In this study, I analyze NATO's internal cohesion against the backdrop of the war in Ukraine. By examining the differing support levels from its member states to Ukraine, utilizing quantitative methods, I explore the correlation between the support and previously existing groupings within NATO. My findings reveal persistent divisions, suggesting that alliance cohesion has not significantly improved. The study offers crucial insights for Swedish and NATO policymakers, highlighting the strategic importance of understanding alliance dynamics during global crises. It underscores the necessity for policies that enhance unity and effectiveness in international alliances.

This study delves into the relationship between residential segregation and social sustainability in the municipality of Eskilstuna, Sweden. The question posed to the municipality is whether this interpretation influences its relationship with disadvantaged areas such as Årby. The study encompasses various forms of residential segregation and aims to explore the negative effects of segregated conditions in the municipality. In other words, are the current measures misdirected? By shedding light on these aspects, the thesis aims to contribute to a deeper understanding and management of social and urban planning challenges to promote a more socially sustainable and inclusive societal development.  To interpret social sustainability in the municipality, I utilized the "What's the Problem Represented to Be?" (WPR) method, introduced by Carol Bacchi, as a form of text analysis. This method offers an open interpretation of the problem of residential segregation, providing insight into how the problem is represented in the municipality's policy documents and the underlying societal issues. This analysis is structured around three selected WPR questions developed by Bacchi. The study represents the issues surrounding disadvantaged areas as mentioned by the municipality, considering social, economic, and criminological conditions. These issues are discussed based on Eskilstuna municipality's interpretation of equitable health, which closely aligns with the concept of social sustainability, thereby guiding the municipality's and police's focus areas. Grounded in theories such as social sustainability (Fell & Guziana, 2016), stigmatization (Wacquant, 2010), and unity in diversity (Young, 1999), the study reveals efforts toward social sustainability in the municipality. The municipal board often endeavors to promote safety and inclusion, aiming for favorable local environments concerning social, economic, and criminological conditions. These mentioned conditions mirror the theories upon which our study is based. Therefore, this study contributes to an enhanced understanding of the complex dynamics between residential segregation and social sustainability in urban development.

Denna kvalitativa studie inleder med en kort förklaring och beskrivning till uppsatsens titel samt ämne Den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket. Bakgrund till det syrianska/assyriska folket i Sverige samt dess fortlevnad, har föranlett studiens frågeställning: Vilken roll har den syrisk ortodoxa kyrkan i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket i Stockholm, utifrån Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen? Denna forskning avser att studera den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket utifrån ett kvinnoperspektiv med stöd av Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen. För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med syrianska/assyriska kvinnor av första generationens invandrare i Stockholm vars ålder varierar mellan 50–60 år. Rubriken “2.2 Tidigare forskning” syftar på att ge studien ett underlag samt att komplettera ramarna som huvudteorin strukturerat, för att skapa en bredare förståelse kring frågeställningens användning av begreppen ortodoxa, kyrkan samt folket. Studiens resultat har visat att det finns ett visst samband mellan kyrkans roll i sammanhållningen av syrianer/assyrier som folkgrupp i Stockholm; att vara en materiell kollektiv resurs i form av en social arena där individer inom gemenskapen kan mötas samt dela normer, värderingar samt traditioner. Kyrkans huvudsakliga roll är att stå som en arena där Ahrne samt Brunssons (2011) organisationselement kan utövas samt bevaras; medlemskap, regler, hierarki, övervakning samt sanktioner. Resultatet kan ha betydelse för vidare studier inom minoritetsgrupper samt dess fortlevnad.

