”How the health situation of unemployed women can be understood from a " sociological perspective” The background to our essay is based on recent peer-reviewed research which proves the lack of research in the area, and the sociological interest on our part regarding the female exclusion in Swedish society, 2022. The purpose of the essay was to strive to answer the essay´s question, which examines how the unemployed women´s life situation and health are affected when they are outside the labor market. The method used by our sociological thesis is qualitative in-depth interviews where thematic analysis with the main theme has been interpreted and supported theoretically to extract sufficient sociological empirical evidence to be able to answer the question. The result that the thesis came to is that exclusion, ill health and reduced quality of life are an effect on the life situation of unemployed women. The summary is that more research in the area is needed and the problem must be raised more as unemployment has negative health consequences for the individuals that in this case are the swedish unemployed women. / ”Hur arbetslösa kvinnors hälsosituation kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv” Bakgrunden till vår uppsats grundar sig i tidigare granskad forskning som bevisar bristen på forskning inom det valda området samt det sociologiska intresset från vår sida gällande kvinnligt utanförskap i svenska samhället 2022. Syftet med uppsatsen var en strävan på svar till uppsatsens frågeställning som undersöker hur de arbetslösa kvinnors livssituation och hälsa påverkas när de befinner sig utanför arbetsmarknaden. Metoden som vår sociologiska uppsats använder sig av är kvalitativa djupintervjuer där tematisk analys med huvudtema tolkats och stöttats teoretiskt för att utvinna tillräckligt sociologiskt empiriskt underlag för att kunna besvara frågeställningen. Resultatet som uppsatsen kommit fram till är att utanförskap, ohälsas amt sänkt livskvalitet är en effekt för de arbetslösa kvinnornas livssituation. Sammanfattningen blir att mer forskning inom området behövs och att problematiken måste lyftas mera då arbetslösheten ger negativa hälsokonsekvenser för individer som i detta fall är svenska arbetslösa kvinnor.

Med utgångspunkt i hållbar stadsutveckling och social hållbarhet undersöker denna uppsats offentliga mötesplatsers socio-ekonomiska kvaliteter. Miljonprogramsområdet Kroksbäck, beläget i sydvästra Malmö, utgör med sina befintliga och föreslagna offentliga mötesplatser undersökningsområdet. Genom teorier och litteratur om bland annat social hållbarhet, mötesplatser, offentliga platser/rum, territorialitet och grannskapet skapas normativa principer som blir till verktyg för uppsatsens socio-ekonomiska analys. I nulägesbeskrivningen av Kroksbäck synliggörs med hjälp av tidigare forskning och statistik, observationer samt intervjuer ett område med en påtaglig socio-ekonomisk problematik, brist på mötesplatser, service och handel. Då det angränsande och högprofilerade Hyllie centrumområde nu till största del står färdigt har Kroksbäck fått ett centralt läge och blivit attraktivt att bebygga och utveckla, vilket har resulterat i två gestaltningsförslag där Kroksbäck framstår som urbant, kommersiellt och tryggt, en vision långt ifrån verkligheten. För att anpassa stadsutvecklingsinsatserna till områdets boende och behov föreslås i uppsatsens förstudie ett projekt som avses främja Kroksbäck ur ett socio-ekonomiskt perspektiv, så att sociala värden som kan stärka området gynnas och därmed den övergripande samhällsekonomin. Genom att ta till vara på kroksbäcksbornas lokala expertis och kunskaper samt involvera en bredd av samhällsaktörer kan det föreslagna projektet Möt ditt Kroksbäck! understödja skapandet av socio-ekonomiskt hållbara mötesplatser i Kroksbäck. Projektets process ser till att stärka de boendes engagemang för sitt bostadsområde och deras självkänsla och mötena mellan boende från olika grannskap kan gagna den sociala sammanhållningen. När den fysiska mötesplatsen i ett senare skede står färdig kan den ge upphov till interaktion, vilket kan främja den kollektiva styrkan och de sociala nätverken, skapa arbetstillfällen och göra området mer trivsamt. / Based on theories and the discourse of sustainable urban development and social sustainability, this thesis explores the socio-economic qualities of public meeting spaces. The socially and economically deprived suburban housing area Kroksbäck, situated in the Southwestern parts of Malmö, Sweden, is with its existing and suggested meeting spaces the