No description available.

Trots rapporterade brister och ojämlikheter i sexualundervisningen både i Sverige och utomlands, finns det inga tydliga riktlinjer för hur undervisningen ska bedrivas. Syftet med uppsatsen var att få en fördjupad kunskap i hur pedagogerna inom grundsärskolan arbetar med sex- och samlevnadsfrågor samt hur normer och sex- och samlevnad som ämnesområde integreras i grundsärskolans undervisning. Fyra intervjuer genomfördes med totalt 6 personer och en kvalitativ tematisering av materialet genomfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Deweys pedagogiska förhållningssätt som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av undersökningen visar att det finns svårigheter för pedagogerna att veta hur undervisningen bör utformas då det saknas riktlinjer för detta och att flera utmaningar i undervisningen går att identifiera. Det framkommer också att det normkritiska förhållningssättet är bristfälligt och saknar betydande perspektiv. Slutsats är att det behövs mer riktlinjer och stödmaterial för att försäkra att eleverna erhåller en sex- och samlevnadsundervisning av hög kvalitet. / Despite reported shortcomings and inequalities in sex education both in Sweden and abroad, there are no clear guidelines for how the teaching should be conducted. The purpose of the thesis was to gain an in-depth knowledge of how the pedagogues within the primary school of student with intellectual disabilities work on sex and cohabitation issues, as well as how norms and sex and cohabitation as a subject area are integrated into the primary school's teaching. Four interviews were carried out with a total of 6 people and a qualitative thematization of the material was carried out. The analysis was carried out with the help of Dewey's pedagogical approach as a theoretical starting point. The result of the study shows that there are difficulties for the educators to know how the teaching should be designed when there are no guidelines for this and that several challenges in the teaching can be identified. It also appears that the norm-critical approach is deficient and lacks significant perspectives. The conclusion is that more guidelines and support material are needed to ensure that the students receive a high-quality sex and cohabitation education.

Denna kunskapsöversikt belyser den tidigare forskning som finns gällande religioners syn på sex- och samlevnadsundervisning. Vi tycker att detta är ett angeläget område att studera eftersom det finns relativt lite forskning kring ämnet. Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka vad som karaktäriserar forskningen om religioners syn på sex- och samlevnadsundervisningen inom ämnet biologi. I arbetet har vi utgått från de två största världsreligionerna kristendom och islam. För att finna relevant litteratur till vår kunskapsöversikt har vi litteratursökt via olika databaser. Ett viktigt kriterium för att vi skulle finna artikeln relevant var att den skulle ha en tydlig anknytning till kristendom och/eller islam kopplat till sex och samlevnad. Vi har sedan genom litteraturstudier kartlagt forskningen och arbetat fram ett resultat. I kartläggningen har vi kategoriserat delar av artiklarna i en matris med underrubriker såsom syfte, urval, nyckelord och slutsatser. Vi har sedan utgått från matrisen för att sammanställa resultatet.Resultatet visar att religion och religiositet påverkar synen på sex och samlevnad. Människor med stark religiös tro har större tendens att motsätta sig sex- och samlevnadsundervisning. Forskning tyder på att det finns ett samband mellan religiositet och avhållsamhetsundervisning och det är framförallt religiösa grupper som efterfrågar avhållsamhetsundervisning. Det finns en hög reliabilitet i forskningen eftersom samtlig forskning pekar mot samma slutsatser. Trots att viss forskning till viss del är begränsad kan vi ändå se en styrka i det med tanke på att vi ser stora likheter i resultaten av olika typer av studier. Vi anser att lärare har stor fördel av kunskap kring resultaten som påvisas i denna översikt. Detta ger en stadigare grund för stärkt sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Avslutningsvis anser vi att vidare forskning kring lärares perspektiv av sex- och samlevnadsundervisning krävs för att stärka detta forskningsområde ytterligare.

