Sexuality has an important role in human life and there are many opinions about how to handle questions about sexuality. The attitudes have change over time and differ between different cultures, gender and age. This study deals with the question about youth attitudes to sex and personal relationships and what impact the education in this filed have on the youth. We have also studied how the education is organized. To get answers to these questions we have performed a questionnaire study among 116 students in grade seven to nine in an elementary school in Western Sweden. We have also interviewed two teachers in nature science in high grade and one school nurse. The analyses about the youth attitudes to sex and personal relationship are based on theories about sexuality, gender, socialization, culture differences, globalization, and consumption society. The study shows that the youth in general are equal in their attitudes to sexuality. Nearness, respect, love, self-knowledge are important, regardless gender. The attitudes about intercourse were different between boys and girls. They didn´t value the factors about sexual intercourse in the same way. Internet and sms plays an important role in how come in touch with each other. Boys thought that internet are important in sexual education.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar på att undervisningen inte är till belåtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehåll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolåren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kännas meningsfull för eleverna är av intresse i studien. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med enkäter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes på två skolor. I enkätundersökningen deltog 47 elever och i gruppintervjuerna deltog fyra flickor och fyra pojkar. Resultatet visar att flickor ochpojkar anser att sex- och samlevnadsundervisning är viktigt och att de fått en relevant undervisning under grundskolans senare år. Gemensamt för flickor och pojkar är att de vill ha en varierad undervisning av såväl innehåll som undervisningsmetoder. Viktigt är att den som undervisar i området skall vara väl insatt och ha stora kunskaper inomområdet. Den som undervisar får heller inte, anser eleverna, bli generad och tycka att det är pinsamt när eleverna ställer frågor. Eleverna i undersökningen saknar dock utrymme för diskussion i undervisningen. Studien visar även att eleverna uppfattar att en stor del av undervisningen läggs på frågor rörande sexualitet, könsorganens anatomi,könssjukdomar och preventivmedel. Däremot läggs endast en begränsad del utav tiden på samtal rörande samlevnad, vilket är ett område som eleverna efterfrågar i undervisningen. För att åstadkomma en meningsfull undervisning i sex- och samlevnad ur ett elevperspektiv förutsätts att eleverna får tillgång till information om vad undervisningsområdet skall innehålla. Genom förhandsinformationen kan eleverna ges inflytande i undervisningen. Av stor betydelse för eleverna är att läraren utgår ifrån elevernas frågor och vad eleverna känner är relevant för dem just nu. / Experience and research of sexual education in school shows that the teaching is not valued as satisfaction by young people. To investigate this statement a study of girls’and boys’ perceptions of content and teaching methods in sexual education in secondary school was conducted. How the teaching should be designed to be meaningful is of interest in the study. The study was conducted with a qualitative approach where the key is to get the different views. To gather the data both questionnaires and group interviews were used. The questionnaires study involved 47 students and group interviews four girls and four boys. The result shows that students believe that sexual education is important and that they had received a good education in secondary school. Common for girls and boys is that they want a varied teaching of both content and teaching methods. It's important that anyone who teaches in the area must have good knowledge. The students also think that the teacher must not be embarrassed and think it's embarrassing when students ask questions. Students in the investigation wants more time for discussions. The study also shows that a large part of teaching is on issues related to sexuality, genital anatomy, STD and contraception. On the other hand is only a bit of time about relationships, which is an area that students are asking for. In order to achieve a meaningful education, from a student perspective, requires that students gain knowledge of what the area contains in order to be able to have influence in teaching. By preliminary information students can be given influence in teaching. It's of great importance that the teacher understands students' questions and what students feel is relevant for them right now.

I studien undersöks hur bildlärare kan arbeta med frågor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör även hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frågor kring sexualitet och relationer. Metoden är kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning är mest effektiv när den är ämnesintegrerad. I bildämnet finns det många olika ingångar och verktyg inom arbetsområdet som bl.a. skapar tillfällen att diskuterar relationer och värderingar, medvetgörandet av normer och stereotyper, samt uttryck och undersökande av den identiteter. Genom att använda sig av olika kreativa läroprocesser och horisontell mediering så kan elever förstå sin egen person och kropp, samt sig själv i relation till andra och till samhället. Detta är en god förutsättning för identitetsskapande och för ett kreativt och välfungerande liv.