focus area of the analysis. Through theory and literature about social sustainability, meeting spaces, public space/place, territoriality, the neighbourhood, and the community, normative principles are created to function as a tool for this socio-economic analysis. In the chapter that makes up the status report, a housing area that is struggling with socio-economic insufficiencies, a lack of meeting spaces, service, and commercial activities is depicted. Since the adjacent and high-profile area Hyllie centrumområde is now nearly completed after many years of planning and construction work, Kroksbäck has gotten a new central location and has become attractive for entrepreneurs to start to develop. This has resulted in two urban development proposals, where Kroksbäck is presented as urban, commercial and safe, which is a vision far from today’s reality. In order to adapt the plans to the area and the people living here, a pilot study of a project intended to strengthen Kroksbäck’s socio-economic qualities is presented in this thesis. By supporting and facilitating social sustainability, the economy at large will benefit from the outcomes of better social relations and cohesion. The local expertise of the people living in Kroksbäck is made use of while at the same time involving different local stakeholders in the project Meet your Kroksbäck!, which is based on participatory methods and intended to be utilized in the development of the area and its new meeting spaces. The project is also intended to heighten the self-esteem and social cohesion of the locals living in Kroksbäck. When the new meeting space is created, in a later stage, it will help to promote interaction between people, strengthen social networks and the local economy, and make the area more lively and enjoyable to live in and to visit.

This study aims to explain the demarcations regarding which crimes that are seen as “acceptable” to commit as an police officer, and those who categorizes as “not acceptable”. The study is based on a qualitative, narrative method of semi-structured interviews. Antecedent research shows the strong subculture in the police force and the approach of seeing the police profession as a lifestyle. This study uses Erving Goffmans dramaturgic perspective on society by applying “Team”, “Front Stage and “Back Stage” to explain why the demarcations is the way it is. By studying “Front Stage” as police officers in front of the public and “Back Stage” as a closed space for the police officers, the essay intends to see how police officers, seen as a team, deal with wrongful acts made by an police officer. By using an constructed sorting model the study separated the data from ten interviewed police officers by categorizing into ways of legitimizing crimes commited by an police officer. The study aims to show understanding in why unethic and unlegal deeds by police officers are not reported, and therefore legitimized by the subculture. The conclusion of this essay is that there are two ways to legitimize wrongful acts of police officers. These two ways are by the norms “Us versus them” and the silence code. We created two concepts in combination with the use of the theories of Goffman. This paper will show how the two concepts, ”team offset” and ”team censoring”, can legitimize crimes as a part of the subculture. To be able to legitimize a wrongful act, the police officer needs to use his team. If the team can not legitimize the crime, it categorizes as “not acceptable”.

I en tid då Försvarsmakten brottas med hög personalomsättning av soldater står Luftvärnsregementet i Halmstad inför en ombeväpning av historiska proportioner, med nya luftvärnssystem och en utökad organisation, för att möta det rådande säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen. I denna utveckling utgör den kontinuerligt anställda soldaten en viktig betydelse för att luftvärnsförbanden ska kunna lösa de tilldelade uppgifterna. För att djupare förstå och finna klarhet varför kontinuerligt anställda soldater väljer att sluta användes en kvalitativ forskningsmetod, genomsyrad av en induktiv ansats. Genom intervjuer med tidigare anställda soldater insamlades empiri som står på egen grund. Med en analysmetod inspirerad av Grounded Theory skapades det emotionella spänningsdiagrammet som förklarar varför individen väljer att sluta. I diskussionen kopplades forskningens resultat främst mot Herzbergs tvåfaktorsteori men resultatet sågs även ur ett generationsperspektiv. För den unga generation Z är personifiering genom personlig utveckling tillsammans med ledarskapet