen inte upplevs mottagliga och respons uteblir. Konklusion: Föräldrar beskriver att ett öppet samtalsklimat i hemmet samt ömsesidig respekt och tillit är grundläggande förutsättningar för att ett samtal i slutändan ska upplevas positivt. När föräldrarna saknade positiv respons och barnen inte upplevdes vara mottagliga beskrevs samtalen som negativa.