Bakgrund: Studien handlar om hur hybridarbete har påverkat arbetet på lokala bankkontor i Sverige under de senaste åren och chefers roll i att anpassa sig till denna förändring. Hybridarbete definieras som en flexibel arbetsform där anställda kan arbeta både på distans och på plats på kontoret. Covid-19 pandemin har påskyndat införandet av distansarbete och lett till en ökning av hybridarbete, vilket har förändrat hur människor arbetar. Inom banker har det traditionellt sett funnits en hög grad av fysisk närvaro på kontoret, vilket gör att det kombinerade arbetet kan ha en stor påverkan på branschen. Studien fokuserar på hur 10 chefer på olika lokala bankkontor har anpassat sig de nya ledarskapsutmaningar som uppstått till följd av ökningen av hybridarbete, såsom en uppluckring av gränsen mellan arbetsliv och privatliv samt-, stress och utmaningar i ledarskapet gällande att skapa teamsammanhållning och en fungerande kommunikation. Syfte: Studien avser att skapa förståelse samt undersöka ledarskapsutmaningar i den hybrida arbetsplatskontexten samt analysera hur chefer på lokala bankkontor i Sverige hanterar dessa utmaningar. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tio chefer från lokala bankkontor runt om i Sverige. Den kvalitativa metoden lämpar sig bäst då de deltagande kan ge sina perspektiv kring ledarskapsutmaningar och hur de hanteras av cheferna. Resultat: Studien identifierade ledarskapsutmaningar i den hybrida arbetsplatskontexten inom lokala bankkontor inklusive kommunikation, teamsammanhållning, teamets effektivitet, teknologi och Work-life Balance. Cheferna hanterade dessa utmaningar genom att införa digitala kommunikationsverktyg, organisera virtuella möten och aktiviteter för att främja teamsammanhållning samt möjlighet till fysiska möten och kompetensutveckling. Slutsats: För att framgångsrikt hantera utmaningarna med hybridarbete i banksektorn betonar studien vikten av att chefer investerar i digitala verktyg, kommunicerar tydligt, balanserar arbete och privatliv samt skapar en stöttande arbetsmiljö. Genom att anpassa sitt ledarskap och vidta åtgärder för att möta dessa utmaningar kan chefer skapa en effektiv och välfungerande hybrid arbetsmiljö som främjar välbefinnande och produktivitet hos sina medarbetare. / Background: The study is about how hybrid work has affected the work at local bank offices in Sweden in recent years and the role of managers in adapting to this change. Hybrid work is defined as a flexible form of work where employees can work both remotely and on site in the office. The Covid-19 pandemic has accelerated the adoption of remote working and led to an increase in hybrid working, which has changed the way people work. Within banks, there has traditionally been a high degree of physical presence in the office, which means that the combined work can have a large impact on the industry. The study focuses on how 10 managers at different local bank branches have adapted to the new leadership challenges that have arisen as a result of the increase in hybrid work, such as a loosening of the boundary between work and private life as well as, stress and leadership challenges related to creating team cohesion and effective communication. Purpose: The study intends to create understanding and investigate leadership challenges in the hybrid workplace context and analyze how managers at local bank offices in Sweden handle these challenges. Method: The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The interviews were conducted with ten managers from local bank offices around Sweden. The qualitative method is best suited as the participants can give their perspective on leadership challenges and how they are handled by the managers. Result: The study identified leadership challenges in the hybrid workplace context within local bank branches including communication, team cohesion, team effectiveness, technology and work-life balance. Managers addressed these challenges by introducing digital communication tools, organizing virtual meetings and activities to promote team cohesion, as well as opportunities for physical meetings and skill development. Conclusion: To successfully manage the challenges of hybrid working in the banking sector, the study emphasizes the importance of managers investing in digital tools, communicating clearly, balancing work and personal life and creating a supportive work environment. By adapting their leadership and taking action to meet these challenges, managers can create an effective and efficient hybrid work environment that promotes the well-being and productivity of their employees.