avgörande i soldaternas beslut att lämna sin anställning. Den omväxlande och utmanande verksamheten i Försvarsmakten bidrar till en stark känsla av gemenskap som i sin tur påverkar soldatens motivation att stanna kvar längre i sin anställning. Soldaten är även påverkad i sitt val att lämna eller stanna kvar vid förbandet av basala behov så som anställningsvillkor, lön och geografiskt läge. / At a time when the Swedish Armed Forces struggle with high soldier turnover, the Air Defense Regiment in Halmstad is facing a re-arming of historical proportions such as new air defense systems and an expanded organization to meet the current security policy situation in the Baltic Sea Region. In this development, the continuously employed soldier is an important factor in ensuring that the air defense units are able to fulfill their assigned tasks. In order to understand more deeply and find clarity why the continuously employed soldiers choose to leave, a qualitative research method, imbued with an inductive approach, was used. Through interviews with formerly employed soldiers empirics that stand on their own were collected. With an analysis method inspired by Grounded Theory, the emotional tension diagram was created that explains why the individual chooses to leave. In the discussion, the results of the research were mainly linked to Herzberg's two-factor theory, but the result was also seen from a generation perspective. For the young generation Z, personalization through personal development together with leadership is of major importance why the soldiers are determined to leave their employment. The varied and challenging activities of the Swedish Armed Forces contribute to a strong sense of community that affects the soldier's motivation to stay longer in one´s employment. The soldier is also influenced by basic needs in one´s choice to leave or stay at the unit such as employment conditions, salary and geographical location.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur unga vuxna i efterhand minns hur det var att komma som ensamkommande barn och integreras i Sverige. I denna studie har en kvalitativ metod använts, och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga vuxna med erfarenheter av att komma till Sverige som ensamkommande barn. Studiens teoretiska referensram består av Giddens (2014) idealmodeller för etnisk integration, Lidskogs (2009) resonemang kring social sammanhållning och kulturellt korstryck och Al Baldawis (2014) teori om migration och anpassning. Tidigare forskning består av studie om begreppet integration, hur integration kan se ut för ensamkommande barn samt hur socialtjänsten arbetar med ensamkommande barn. Tidigare forskning i denna uppsats har använts i kombination med uppsatsens teoretiska referensram i analysdelen. Uppsatsens huvudresultat visade bland annat att unga vuxna upplevde att mycket ansvar låg i deras händer gällande sin integration i Sverige. Resultatet visade även att det var en utmaning för de unga vuxna att möta den nya kulturen och det nya samhällssystemet. Denna utmaningen klarade vissa unga vuxna på egen hand medan andra fick hjälp av vuxna personer eller nya kompisar. Vidare framkom det att unga vuxna upplevde att språk och umgänge var viktiga komponenter som ingick i integrationsprocessen. / The purpose of this study has been to describe and analyze how young adults remember in retrospect, what it was like to come as unaccompanied minors and integrate in Sweden. In this study, we use the qualitative research method with the help of five semi structured interviews that were conducted with young adults that hold the experience of coming to Sweden as unaccompanied children. The theoretical framework of this study lies in Giddens (2014) ideal models for ethnic integration, Lidskog’s reasoning about social cohesion and cultural pressures and Al Badawi’s (2014) theory of migration and adaption. Earlier research in this study has been of use in combination with the essays theoretical framework in the analysis. The main result in the essay has indicated (amongst other things) that young adults experience having much responsibility concerning their integration in Sweden. Results also showed that it was challenging for the young adults to encounter the new culture and the new social system. This challenge was successfully handled by some young adults single-handedly while the others got help from adults and new friends. Furthermore, it was found that young adults experienced that language and social intercourse were important components which was part of the integration process.