<p><strong>Aim:</strong> Team spirit is a concept often used in both managerial literature and in other contexts where the efficiency of a group is discussed. Despite the fact that team spirit is used as a selling point for courses, books and seminars, no unambiguous definition of the term is available. The purpose of this thesis is to clarify what team spirit means to individuals within companies and team sports.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> The thesis has been carried out using studies of available literature, which has been compiled into a conceivable model of what team spirit may imply. From this model a poll has been made, and handed out to individuals within companies as well as team sports. After having compiled the 37 replies, correlating answers has been sought after within each group of respondents.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> The result shows us that there are varying opinions of what team spirit is, and generally accepted definitions of closely related ideas like cohesion and group development has to the respondents not been able to form a satisfying description of what team spirit means. Team spirit is therefore a concept being defined by each individual for themselves. Combined with peoples desire for team spirit, this constitutes an opportunity to use the term as a linguistic strategy in order to reach own goals.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>Future research should in order to discern any connections between individuals’ opinions of team spirit, and their environment, consist of qualitative interviews. An increased field of research might comprise the questions how team spirit is achieved, what effects it has, and how a leader influences it.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The thesis points out that team spirit is a concept not easily defined, which also can be used in several different ways. Anyone working with the making of team spirit, or discussing team spirit, draws benefit of shaping their own conscious perspective of the concept. In this respect, this thesis constitutes a helpful contribution.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Laganda är ett begrepp som används flitigt inom både managementlitteratur och i andra sammanhang där gruppers effektivitet diskuteras. Trots att laganda används som säljargument för kurser, böcker och föreläsningar finns ingen entydig definition på termen. Studiens syfte är att söka klargöra vad laganda innebär för olika individer inom företag och lagidrott.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien har utförts genom att befintlig litteratur studerats och sammanställts till en möjlig modell över vad laganda kan innebära. Utifrån den utgångsfiguren har en enkät formats och delats ut till individer inom såväl företag som lagidrott. Efter att ha sammanställt de 37 enkätsvar som inkommit har studien sökt finna korrelerande svar inom respondentgrupperna.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Resultatet visar att det råder mycket skiftande meningar om vad laganda är, och vedertagna definitioner av närliggande begrepp som exempelvis sammanhållning och grupputveckling har inte för respondenterna kunnat sägas bilda en tillfredsställande beskrivning av laganda. Laganda är således en term som varje individ definierar för sig själv. I kombination till människors begär efter laganda utgör detta en möjlighet att utnyttja begreppet laganda som språkstrategi för att nå egna syften.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Fortsatt forskning bör för att kunna urskilja samband mellan individers uppfattning om laganda och deras miljö utgöras av kvalitativa intervjuer. Ett utökat forskningsområde kan utgöras av frågeställningarna hur laganda åstadkoms, vilka effekter den har samt ledares påverkan av laganda.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Uppsatsen pekar på att laganda är ett svårdefinierat begrepp som kan användas på olika sätt. Alla som arbetar med att skapa laganda eller diskuterar laganda har nytta av att för sig själv skapa ett medvetet perspektiv på begreppet. Härvid utgör uppsatsen ett användbart bidrag.</p>