This study examines primary school teachers approach towards the Abrahamic religions of Judaism, Christianity and Islam. The aim is to make a contribution to the academic discussion of the advantages and disadvantages when teachers emphasize differences or similarities between these religions. In addition, the study highlights the importance of religious education for the promotion of social unity. Also the topic of morality in a society, whether it can strengthen or not the consensus regarding fundamental values, norms and goals. The study is based on a survey of 22 questions in three key areas: Background facts, Lesson planning and teaching, alongside The importance of religion education for individuals and society. The survey was answered by 124 teachers of religion at primary school. Additionally five pedagogical plans from the same selection group have been studied. The results are both quantitative and qualitative. The study rests on the assertion that Abraham's children is a tool that can teach the common history of Judaism, Christianity and Islam. Previous research shows different positions using Abraham's children as a pedagogical concept. The vast majority amongst the participants of the study consider it to be of great importance to show the similarities of religions. As a result they also believe that it has the opportunity to promote social togetherness in a positive direction. Looking at the result through Émile Durheim's theory of social solidarity, this clarifies that an individual as a subject is not the same when part of a collective. Social development will arise when people gather as a group. / Denna studie undersöker hur lärare på låg- och mellanstadiet hanterar de abrahamitiska religionerna judendomen, kristendomen och islam. Syftet är att lämna ett bidrag till den vetenskapliga diskussionen om för- och nackdelar med att som lärare i religionskunskap främst betona olika religioners olikheter eller likheter. Dessutom belyser studien vilken betydelse religionsundervisningen kan få för främjandet av social sammanhållning och moraluppfattningen i ett samhälle. Det vill säga om den kan stärka samsynen kring grundläggande värden, normer och mål. Studien genomfördes främst med hjälp av en enkät. Denna innehöll 22 frågor uppdelade under de tre rubrikerna Bakgrundsfakta, Lektionsplanering och undervisning, samt Religionsundervisningens betydelse för individ och samhälle. Enkäten besvarades av 124 lärare i religionsämnet på låg- och mellanstadiet. Som komplement har fem pedagogiska planeringar från samma urvalsgrupp studerats. Resultaten är både kvantitativa och kvalitativa. Studien tar avstamp i uttrycket Abrahams barn som ett verktyg för att visa på judendomens, kristendomens och islams gemensamma historia. Inom tidigare forskning finns två konkurrerande uppfattningar om Abrahams barn som pedagogiskt koncept. De allra flesta som deltog i studien anser det vara av stor vikt att visa på religionernas likheter. Som en naturlig följd av detta anser de även att religionsämnet har stor möjlighet att främja den sociala sammanhållningen i positiv riktning. Genom att se resultatet genom Émile Durheims teori om social sammanhållning tydliggörs att en individ som solitär inte är densamma när den ingår i ett kollektiv. När människor samlas i grupp uppstår det sociala fenomen.

Denna kandidatuppsats genomförs på uppdrag av en arbetsgivare. Huvudfokus i denna kandidatuppsats är vad som genererar arbetstillfredsställelse och motivation hos medarbetarna på en kundsupportavdelning. Den specifika avdelningen har högre personalomsättning än resterande avdelningar inom organisationen. Teoretiska utgångspunkter är att medarbetare som känner arbetstillfredsställelse och är motiverade i sitt arbete är mer benägna att stanna i sina arbetsroller. Det påverkar även medarbetarnas välmående, prestationer, utveckling och således organisationens framgång. Motivation skapas utifrån yttre och/eller inre faktorer och baseras på i vilket syfte en individ väljer att handla för självförverkligande eller givet ett förväntat resultat och mål. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sjumedarbetare på avdelningen. I resultatet framgår det utifrån medarbetarnas upplevelser att de främsta faktorerna som bidrar till arbetstillfredsställelse är goda interpersonella relationer, stöd och möjlighet till utveckling. Vidare framgår det att medarbetarna främst motiveras av ansvar, bekräftelse, arbetsrelaterade mål och framförallt av att utvecklas. Medarbetarna beskriver en positiv bild av organisationen och avdelning i stort som uppfyller faktorer som är viktiga gällande arbetstillfredsställelse och motivation. Brister beskrivs vara begränsadvariation och utveckling i själva arbetsuppgifterna som stundtals upplevs vara omotiverade. För organisationen kan detta tänkas innebära en utmaning då kundsupport och dessarbetsuppgifter karaktäriseras av enformighet och stagnation som hämmar utveckling. I studien har det framgått att trots arbetsuppgifternas karaktär är arbetstillfredsställelsen högberoende på utmärkande faktorer som kan tänkas kompensera bristerna under en viss tid, dock inte som en långsiktig lösning. Arbetsrelaterade insatser kring utveckling är därför avgörandeför avdelningen för att medarbetarna ska se sin situation inom arbetsrollen/avdelningen som långsiktig.

