Studiens syfte är att genom en fenomenografisk kvalitativ studie undersöka de variationer av uppfattningar lärare har om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 1-3. Studiens resultat grundar sig i en fenomenografisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Resultatet av denna studie visar att lärare generellt har en positiv uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen i de lägre åldrarna men att de trots det uppfattar vissa svårigheter som grundar sig i bristande kompetens för området som i sin tur skapar en osäkerhet. Många lärare uppfattar även att ungas användande av internet och sociala medier påverkar sex- och samlevnadsundervisningen negativt genom att eleverna stöter på information som lärarna anser är olämplig. Resultatet visar även att lärare uppfattar att de i sex och samlevnadsundervisningen har biologin i fokus och där relationer, normer och samtycke inte synliggörs. Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap inom samtliga delar av sex- och samlevnadsundervisningen och att det är av vikt att arbeta förebyggande för att ge elever de redskap som krävs för att hantera den information de möter i och utanför skolan. / <p>NO</p>

The purpose of this study is to gain knowledge about the curriculum's development of the subject area sex and cohabitation for children and young people aged 9-13. Previous research reports the importance of the substance for humans and to some extent how it has developed. This study contributes with concrete differences from when the subject was first introduced as sex education, to changing the name to sex and cohabitation education and in year 2022 change the name to sexuality, consent and relationships. The results reported in the study have been processed through text analysis. In connection with this, we have analyzed the curricula and syllabi according to what Ungdomsmottagningen (u.å.) explains should be part of the sex and cohabitation education. Through a qualitative approach, we came to the conclusion that the subject area sex and cohabitation has expanded material in teaching and broadened the meaning of the subject by, for example, not only connecting it with the physical, but also the mental. The conclusion is that there has been continuous development of the subject area sex and cohabitation and that the curricula have adhered to the new norms and values that are emerging in society.

Syftet med denna studie är att samla in och analysera lärares berättelser kring sin undervisning inom sex och samlevnad på mellanstadiet. Studien intresserar sig för både explicita val och medföljandeimplicita budskap i lärarnas berättelser om sin egen undervisning vilka har tagits fram genom en analysprocess med grund i begreppen ämnesfokus och följemeningar. Begreppet ämnesfokus syftar till att synliggöra olika förhållningssätt till naturvetenskapen och följemeningar är indirekta budskap till följd av olika didaktiska val. Studien har använt sig av en kvalitativ intervjuanalys för att besvara studiens forskningsfrågor. Sjuintervjuer med legitimerade lärare i NO på mellanstadiet har genomförts och transkriberats vilket utgör studiens empiriska material. Analysprocessen utgick från ett analysverktyg med fyra olika kategorier där transkriberingen följdes av en meningskoncentrering, det utmärkande didaktiska valet, vilket ämnesfokus som framträdde som viktigast och vilken följemening som medföljer. Resultatet visar att samtliga lärare berättar att de inkluderar innehåll om puberteten och normer i sin undervisning. Reproduktion och samlevnadsformer var också ett vanligt val av innehåll. Vanliga arbetssätt var frågelådor, diskussioner och se på filmer. Det ämnesfokus som fokuseras i undervisningen kring sex och samlevnad är lära av naturvetenskap då lärarna betonar att undervisningen syftar till att eleverna ska delta i vardagliga samtal samt diskussioner som berörmoral. Två av lärarna ger också uttryck för att undervisningen ska hjälpa eleverna i sitt fortsatta liv vilket också kategoriserades in under lära av naturvetenskap fokus. De indirekta budskap som följer med lärarnas didaktiska val resulterade i sex följemeningar: ämnet är inte tabu, det är okej att ämnet känns pinsamt, min röst är viktig, det är viktigt att vara normkritisk, en familj kan se ut på flera sätt och faktakunskaper är viktiga. Studiens slutsats blev att lärarnas undervisning i sex och samlevnad på mellanstadiet präglas av tankar om elevdelaktighet, normkritik och en vilja att motverka tabun vilket samspelar med målet att ge elever faktakunskaper om reproduktion, anatomi och pubertet.

Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatoriskt i Sverige sedan år 1955. Ämnet har en djup förankring i vårt skolsystem men är idag inte ett eget ämne i läroplanen och har inte tydliga riktlinjer för hur undervisningen ska utformas. Sex och samlevnad är ett känsligt ämne som väcker många olika reaktioner, vilket kan göra undervisningen problematisk och ibland svår att genomföra. Vi vill med vårt arbete återberätta yrkesverksamma lärares erfarenheter om hur det är att undervisa i sex och samlevnad på mellanstadiet. Syftet med forskningen är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på mellanstadiet, samt vilka hinder och utmaningar lärarna upplever i samband med undervisningen. Forskningen syftar även till att jämföra om undervisningen som bedrivs på olika skolor är likvärdig. Vi har använt oss utav kvalitativ metod för att ta reda på lärares erfarenheter och upplevelser av att undervisa i sex och samlevnad. Intervjuer har genomförts med sex yrkesverksamma lärare på mellanstadiet. Datan som samlats in har sedan analyserats utifrån forskningens frågeställningar. Resultatet visar på brister i undervisningens likvärdighet. Vi finner en stor variation i hur undervisningen bedrivs och vilket innehåll som inkluderas och diskuteras. Vanliga hinder och utmaningar som förekommer enligt lärarna är bland annat elever som inte vill delta och tycker det är jobbigt att prata om sex och samlevnad, samt föräldrar och kollegor som motsätter sig undervisningen. Sex och samlevnad är ett känsligt ämne för många, ibland även för undervisande lärare. En annan upptäckt som vi reflekterat över är bristen på uppdaterad utbildning om sex och samlevnad bland de deltagande lärarna. Vi tror även att läroplanens otydlighet som skapar plats för egen tolkning kan bidra till den bristande likvärdigheten i undervisningen.