Syftet med arbetet är att kartlägga uppfattningar inför genomförandet av undervisning inom sex och samlevnad hos snart verksamma lärare från Malmö universitets grundlärarutbildning inriktning årskurs 4–6 med fjärde undervisningsämne naturorientering och teknik eller samhällsorientering. Intresset för området baseras på ämnets kommande reformering samt en upplevd brist på utbildning inom sex och samlevnad. Tidigare forskning presenteras och visar fördelar med likväl som kritik mot utbildningen utifrån lärarstudenters upplevelser. Fortsättningsvis har en studie utförts genom semistrukturerade intervjuer där kvalitativa data samlats in i form av upplevelser av sex och samlevnad från lärarstudenter med SO, alternativt NO som fjärde undervisningsämne. Data har sedan bearbetats och presenteras utifrån en fenomenografisk metod i en resultat- och analysdel. Slutsatserna vilka dras är att respondenternas upplevelser varierar när det kommer till hur redo de känner sig inför att undervisa inom ämnet och det beror delvis på bristen av utbildning men även personligt engagemang. Fortsättningsvis dras slutsatsen att de anser att, brist på utbildning, mångkulturalitet och åsikter, föräldrar samt årskurs kan hindra undervisningen inom ämnet. Vidare förs en diskussion som bland annat tar upp vems ansvar det är att bedriva undervisning inom ämnet samt hur styrdokumenten både kan hjälpa likväl som stjälpa elever och lärare inom undervisningen. Avslutningsvis sammanfattas diskussionen och förslag på framtida forskning ges.

Denna studie syftar till att undersöka vad lärare själva anser att de har för beredskap och behov för att kunna bedriva undervisning om sex och samlevnad som är relevant utifrån de kulturella och sociala omständigheter som elever omges av idag. Vidare syftar den till att belysa lärares beredskap inför att undervisa i sex och samlevnad, vilka förutsättningar som bidrar till en trygg undervisningssituation samt hur lärare fördelar undervisningstiden mellan de biologiska respektive samlevnadsdelarna som ingår i undervisningen. Tidigare forskning har visat att lärarnas utbildning inom området ofta är bristfällig, samt att undervisningen inte alltid möter elevernas behov. För att uppnå studiens syften har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer med fem behöriga mellanstadielärare har genomförts för att samla in data. Resultatet visar att lärarna inte anser sig ha fått de kunskaper som krävs genom sin lärarutbildning, något som kompenserats med erfarenhet och fortbildning. Resultatet visar även att de intervjuade lärarna idag lägger mer tid på biologidelen även om det framkommer visioner om att samlevnadsbiten ska få ta mer tid i anspråk. En slutsats är att lärare behöver bättre utbildning och kompetensutveckling på området för att kunna skapa bättre förutsättningar för en rättmätig sex- och samlevnadsundervisning, för såväl lärare som elever

I kölvattnet av MeToo-rörelsen upplever vi att skolans sex- och samlevnadsundervisning är viktigare än någonsin. Trots att undervisningen har varit obligatorisk i den svenska skolan sedan 1955 upplever vi att elever idag inte får den undervisning som krävs. Syftet med denna examensuppsats blir således att undersöka hur elever på två gymnasieskolor uppfattar sin erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Studien har genomförts med hjälp av två fokusgrupper med sex elever vardera från årskurs 3 på gymnasiet. För att besvara vårt syfte och frågeställningar använder vi oss av fenomenografi och grundad teori. Fenomenografi används för att identifiera uppfattningar hos ett subjekt för att sedan analysera dessa i relation till kollektivet. Grundad teori används i sin tur för att med hjälp av likheter och olikheter i utsagor skapa egna teorier kring hur något ser ut. Båda teorierna används således för att skapa en så utförlig bild som möjligt av elevernas uppfattningar. Resultatet visade att eleverna uppfattade att sex- och samlevnadsundervisningen var sammankopplad med ämnet naturkunskap. Vidare kunde vi också se att de i vissa fall kopplade samman sex- och samlevnad med andra ämnen så som samhällskunskap, religionskunskap och historia men att dessa ofta presenteras som hypotetiska. Eleverna ansåg även att lärarens roll i undervisningen var av stor vikt, och att dessa ofta varit obekväma med ämnet. Avslutningsvis kände eleverna att undervisningen måste anpassas till ett modernt samhälle och lyfta frågor kring sexualitet och könsidentitet. Våra slutsatser blev således att undervisningen i sex- och samlevnad måste röra sig utanför ämnet naturkunskap och bli en naturligare del av de andra gymnasiegemensamma ämnena. Detta måste då förankras hos eleverna så att de kan identifiera värdeord som exempelvis relationer, identitet och genus när dessa dyker upp i olika ämnen under parollen sex- och samlevnad.