Högskolan i Halmstad har med diverse aktörer utvecklat projektet Campusplanen 2025 med målsättning att bland annat utveckla det framtida campusområdet vid Halmstad Högskola till en blandstad bestående av studenter och allmänheten. Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för hur studenter vid Högskolan i Halmstad upplever att den nutida och framtida sociala infrastrukturen kan påverka inkluderingen och exkluderingen av olika studentgrupper samt deras möjlighet till social sammanhållning. För att kunna besvara vårt syfte och frågeställning har vi använt oss av en hermeneutisk vetenskapsteori med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med olika studentgrupper. I analysen av vårt empiriska material använde vi Don Mitchells (2003) teori om det offentliga rummet, Jan Inge Jönhills (2012) begreppspar inkludering och exkludering, Pierre Bourdieus (1986) teori om kapital och Robert Putnams (2000) teori om socialt kapital. Studiens resultat visar att studenterna är i behov av en egen identitet och kapital för att öka den sociala sammanhållningen / The University of Halmstad has, with help from co-organizers, developed the project Campusplanen 2025. One of the objectives of the project is developing the future campus towards a mix of student and public life. The aim of this thesis is to examine and understand if students at the University of Halmstad experience that present and future social infrastructure could affect the inclusion and exclusion of different student groups and their social cohesion. To answer these questions, we used the hermeneutic methodology with qualitative semistructured interviews with different student groups. For the analysis of our empirical data, we used Don Mitchells (2003) theory about the public space, Jan Inge Jönhills (2012) concepts of inclusion and exclusion, Pierre Bourdieus (1986) theory on capital and Roberts Putnams (2000) theory on social capital. The results of this thesis show that the students are in need of their own identity and capital to increase the social cohesion.

Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevelser av att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö, där studien ska öka förståelsen för vilka utmaningar som chefer kan ställas inför. Eftersom tillit är en viktig förutsättning för ledarskapet i en organisation där gränserna mellan lösts upp är syftet med denna studie också att undersöka om denna typ av kontorsmiljö inverkar på hur tillit samt ledarskap skapas och praktiseras. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer på mellanchefsnivå som delat med sig av sina uppfattningar och tankar kring ledarskap, det aktivitetsbaserade kontoret samt tillit. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av teori om organisationsstruktur och ledarskap. Dessutom används Giddens teori om tid och rum tillsammans med begreppen tillit och expertsystem. Studiens resultat visar att tillit är en viktig förutsättning i ett aktivitetsbaserat kontor samt att tillit inte endast beror på hur rumsutformningen ser ut utan, även är kopplad till medarbetarnas ålder och expertis. Detta kan framförallt förklaras av Giddens teori om tid och rum samt begreppet expertsystem. Vidare visar studien på att de för- och nackdelar cheferna upplever med aktivitetsbaserade kontor varierar beroende på deras medarbetares roll och arbetsuppgifter. De arbeten som präglas av att medarbetarna har en hög kontroll av sina arbetsuppgifter, så som karriärlönearbetaren, upplever fler fördelar i ett aktivitetsbaserat kontor än den traditionella lönearbetaren. Cheferna upplever att flexibiliteten i arbetet är en fördel och utmaningen är främst sammanhållningen i teamet, vilket är kopplat till uppluckringen av tid och rum. / The purpose of this research project is to investigate how managers experience working in an activity-based office and to increase the knowledge of the challenges managers face in this kind of working environment. Trust is an important prerequisite in an organization where the boundaries between time and space have been dissolved and therefore, the purpose of this project is also to investigate if this type of office-environment affects how trust and leadership are created and practiced. The empirical evidence for this project was gathered through semi-structured interviews with six middle-level managers, who shared their experiences and thoughts about leadership, trust and the activity-based office. The empirical evidence was analyzed with the help of organizational structure and leadership theory, and Giddens time-space theory was used together with the concepts of trust and expert-systems. The results of the study show that trust is indeed an important prerequisite for organizations employing an activity-based office solution. Furthermore, the study shows that trust does not depend solely on the spatial solution of the office, but is also influenced by the age and expertise of the employees. This is explained by employing Giddens time-space theory and the concept of expert-systems. Moreover, the study shows that the managers' perceived pros and cons with activity-based office solutions differ depending on the working tasks of their employees and the degree of control they have over their employees. The type of jobs where the employees have a high degree of control in their work experience more pros with an activity-based office solution, than those with a low degree of control. The interviewed managers perceived that flexible working conditions were beneficial and that the main challenge working in an activity-based office was to keep the team united, as the boundaries between time and space were very vague.