Syftet med studien är att visa hur lärares sex- och samlevnadsundervisning, dess utmaningar och strategier i undervisningen ser ut, i årskurs 4-6. Fyra lärare och en skolsköterska intervjuades. Tidigare forskning tyder på att en utebliven sex- och samlevnadsundervisning kan leda till en negativ utveckling av elevernas syn på sin sexualitet. Resultatet av studien visar att undervisningen sker i anpassad form från förskoleklass till årskurs nio. Läromedel används ofta men kompletteras med film. Samarbete med skolsköterska ser olika ut på skolorna. En utmaning som lärare upplever är svårigheten att tala om pornografi. Strategier för en framgångsrik undervisning är "Frågelåda", ord på tavlan och film som utgångspunkt för diskussion. Med hjälp av metoderna kan lärarna möta eleverna i deras verklighet. Sammantaget ger studien en inblick i hur några lärare hanterar utmaningar i sex- och samlevnadsundervisningen som kan ligga till grund för fortsatta diskussioner mellan kollegor i årskurs 4-6.

Skolinspektionen menar att alla elever har rätt till att få sex- och samlevnadsundervisning. Den syftar till att stärka självkänslan hos eleverna och bidra till att de kan ta ansvarsfulla och medvetna beslut rörande sexualitet, relationer och hälsa. För att lärare ska känna sig bekväma och trygga i sin undervisande roll krävs kompetens i form av faktakunskaper och insikter om vilka arbetsmetoder som lämpar sig för ett visst moment. Skolinspektionen för fram vikten av att verktyg och stöd görs tillgängliga för lärare.Syftet med denna studie är att utifrån lärares beskrivningar få en fördjupad kunskap inom känsliga ämnen i sex- och samlevnadsundervisningen i gymnasiekurserna Biologi 2 och Naturkunskap 1a1. I denna studie genererade tre kvalitativa intervjuer, en parintervju samt två enskilda intervjuer resultat som användes som underlag för diskussion och slutsatser.Tidigare forskning på området har varit knapp och svår att hitta. Detta arbete söker öka kunskapsbidraget inom val av arbetssätt och hur undervisningen av känsliga ämnen inom sex- och samlevnadsundervisningen kan bedrivas.Som teoretisk utgångspunkt används den didaktiska triangeln som visar på en grundläggande beskrivning av hur lärare, elev och innehåll förhåller sig till varandra. Den utökade didaktiska triangeln ligger närmre som förklaringsmodell till detta arbete och fokus ligger på hur lärarens olika kompetenser utgör grunden för valet av vilka arbetssätt som används vid undervisning av känsliga ämnen.Lärarna har en hög medvetenhet om vilka faktorer som kan påverka sex- och samlevnadundervisningen. Informanterna uttrycker att det är av stor vikt att elevernas egna frågor får ta plats och att det är viktigt som lärare att skapa strukturer, arbetssätt, i undervisningen som avpersonifierar framförallt elever men även lärare och istället fokusera på sakfrågan.Även om elevernas önskemål till viss del bör ligga till grund för den undervisning som bedrivs är det läraren utifrån sin profession som ska styra den. Resultatet i denna studie visar att utifrån det informanterna berättat bör alla parametrar i den didaktiska triangeln (didaktisk kompetens, ämneskompetens samt social kompetens) tas i beaktning men att den sociala kompetensen i sex- och samlevnadsundervisningen verkar ha en mer avgörande roll än de övriga två. / The Swedish Schools Inspectorate believes that all students have the right to receive sex and cohabitation education. It aims to strengthen students' self-esteem and help them make responsible and conscious decisions regarding sexuality, relationships and health. In order for teachers to feel comfortable and secure in their teaching role, competence is required in the form of factual knowledge and insights into which working methods are suitable for a particular part. The Swedish Schools Inspectorate emphasizes the importance of tools and support being made available to teachers.The purpose of this study is to, based on teachers' descriptions, gain an in-depth knowledge of sensitive subjects in sex and cohabitation teaching in the upper secondary school courses Biology 2 and Natural Science 1a1. In this study, three qualitative interviews, a couple interview and two individual interviews generated results that were used as a basis for discussion and conclusions.Previous research in the field has been scarce and difficult to find. This work seeks to increase the knowledge contribution within the choice of working methods and how the teaching of sensitive subjects in sex and cohabitation education can be conducted.As a theoretical starting point, the didactic triangle is used, which shows a basic description of how teachers, students and content relate to each other. The extended didactic triangle is closer as an explanatory model for this work and the focus is on how the teacher's different competencies form the basis for the choice of which working methods are used in teaching sensitive subjects.Teachers have a high level of awareness of the factors that can affect sex and cohabitation education. The informants express that it is of great importance that the students' own questions take place and that it is important as a teacher to create structures, working methods, in teaching that depersonalize primarily students but also teachers and instead focus on the issue.Although the students' wishes should to some extent form the basis for the teaching that is conducted, it is the teacher based on his profession who should guide it. The results of this study show that based on what the informants said, all parameters in the didactic triangle (didactic competence, subject competence and social competence) should be taken into account, but that social competence in sex and cohabitation education seems to play a more decisive role than the other two.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares och andra aktörers syn på sex- och samlevnadsundervisningen för ungdomar. Frågeställningarna som arbetet syftar till att besvara är: Hur skapas en sex- och samlevnadsproblematik? Och vilka uppfattningar har lärare och andra samhällsaktörer (skolsköterska, barnmorska och folkhälsosamordnare) om ungdomars sex- och samlevnadsundervisning? Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk tolkningsram. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer med fem lärare och sex andra aktörer.   I forskningsbakgrunden lyfts faktorer som man genom tidigare forskning sett som bidragande faktorer till en sex- och samlevnadsproblematik. Dessa faktorer är bland annat bristande utbildning, erfarenhet, tid och rum.   Resultatet är att problematiken i sex- och samlevnadsundervisningen består av brist på ämneskunskaper, tids- och rumsbrist, brist på samarbete och meningsskiljaktigheter i vem som bär ansvaret för sex- och samlevnadsundervisningen. I slutet av arbetet jämförs och diskuteras resultatet med tidigare forskning samt vad styrdokumenten säger. Slutsatsen för studien är att tids- och rumsbrist är en allmän problematik som återfinns i stora delar av skolvärlden, bristande ämneskunskaper har uppstått då en stor del av lärarutbildningarna ej undervisat studenterna i området och samarbetsproblematiken har skapats genom en bristande eller obefintlig övergripande plan för området. / The purpose of this study is to make visible teachers and other actors view on education in sex and human relationships for adolescents. The questions that the study aims to answer are: How is a sex and human relationships problematic created? And what are the perceptions of teachers and other social actors (school nurse, midwife and public health coordinator) about adolescent’s education in sex and human relationships? It is a qualitative study with a phenomenological interpretive framework. Semi-structured interviews have been conducted with five teachers and six other actors. In the research background, factors that have been seen in previous research as contributing factors to a sex and human relationship problem are highlighted. These factors include lack of education, experience, time and space.   The result is that the problems in education in sex and human relationships consist of a lack of subject knowledge, lack of time, lack of cooperation and disagreements in who is responsible for education in sex and human relationships. At the end of the work, I compare and discuss the results with previous research and what the governing documents say. The conclusion of the study is that lack of time and space is a general problem that is found in large parts of the school world, lack of subject knowledge has arisen since a large part of teacher educations is not educating students in the subject and cooperation problems have been created by a lack of or non-existent overall plan for the subject.

SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.

Till hösten 2022 börjar nya läroplaner gälla i den svenska skolan. För gymnasieskolan gäller en av ändringarna hur kunskapsområdet som nu benämns sexualitet, samlevnad och relationer, förkortat SeSaR, ska behandlas. SeSaR kommer även fortsättningsvis vara ett ämnes­övergripande kunskapsområde men då biologiämnet, i synnerhet gymnasiekursen biologi 2, kan anses inneha en av nyckelrollerna i området står just det i fokus här. Denna uppsats avser att besvara frågeställningen: ”Hur förhåller sig de formuleringar och ordval som återfinns i texter om kunskapsområdet SeSaR i läromedel tillhörande gymnasiekursen biologi 2 till hur området uttrycks i styrdokumenten?”. Fyra kapitel i olika läromedel har lästs och analyserats mot styr­dokumenten samt med en queerteoretisk bas. Slutsatsen är att de analyserade läromedlen i sin helhet ej kan anses samstämmiga med hur SeSaR ska behandlas. / By the autumn of 2022, new curricula will come into force in the Swedish school system. Regarding the upper secondary school, one part of the revision concerns how the area that will be called sexuality, coexistence, and relationships, or SeSaR (from the Swedish term sexualitet, samlevnad och relationer) for short, is to be treated. SeSaR will continue to be an inter­disciplinary area of knowledge, but since the biology subject, in particular the upper secondary course called biology 2, can be considered to hold one of the key roles in the area, this is what is in focus here. This essay intends to answer the question: "How does the phrasings and word choices found in texts about SeSaR in teaching materials belonging to the upper secondary course biology 2 relate to how the area is expressed in the governing policies?". Four chapters in different teaching materials have been read and analysed with respect to the governing policies and with a basis in queer theory. The conclusion is that the analysed teaching materials in their entirety cannot be considered consistent with how SeSaR is to be treated.