Aim: Team spirit is a concept often used in both managerial literature and in other contexts where the efficiency of a group is discussed. Despite the fact that team spirit is used as a selling point for courses, books and seminars, no unambiguous definition of the term is available. The purpose of this thesis is to clarify what team spirit means to individuals within companies and team sports.   Method: The thesis has been carried out using studies of available literature, which has been compiled into a conceivable model of what team spirit may imply. From this model a poll has been made, and handed out to individuals within companies as well as team sports. After having compiled the 37 replies, correlating answers has been sought after within each group of respondents.   Result &amp; Conclusions: The result shows us that there are varying opinions of what team spirit is, and generally accepted definitions of closely related ideas like cohesion and group development has to the respondents not been able to form a satisfying description of what team spirit means. Team spirit is therefore a concept being defined by each individual for themselves. Combined with peoples desire for team spirit, this constitutes an opportunity to use the term as a linguistic strategy in order to reach own goals.   Suggestions for future research: Future research should in order to discern any connections between individuals’ opinions of team spirit, and their environment, consist of qualitative interviews. An increased field of research might comprise the questions how team spirit is achieved, what effects it has, and how a leader influences it.   Contribution of the thesis: The thesis points out that team spirit is a concept not easily defined, which also can be used in several different ways. Anyone working with the making of team spirit, or discussing team spirit, draws benefit of shaping their own conscious perspective of the concept. In this respect, this thesis constitutes a helpful contribution. / Syfte: Laganda är ett begrepp som används flitigt inom både managementlitteratur och i andra sammanhang där gruppers effektivitet diskuteras. Trots att laganda används som säljargument för kurser, böcker och föreläsningar finns ingen entydig definition på termen. Studiens syfte är att söka klargöra vad laganda innebär för olika individer inom företag och lagidrott.   Metod: Studien har utförts genom att befintlig litteratur studerats och sammanställts till en möjlig modell över vad laganda kan innebära. Utifrån den utgångsfiguren har en enkät formats och delats ut till individer inom såväl företag som lagidrott. Efter att ha sammanställt de 37 enkätsvar som inkommit har studien sökt finna korrelerande svar inom respondentgrupperna.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att det råder mycket skiftande meningar om vad laganda är, och vedertagna definitioner av närliggande begrepp som exempelvis sammanhållning och grupputveckling har inte för respondenterna kunnat sägas bilda en tillfredsställande beskrivning av laganda. Laganda är således en term som varje individ definierar för sig själv. I kombination till människors begär efter laganda utgör detta en möjlighet att utnyttja begreppet laganda som språkstrategi för att nå egna syften.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning bör för att kunna urskilja samband mellan individers uppfattning om laganda och deras miljö utgöras av kvalitativa intervjuer. Ett utökat forskningsområde kan utgöras av frågeställningarna hur laganda åstadkoms, vilka effekter den har samt ledares påverkan av laganda.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen pekar på att laganda är ett svårdefinierat begrepp som kan användas på olika sätt. Alla som arbetar med att skapa laganda eller diskuterar laganda har nytta av att för sig själv skapa ett medvetet perspektiv på begreppet. Härvid utgör uppsatsen ett användbart bidrag.

Syftet med studien var att få kunskap om vilka motivationsfaktorer, inre och yttre, som är viktiga hos personal inom serviceyrken. Vidare studerades den uppfattade sammanhållningen inom målgruppen. Av speciellt intresse var att studera korrelationer mellan sammanhållning och inre/yttre motivationsfaktorer samt om kontroll i arbetet och socialt stöd inverkar på dessa faktorer. I undersökningen deltog 88 individer, 38 män och 50 kvinnor, i åldrarna 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). Datainsamlingen skedde med hjälp av ett frågeformulär baserat på QPS Nordic och Group Environment Questionnaire (GEQ). Data analyserades i PASW. Resultaten visade att undersökningsdeltagarna ansåg inre motivationsfaktorer lika viktiga som de yttre. Vidare visade resultatet att serviceinriktad personal har en högre uppgiftssammanhållning än social sammanhållning. Resultatet visade korrelation mellan motivationsfaktorer och sammanhållning. Avslutningsvis uppvisades signifikant samband mellan inre motivationsfaktorer och kontroll samt ett flertal positiva korrelationer mellan sammanhållning och kontroll i arbetet samt socialt stöd. / The purpose of this study was to examine which motivational factors, intrinsic/extrinsic, that’s important for personnel working in the service sector. The participants perception of their group cohesion was examined. One specific interest was to examine correlations between cohesion and intrinsic/extrinsic motivational factors, further if control and social support correlated with those factors. The participants were 88 individuals, 38 men and 50 women in the ages 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). A questionnaire based on QPS Nordic and Group Environment Questionnaire (GEQ) was used. The result showed that the participants perceived both intrinsic and extrinsic as important motivational factors. Further the results showed that the participants experienced higher task cohesion than social cohesion in their work groups. The result showed correlation between motivational factors and cohesion. Moreover, the result showed significant correlation between intrinsic motivational factors and control. Finally, many correlations between cohesion and control in work and social support were found.