No description available.

Denna kunskapsöversikt är skriven för att diskutera hur HBTQ implementeras i skolan. Till hjälp har vi använt oss av två frågor som vi anser kommer att hjälpa oss att komma fram till ett kvalificerat svar. Dessa frågor lyder, hur undervisas ämnet sex och samlevnad för elever i de tidiga årskurserna i dag? Hur kan HBTQ inkluderas i undervisning? För att sedan kunna svara på dessa frågor så genomfördes en informationssökning där flera artiklar lästs. För att komma fram till de bäst lämpade källorna för detta arbete användes olika kombinationer av sökord. Denna informationssökning gjordes med hjälp av sökmotorer som Libsearch, Taylor &amp; Francis Online, Education Research Complete via EBSCO och tidskriften Sex Education. Detta gav en bred grund att bygga arbetet på. Utav alla de källor som hittats valdes sedan 15 huvudkällor att basera vårt arbete på. Resultatet visar att lärare upplever en osäkerhet till undervisningen när det gäller HBTQ. Detta eftersom det inte tydligt står i läroplanen, och som lärare är det lättare att det finns led i läroplanen om just HBTQ. Resultatet visar även att lärare känner sig oförberedda att undervisa om just HBTQ. Kunskapsöversiktens slutsats är följaktligen att lärare saknar kunskap när det gäller HBTQ och därför är det inte något som aktivt finns med i undervisningen.

Sex- och samlevnadsämnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer än 50 år men trots detfinns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som haridentifierat att det inte är säkert att alla elever får någon undervisning överhuvudtaget i frågorsom rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsämnet utifrån treolika livsvärldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs avintervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, två externasexualupplysare som ofta bistår skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. Då bland annatkritik mot lärarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vårandra undersökning oss till att intervjua en lärarutbildare för att se på ämnet ur dennes ögon.Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med två verksamma lärare då det är dessasom ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjälp ifrån de externaaktörerna. Vårt intresse riktade sig även till om de möjligtvis fått någon utbildning i ämnetunder sin lärarutbildning. Bilden av sex- och samlevnadsundervisningen som gavs av dessatre undersökningar var tydlig. Undervisningen saknas på många håll och den undervisningsom bedrivs är många gånger torftig av olika anledningar som oengagerade och outbildadelärare men även på grund av diffus styrning. Vidare avslöjades ett ytterligare problem,nämligen att pojkar ofta hamnar i skymundan i dagens sex- och samlevnadsundervisningvilket kan visa sig i att de testar sig för könssjukdomar mer sällan än flickor samt att de tarmindre preventivt ansvar.

Vi har jämfört sex- och samlevnadsundervisningen på två skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de många könsorden ute på dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt där man börjar med undervisningen i årskurs fem. Här har man lektioner i detta ämne en gång i veckan, i något som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jämförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor på våren i årskurs åtta i biologin. Vårt tillvägagångssätt för att samla in empiriskt material var genom intervjuer. Vi började med att intervjua fyra lärare på de båda skolorna och därefter tretton elever. Genom att använda oss av bandspelare kunde vi anteckna ordagrant vad respondenterna sade. Vi trodde att könsorden skulle minska om skolorna började sex- och samlevnadsundervisningen i tidig ålder. Detta visade sig vara fel och könsorden var lika vanligt förekommande på båda skolorna. Däremot uttalade två killar på projektskolan att det viktigaste de lärt sig var att respektera tjejerna och hur man behandlar dem. Detta gav oss trots allt hopp om framtiden.

Sex- och samlevnadsundervisningen är ett omdebatterat ämne i dagens samhälle sedan 1955, då ämnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, där framförallt elever kommer i kläm. Syftet med denna studie är att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 8 i grundskolan. Vår frågeställning blir således: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemområdet sex- och samlevnadsundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument. Även den externa organisationen Ungdomsmottagningen beskrivs. Centrala begrepp samt tidigare forskning på området med relevans för vår studie presenteras. Studien undersöker utvalda respondenter på en skolverksamhet och två Ungdomsmottagningar genom intervjuer och enkäter. I analysen presenteras respondenternas svar utifrån tidigare studier som har gjorts inom sex- och samlevnad. Slutligen för vi en diskussion om vår studie och tänkbara vägar för vidare forskning på området

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur man kan arbeta med HBT- frågor i religionsundervisningen. Jag vill dessutom ta reda på religionslärares inställning och erfarenheter till arbete med HBT- frågor. Resultaten kommer att baserad på intervjuer som gjorts med fyra religionslärare på två olika skolor. Det är tänkt att intervjusvaren ska hjälpa mig som blivande religionslärare att arbeta med HBT- frågor i min undervisning.