This essay deals with teachers’ guides on teaching about sexuality and personal relationships, in particular guides focusing on introductory programmes in languages in upper secondary school and teaching adult immigrants Swedish. The aim is to investigate how the teachers’ guides function as further training for teachers. In Sweden 2016, the number of pupils enrolled in language introductory programmes was rapidly increasing. The number of participants in Swedish language for immigrants was also growing quickly. Teachers are in need of further training in sex and sexuality education and instruction in general, and particularly in this teaching context. It is hard to find teachers with sufficient competence in the field, due to the current general lack of skilled teachers in Sweden. Research on teachers’ guides in Sweden is underdeveloped and previous research on the topic of this essay is virtually non-existent, which makes this a pilot study of sorts. The study focuses on text-analysis, function and normativity. The results show that teachers’ guides respond to teachers’ needs and demands. These specific teachers’ guides affect each other through intertextuality. The norms imbedded in the language used in the teachers’ guides have an influence on teachers reading them.

Arbetet i särskolan ska förbereda för vuxenlivet, och sex- och samlevnadsundervisningen ska bedrivas utifrån ett främjande perspektiv med fokus på sexualitet, identitet, normer och jämställdhet. I Skolinspektionens aktuella granskning av sex- och samlevnadsundervisningen framkommer betydande brister. Den här studien vill öka kunskapen om pedagogers föreställningar om sexualitet och sex- och samlevnad avseende elever med intellektuell funktionsnedsättning i särskolan. Undersökningen utgörs av semistrukturerade intervjuer med pedagoger i gymnasiesärskolan. Utifrån ett normkritiskt perspektiv har insamlad empiri analyserats med hjälp av begreppen cripteori, normalitet och empowerment i syfte att beskriva och tolka hur pedagogerna i särskolan förhåller sig till eleverna och deras förmåga och rätt till sin sexualitet. Olika teman har konstruerats ur empirin för att definiera attityder, normer och förhållningssätt. Resultatet visar pedagoger med oerhört engagemang i ett svårt ämne där de känner sig ensamma och utsatta utan pedagogiskt stöd. Eleverna visar en stor önskan att passa in, de skäms för att gå i särskolan och gör allt för att inte framstå som avvikande. Osäkerheten hos pedagogerna är av central betydelse samtidigt som den normkritiska medvetenheten i undervisningen behöver stärkas. Slutsatsen är att kompetensutveckling och pedagogisk vägledning inom särskolan är avgörande för detta viktiga men känsliga ämne. / The work in school for students with special needs should prepare for adult life, and sex and cohabitation education should be based on a promotion perspective with focus on sexuality, identity, norms and gender equality. The School Inspectorate's current review of sex and cohabitation education reveals significant shortcomings. This study aims to increase knowledge about educators' perceptions of sexuality, and sex and cohabitation, regarding students with intellectual disabilities. The study consists of semistructured interviews with educators in special needs upper secondary school. Based on a norm critical perspective, collected data has been analyzed using the concepts of crip theory, normality and empowerment for the purpose of describing and interpreting how the educators relate to the students, their ability and right to their own sexuality. Different themes have been constructed from the collected data in order to define attitudes, norms and approaches. The result shows educators with huge commitment in a difficult field where they feel lonely and vulnerable without pedagogical support. The students show great desire to fit in, they are ashamed of going to special school and do anything to not appear deviant. The insecurity within the educators is of central importance and there is little norm critical awareness in the teaching. The conclusion is that knowledge development and pedagogical guidance within the special needs upper secondary school is crucial in this important but sensitive field.