The purpose with this study is to inquire how a number of active preschool teachers use music in their daily work with children. It also looks at the meaning they think music can have to the whole group of children, especially in terms of solidarity and interaction in the group. In order to study this I chose to use questionnaires as the method. These questionnaires consisted of open questions to enable longer answers from de participants in an effort to hear their thoughts and get their point of view. The result of this study shows that all of the participants seem to have good experiences from musical activities with the preschool children. They all state that they think music has a significant meaning for solidarity and interaction in the children´s group. Many of the participants also seem to connect music with other subjects, such as development of language, communication, movement and feelings. To understand the data gathered from the study I used the theory of developmental psychology and also the sociocultural perspective. / Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma pedagoger använder sig av musik i förskolans verksamhet samt hur de ser på musikens betydelse för barns sociala gemenskap och barngruppens sammanhållning. För att undersöka detta valde jag att använda mig av enkäter som metod. Jag valde att använda mig av öppna frågor i enkäten för att göra det möjligt för de deltagande att lämna längre svar och på så vis lättare få fram deras egna erfarenheter och åsikter. Resultatet av min studie visar att alla de deltagande i studien verkar ha positiva erfarenheter av musikanvändning i förskolan. Samtliga av pedagogerna uppger i sina svar att de anser att musik har betydelse för barngruppens sociala sammanhållning. Många kopplar även samman musik med andra områden som exempelvis språkutveckling, kommunikation, rörelse och känslor. De teorier jag utgår från i den här undersökningen är sociokulturellt perspektiv samt utvecklingspsykologi.

Author: Amina Hassan &amp; Ronhi Ak Title: Impact of asylum on asylum seekers Supervisor: Gunilla Carstensen The purpose of this study is to investigate the impact of asylum seekers and understanding the asylum process and the perceived illness during the asylum process. The study also aims to map stigmatization in the concept of illness among asylum seekers. The theoretical basis of the essay is the theory of Antonovsky salutogenesis about the sense of context and Elias &amp; Scotsons stigma theory. Qualitative interviews have been conducted with four people, all of whom have undergone an asylum process where the analysis was conducted using a thematic method of analysis. The result of the study shows that it is a psychologically and emotionally stressful process to apply for asylum, which affects the health. The uncertainty of not knowing whether to stay in the country in combination with the severe trauma from their country of origin give the interviewees an impression that the asylum process is stressful and places great mental demands on people. The main cause has been understanding of the asylum process, all interviewees showed a low sense of comprehension and it could be a contributing factor to the deterioration of health among asylum seekers. This results in their health deteriorating and they are likely to suffer from stress, depression and PTSD for the trauma they have experienced. As regards stigmatization, the results show that asylum seekers tend to avoid seeking help because of the fear of being isolated and stamped as a deviation of their own ethnic group. / Syftet med den här studien är att undersöka asylsökandes stresspåverkning och förståelse för asylprocessen samt den upplevda ohälsan under asylprocessen. Studien har även som avsikt att kartlägga stigmatiseringen i begreppet ohälsa bland asylsökande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Antonovskys salutogenes teori om känslan av sammanhang och Elias &amp; Scotsons stigmatiseringsteori. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra personer som alla har genomgått en asylprocess där analyseringen gjorts med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visar att det är en psykiskt och känslomässigt påfrestande process att ansöka om asyl, vilket också påverkar hälsan. Ovissheten kring att inte veta om man får stanna kvar i landet i kombination med svåra trauman från sitt hemland resulterar i att intervjupersonerna upplever asylprocessen påfrestande och ställer stora psykiska krav på personerna. Det som har varit den väsentliga påverkningsorsaken har varit förståelsen över asylprocessen, samtliga intervjupersoner uppvisade en låg känsla av begriplighet vilket kan vara en bidragande faktor till att hälsan försämras hos de asylsökande. Detta resulterar i att deras hälsa försämras och de riskerar att drabbas av stress, depressioner och PTSD p.g.a. trauman de har upplevt. När det gäller stigmatisering visar resultaten att asylsökande tenderar att undvika att söka hjälp på grund av rädslan för att bli isolerade och stämplade som avvikande av den egna etniska gruppen.