Under vår tid på lärarutbildningen finner vi en problematik med att sex- och samlevnadsämnet berörs ytterst lite och att vi i liten grad fått undervisning kring kulturella perspektiv på ämnet. Forskning som använts i det självständiga arbetet på grundnivå visade på en brist av kunskaper bland lärare kring ämnet sex och samlevnad, men även att ämnet är tabubelagt i ett flertal länder. Syftet med denna undersökning är att analysera hur lärarstudenter och nyexaminerade lärare tänker kring sin profession som mellanstadielärare i sex- och samlevnad, med bland annat ett fokus på ett mångkulturellt perspektiv.Det teoretiska perspektiv som använts är en tematisk analys. I åtta kvalitativa intervjuer med hälften lärarstudenter och hälften nyexaminerade lärare har vi använt oss av metoder som semistrukturerade intervjuguider, samt vinjettfrågor. Resultatet har framställts utifrån det teoretiska perspektivet i olika teman och huvudresultatet är att deltagarna anser sig ha föga kunskaper om både sex och samlevnad och om olika kulturers syn på ämnet

The new Sexual Offenses Act was signed into law on the first of June 2018, as a result of the #metoo movement’s emphasis on taking action against sexual violence and harassment. The law, that is based on a lack of voluntariness in sexually connected behaviors, goes by the name the Consent Act. Since educational deficiencies has been identified, the Swedish government has commissioned the National Agency for Education to evaluate, among other things, consent in the sex education. The new Sexual Offenses Act should also be incorporated into the sex education. The study focuses on how the #metoo movement has influenced the debate between Swedish political parties over implementing the Consent Act in school curricula for sex education, which is founded on three central concepts: consent, gender equality, and norm criticism. The scope of this thesis is primarily the debate of the Swedish parliament and the planned curricula for sex education in the school for pupils with learning disabilities. Through a qualitative content analysis, questions about how the parties’ interpretations of the three concepts have influenced the changes that have been made in the sex education curricula before the autumn term of 2022, are intended to be answered. The main conclusion of the analysis suggests that the concepts used in the political debate regarding education, also have been influential in the recent relabeling of the subject sex education.

Sex- och samlevnadsundervisningen har inte alltid varit obligatorisk i skolor i Sverige. Sedan den blev obligatorisk år 1955 har undervisningen förändrats mycket men framförallt fått kritik för att inte vara inkluderande, jämlik och jämställd. Lärare behöver bättre kunskaper i ämnet för att bli mer bekväma men även stöd för att öka möjligheterna till en mer inkluderande och jämställd undervisning.  Syftet med den här studien är att genom en Foucaulteansk diskursanalys belysa hur olika sexuella läggningar, kön och könsidentiteter samt sex konstrueras i materialet för sex- och samlevnadsundervisningen i mellanstadiet. Studien strävar efter att inspirera till en mer jämställd, jämlik och inkluderande sexualundervisning. Resultaten visar att undervisningsmaterialet som studerats inte fullt ut förhåller sig till Skolverkets riktlinjer och brister bland annat i att vara inkluderande. Till exempel när det kommer till olika kön och könsidentiteter samt etniciteter och funktionsvariationer. I vissa fall är materialet rent bakåtsträvande. Detta innebär bland annat att sex- och samlevnadsundervisningen idag konstruerar och vidmakthåller exkluderande strukturer, vilket i sin tur motarbetar en jämlik undervisning. I och med att en ny läroplan för sex- och samlevnad tas i bruk hösten 2022, ges förslag på framtida forskning av jämförande karaktär mellan det nya och det nuvarande undervisningsmaterialet.

Sex och samlevnad är ett ämnesövergripande område som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta är det få lärare som får någon utbildning i ämnet på lärarutbildningen och området har en tendens att bli lågprioriterat ute på skolorna. Ett antal debattörer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som väl bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett för stort inflytande över ämnets innehåll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning. Eftersom skolans undervisning enligt styrdokumenten ska vara saklig och allsidig, så har jag valt att i detta arbete undersöka hur man kan främja en allsidig sex- och samlevnadsundervisning. För att skapa en större förståelse för ämnet så inleds arbetet med en kunskapsbakgrund där sexualupplysningens historia och sex- och samlevnadsundervisning i skolan presenteras, samt en genomgång av ämnet i dagens styrdokument, lärarutbildning, och relevant forskning. Kritiken mot RFSU presenteras också i ett avsnitt om den pågående samhällsdebatten. Med detta som bakgrund inleds undersökningen, där fyra verksamma lärare ger sina perspektiv på sex och samlevnad i skolan. De ser alla betydelsen av en allsidig sex- och samlevnadsundervisning, men ger tillsammans bilden av ett ämne som man inte pratar mycket om - varken på skolorna eller på lärarutbildningen.