En relativt vedertagen idé inom det samhällsvetenskapliga forskningsfält som berör tillit och medborgarnormer är att båda dessa koncept är positivt förgrenade i det som kommit att kallas socialt kapital. Detta kommuntarianska perspektiv främjar föreställningen om att tillit både behövs för, och förstärks genom socialt- och politiskt deltagande i nätverk vilket i sig förväntas reflekteras i delade obligationer och förväntningar på andra och sig själv; en uppsättning medborgarnormer. En sådan förutsättning gör det svårt att använda detta perspektiv för att förklara ett obefintligt, eller till och med negativt samband mellan tillit och medborgar-normer. Inte desto mindre har sådana samband uppdagats i samhällsvetenskaplig forskning inom området. Denna studie ämnar undersöka relationen mellan generaliserad tillit, institutionell tillit och medborgarnormer inom den svenska befolkningen. Vidare är ett syfte att förklara hur ett negativt samband mellan generaliserad tillit och medborgarnormer kan behandlas som att tilliten kan ersättas genom fungerande substitut. I denna relation är det även möjligt att institutionell tillit (och de aktörer varpå denna tillit placeras) agerar på ett övervakande och medlande sätt för att legitimisera förväntningarna som medborgarnormerna vilar på. Studiens empiriska resultat visar fynd likt flera föregående studier, nämligen existensen av ett negativt samband mellan generaliserad tillit och medborgarnormer, ett positivt samband mellan institutionell tillit och medborgarnormer samt ett negativt samband mellan generaliserad och institutionell tillit. / A relatively common theoretical notion within the research field concerning trust and norms of citizenship in the social sciences is that both of these concepts are positively related through what is most often called social capital. This particular communitarian perspective encourages the idea that trust is both needed for, and built through networks as well as social- and political participation which should be reflected through a shared sense of obligations and expectations upon one another; a set of citizen norms. The very foundation of such and theoretical basis makes it difficult to use this perspective to explain an absent correlation between trust and norms of citizenship, and even less a negative such correlation. Nonetheless, findings in social scientific research on this matter have sometimes shown an absent or even negative correlation between trust and norms of citizenship. The purpose of this particular study is to evaluate the relationship between generalized trust, institutional trust and norms of citizenship within the swedish population. Furthermore, the aim is to explain how a negative correlation between generalized trust and norms of citizenship is possible to be understood as a compensation of trust through the means of substitutes. In this discussion, the relevance of institutional trust comes in to light as a means of legitimizing the accountability within the norms of citizenship as expectations on "good citizens". Conclusively, the empirical findings show results similar to what has been presented in some earlier research articles, namely the existence of a negative correlation between generalized trust and norms of citizenship, a positive correlation between institutional trust and norms of citizenship and finally a negative relationship between generalized and institutional trust.

Det ligger i Försvarsmaktens intresse att förbandens effekt är så hög som möjligt. Speciellt som Försvarsmakten har minskat i storlek sedan försvarstransformationen i början av 2000-talet och antalet internationella insatser har ökat under samma tidsperiod. Flygvapnets transportflygförband TP84 har sedan försvarstransformationens start i stort sett varit insatt i en större insats eller internationellt åtagande varje år fram till 2015. Det är därför intressant att undersöka hur variablerna motivation och sammanhållning, vilka inverkar på förbandets effekt, har påverkats av ledarskapet. Med den kunskapen kan ledarskapet utvecklas och därmed eventuellt öka förbandets effekt. Fallstudier genomfördes på fem olika fall i insats med TP84. I varje fallstudie fick flygstyrkechefen svara på påståenden gällande ledarstil och besättningsmedlemmarna fick svara på påståenden gällande faktorer som enligt teorin påverkar motivation, sammanhållning samt frågor gällande ledarstil. Analysen av fallstudierna visar att besättningsmedlemmarna upplever en tydlig positivitet gällande motivation och sammanhållning och att flygstyrkecheferna utövat ett ledarskap enligt modell utvecklande ledarskap. Konklusionen av det är att flygstyrkecheferna i TP84 insatserna utövat ett ledarskap som enligt teorin påverkar förbandets effekt positivt. Fallstudierna visar att det finns mindre individuella skillnader i ledarskapet mellan flygstyrkecheferna. En utveckling av ledarskapet skulle öka motivation och sammanhållningen hos besättningsmedlemmarna och därmed förbandets effekt. Det skulle kunna uppnås genom att cheferna till exempel genomför grundkursen i utvecklande ledarskap vilket ger en insikt i vilken ledarstil de har och hur de kan utvecklas.