The aim of this study was to examine the managers view on how Covid-19 has affected the social cohesion in organizations. The questions that were in focus in this study was: How did managers experience that social cohesion has changed during Covid-19? Which tools has the managers used to manage the social cohesion during Covid-19? And also, what difficulties does the managers experience that exist around the social cohesion in the organization? The goal with this study was to illustrate the importance of social cohesion in organizations and it will enhance the awareness of management responsibilities. The research methodology follows the hermeneutic approach, which we use to conduct qualitative interviews with eight managers from different organizations. The study´s results have been analyzed based on Randall Collins' theory of interactive ritual chains, Thomas Scheff’s theory of social connections, and Göran Ahrne’s theory of organization.  The results show that the managers did not experience any change in the social cohesion during Covid-19. According to respondents, the new management tool introduced under Covid-19 were the digital tools, for example Teams. Managers experience that in order to strengthen social cohesion, it is increasingly important to express gratitude to employees.

Tidigare forskning visar på ett samband mellan sammanhållning och prestation i grupper av olika slag. Mätmetoder och omständigheter skiljer sig dock markant och behovet av vidare forskning om detta samband är stort. Syftet med denna uppsats var att undersöka sambandet mellan sammanhållning och prestation i en militär kontext. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ studie om sambandet mellan gruppers sammanhållning och deras prestation. Urvalet bestod av amfibiesoldater (n=91) som deltog i Övning amfibie 2023. Sammanhållning och prestation mättes på samtliga individer och värdena sammanställs inom respektive grupp som de var indelade i. Sammanhållningen mättes genom att använda ”The group environment questionnaire” (GEQ) som är ett frågeformulär som mäter sammanhållning i flera dimensioner. Dessa dimensioner består av: individens attraktion till gruppen uppgift (IAU), individens attraktion till gruppen social (IAS), gruppintegration uppgift (GIU) och gruppintegration social (GIS).  Prestationen bedömdes av övningsledningen vid varje moment av övningen.   Resultatet visade på att det finns ett samband (r&gt;0,5; p&lt;0,05) mellan gruppsammanhållning uppmätt med GEQ och gruppens prestation. Tydliga skillnader visade sig finnas i faktisk prestation och uppmätt gruppsammanhållning mellan tillfälligt sammansatta grupper och ordinarie grupper. Baserat på resultatet drogs slutsatsen att sammanhållning har ett samband med gruppers prestation till en viss utsträckning. Sammanhållning bidrar även till andra psykiska och psykosociala fördelar som främjar arbetsklimatet och individen. Därmed bör sammanhållning även i fortsättning ligga i fokus då militära och andra organisationer utvecklar sina organisationer. / Previous research has shown associations between cohesion and performance. However, measurement methods and circumstances differ and the need for further research is significant. The aim of this paper was to examine the relationship between cohesion and performance in a military context. To achieve this, a quantitative study is carried out on the relationship between group cohesion and group performance. The sample consists of Swedish marines (n=91) participating in a training exercise called: “Övning amfibie”. Cohesion and performance are measured on all participants and the values are compiled within the respective groups they are divided into. Cohesion is measured by using "The group environment questionnaire" (GEQ) which is a questionnaire that measures cohesion in several dimensions. These dimensions consist of: Individual Attractions to the Group- Social (ATGS), Individual Attractions to the Group-Task (ATGT), Group Integration-Social (GIS) and Group Integration-Task (GIT).  The performance is assessed by the officers coordinating the exercise at each stage of the exercise. The result shows that there was an association (r&gt;0,5; p&lt;0,05) between group cohesion and the group performance. Clear differences were found in performance and cohesion between temporarily assembled groups and regular groups. In conclusion this paper has shown association between group cohesion and group performance to a certain extent. Cohesion also contributes to other psychological and psychosocial benefits that promote the working climate and the individual’s wellbeing. Thus, cohesion should continue to be in focus when military and other organizations develop their organizations.