Covid-19 pandemin, en kris som varit aktuell sedan början av år 2020, förändrade den geografiska platsen för arbetets utförande till följd av restriktionen gällande hemarbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som skiljt platsförlagt arbete och hemarbete åt med avseende på faktorerna motivation, kommunikation och sammanhållning. Dessa faktorer är centrala delar av arbetsmiljön och vi ville därför se om de påverkats när arbetsmiljön förändrat. För att kunna utreda valt problemområde nyttjades den kvalitativa datainsamlingsmetoden, med ansatsen semistrukturerad intervju. Under genomförande fanns ett flertal förutbestämda frågor med utrymme för respondenterna att tillägga information som var av värde för studien. Metoden valdes då vi ville få respondenters åsikter och erfarenheter kring hur faktorerna skiljt sig åt beroende på den geografiska platsen för arbetets utförande. I den teoretiska referensramen presenteras de valda faktorerna motivation, kommunikation och sammanhållning utförligt. I analysavsnittet kopplas teori och empiri samman, samt jämförs med tidigare studiers resultat. Studien visade på att Covid-19 haft störst påverkan gällande motivation vid hemarbete, men även förändrat vissa delar vid platsförlagt arbete. Kommunikationen påverkades positivt vid hemarbete men negativt vid platsförlagt arbete, slutligen påverkades sammanhållningen negativt enligt respondenterna. Avslutningsvis ges fyra rekommendationer för att förbättra arbetsmiljön. / The Covid-19 pandemic, a crisis that has been relevant since the beginning of 2020, changed the geographical location of the work performance as a result of the restriction which introduced work from home. The purpose of this inquiry was therefore to study how work from the original workplace and work from home differed regarding motivation, communication and cohesion. These factors are central parts of the work environment and therefore we wanted to see if they were affected by the change of work environment. In order to be able to investigate the selected problem area, the qualitative data collection method was used, with the semi-structured interview approach. During implementation, there were a number of predetermined questions with room for the respondents to add information that was of value to the study. The method was chosen because we wanted to obtain the respondents experiences and opinions regarding how the factors differed depending on the geographical location of the work performance. In the theoretical frame of reference, the selected factors motivation, communication and cohesion are presented. In the analysis section, theory and empiricism are contextualized with previous studies. The study showed that Covid-19 had the greatest impact on motivation regarding work from home, but also affected certain parts of work from the workplace. The communication had a positive effect on work from home but a negative effect on work from the workplace, and finally the respondents experienced a negative effect on cohesion. Finally, four recommendations were given to improve the work environment.

Masteruppsatsen Möjligt att mäta möten? undersöker mötesplatsers betydelse för social sammanhållning. Social sammanhållning förstås i denna studie genom två teoretiska begrepp, co-presence och svaga band, begrepp hämtade från urbanmorfologisk, kulturgeografisk och urbansociologisk forskning.  Syftet med studien kan beskrivas som tvådelat. Den första delen syftar till att undersöka vilken betydelse mötesplatser ges för att kunna bidra till att skapa social sammanhållning i en svensk större stads översiktsplan. Detta studeras genom en kvalitativ innehållsanalys av Malmö stads översiktsplan.  Den andra delen av studien syftar till att haka i den urbanmorfologiska forskargruppen Spatial Morphology Groups (SMoG) arbete med utvecklingen av det GIS-baserade verktyget Place Syntax Tool som de uppmuntrar mastersstudenter att använda för att utvärdera om det är ett användbart verktyg för att genomföra tillgänglighetsanalyser. I denna studie testas verktyget genom att analysera en större svensk stads stadsstruktur, Malmö, för att undersöka den rumsliga relationen mellan tillgången till mötesplatser och den byggda strukturen genom begreppet social sammanhållning.  Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av Malmö stads översiktsplan visar att kommunen främst planerar för mötesplatser utifrån begreppet co- presence. Samtidigt går det att se att de förväntningar som Malmö har på vilka effekter som möten ska ge i form av social sammanhållning är mer kopplade till begreppet svaga band. För att bidra till att öka den sociala sammanhållningen ges mötesplatser betydelsenatt kunna (1); möjliggöra för möten mellan människor med olika bakgrunder, (2); överbrygga fysiska och sociala barriärer samt (3); främja demokrati, delaktighet och trygghet.  Place Syntax-analyserna synliggör var i staden det finns hög respektive låg tillgång till olika typer av mötesplatser. Det synliggörs även om en stad är rumsligt segregerad på grund av att olika områden är dåligt sammankopplade på grund av gatunätverkets konfiguration. Place Syntax Tool bedöms vara ett användbart verktyg för att mäta tillgången till mötesplatser i städer och se mönster över var det kan sättas in åtgärder i den fysiska miljön för att öka möjligheten för människor att mötas.  Resultatet av en Place Syntax-analys som visar på att det finns en hög tillgång till mötesplatser i en stad går inte att likställas med att det finns social sammanhållning. Det resultatet kan visa är huruvida det är möjligt för olika individer och grupper att mötas i en stad vilket bedöms vara en förutsättning för att social sammanhållning överhuvudtaget ska kunna uppnås.

I Sverige har den regionala planeringsnivån traditionellt sett varit svag till fördel för den kommunala. Sedan 1990-talet har mandaten för regional planering ökat inom såväl EU som i Sverige vilket indikerar att planeringen i allt större utsträckning regionaliseras. Policybegrepp som territoriell sammanhållning och konkurrens har i denna kontext kommit att bli centrala. För planerare innebär det att kommunala perspektiv behöver jämkas med regionala. Att öka kännedomen om dessa förhållanden är särskilt relevant i regioner där det råder stora inomregionala skillnader och där möjligheten att påverka varierar sinsemellan aktörerna. Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse av hur regional planering kan förstås som ett instrument för territoriell sammanhållning. Det görs genom att dels undersöka hur olika planeringskalor förhåller sig till territorialitet och territoriell sammanhållning, dels genom att undersöka hur arbetsformer och samverkan för regional planering tar sig uttryck mellan centrum och periferi samt i gränslandet mellan hårda och mjuka rum. Uppsatsen antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en fallstudie där Region Örebro län utgör det studerade caset. Centrala begrepp i studien är regional institutionalisering, hårda, mjuka och penumbrala rum, regional identitet samt centrum och periferi. Dessa begrepp utgör tillsammans studiens teoretiska ramverk vilket bidrar till begreppsliggörandet av hur regional planering kan förstås som ett instrument för territoriell sammanhållning i den regionala sammanhållningsdiskursen. Grundläggande i studiens teoretiska ansats är förståelsen av regioner som socio-spatiala konstruktioner som skapas och omskapas i samspelet mellan människor och genom olika nätverk, aktörer och samhällsprocesser. För insamling och bearbetning av empiri används en kombination av dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer. Empirin består dels av regionala och kommunala dokument i form av regional utvecklingsstrategi (RUS) och kommunala översiktsplaner (ÖP), dels av tjänstepersoners upplevda erfarenheter av regional planering inom kommunal och regional verksamhet. Analys av empiri genomförs med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen dras slutsatsen att det inom Region Örebro län finns varierade beskrivningar och upplevelser av territorialitet, territoriell sammanhållning och regional identitet. I såväl dokumenten som i intervjuerna framgår det att arbetsformer och samverkan för regional planering antar olika former mellan olika aktörer. Det kan i sin tur delvis härledas till nivån av upplevd inkludering och inflytande samt det behov av utbyte som aktören anser sig ha i en viss fråga. Aspekter som regional identitet, funktionella regioner, geografisk lokalisering, befolkningsutveckling samt resurser tycks i sammanhanget ha betydelse för såväl behovet av sammanhållning som möjligheten att delta i den regionala planeringen. Trots detta är samtliga tjänstepersoner eniga om att regional planering är ett viktigt instrument för att uppnå territoriell såväl som relationell sammanhållning, bland annat genom att fungera som en gemensam plattform för dialog, där möjligheter att påverka den regionala utvecklingen ges.