Temporary employment has become more common on the labor market. In 1990, time-limited employments corresponded to 9 percent of all employments in Sweden. Today, time-limited employments account for 17.9 percent of the entire labor market. In this context, it is interesting to investigate how the occupational categories that employs temporary employees most, to investigate the employees' experiences of cohesion and community within these professions. The purpose of this study is to increase understanding of how cohesion is affected by the widespread use of temporary employment in these workplaces and to gain a deeper insight into the employees' perceived job security. Previous research talks about the importance of social relations between different groups and the importance of community in the workplace, and also highlights the difficulty of establishing contact and equal cohesion of employment. The theoretical starting points we have used are Guy Standing Precariat (2013) and Elias and Scotson The Established and the Outsiders (1999). The result of this study shows that the experience of occupational safety depends largely on our respondents' type of employment, however the result does not clearly indicate a difference between permanent and temporary employees in terms of cohesion and community experiences depends on the form of employment. Though, we have found several other explanations, such as work experience, for these differences. / Tillfälliga anställningar har blivit allt vanligare på arbetsmarknaden. Från att tidsbegränsade anställningar har motsvarat 9 procent av alla anställda 1990, motsvarar tidsbegränsat anställda idag 17,9 procent av hela arbetsmarknaden i Sverige. Det är med denna bakgrund intressant att undersöka hur de yrkeskategorier som utnyttjar tillfälligt anställda mest, för att undersöka de anställdas upplevelser kring sammanhållning och gemenskap inom dessa yrken. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur sammanhållningen påverkas genom utbredd användning av tillfälliga anställningar på arbetsplatser och få en djupare inblick i de anställdas upplevda arbetstrygghet. Den tidigare forskningen talar om vikten av de sociala relationerna mellan olika grupper och hur betydelsefullt det är med gemenskap på arbetsplatsen, och belyser också svårigheter att skapa kontakt och lika sammanhållning över anställningsformerna. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är Guy Standings Prekariatet (2013) och Elias och Scotson Etablerade och outsiders (1999). Resultatet av denna studie visar att upplevelsen av arbetstrygghet till stor del beror på respondenternas arbetsform, men skillnaden mellan fast och tillfälligt anställda visar inte tydlig att skillnaden i upplevelser om sammanhållning och gemenskap, beror på anställningsformen. Utan att vi istället funnit flera förklaringar till skillnaderna, så som arbetserfarenhet.

Frågeställning: Hur kombinerar en komplex organisation formella och informella styrmedel för att samordna verksamheten i linje med dess grundläggande målsättning? Syfte: Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur en organisation med en variation av verksamhetsområden kombinerar formella och informella styrmedel för att forma sin styrning. Metod: För att uppfylla studiens mål har vi använt oss av en abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har till denna ansats genomförts och vi har samlat in empiri från åtta olika respondenter som är verksamma inom Länsförsäkringar Blekinge Slutsats: Slutsatsen som vi kommit fram till är att en komplex organisation använder sig av både formella och informella styrmedel för att styra hela verksamheten. De formella styrmedlen används mer för att styra företagets ekonomi och även ge indikation på hur de presterar. De informella styrmedlen används för att styra beteende och värdegrunder hos de anställda. Denna blandning av styrmedel och styrsätt bidrar med att Länsförsäkringar Blekinge kan hålla samman sina olika verksamhetsområden. / Research Question: How does a complex organization combine formal and informal instruments to coordinate activities in line with its basic objectives? Aim/Purpose: Our purpose with this study is to describe how an organization with a variety of areas of activity combines formal and informal instruments to shape its governance. Method: To meet the study's goals, we have used an abductive approach. Semi-structured interviews have been conducted for this approach and we have collected empirical data from eight different respondents who are active in Länsförsäkringar Blekinge. Conclusion: The conclusion we have reached is that a complex organization uses both formal and informal instruments to control the entire business. The formal instruments are used more to control the company's finances and also give an indication of how they are performing. The informal instruments are used to control the behavior and values ​​of the employees. This mix of control instruments and governance methods helps Länsförsäkringar Blekinge to keep its various business areas together.

En fallstudie har genomförts för att undersöka Farsta stadsdelsförvaltnings arbete med att tillämpa kollektiv förmåga i trygghetsarbetet i stadsdelen Farsta strand i Stockholms län för att bidra till förståelsen för begreppet och hur det relaterar till trygghet samt kan praktiseras i Sverige. En dokumentstudie av kommunala hemsidor och dokument samt en fallstudie om konkreta insatser i stadsdelen har genomförts och analyserats för att undersöka hur väl insatserna överensstämmer med teoretiska kriterier kring kollektiv förmåga och vilka lärdomar som kan dras av dem. Studien fann att insatserna verkade stämma överens väl med teorin och att olika lärdomar kring anpassning efter lokala förutsättningar, samverkan med andra aktörer och förtroendeingivande insatser möjligtvis kunde dras av stadsdelsförvaltningens arbete. Studien fann också viss utvecklingspotential hos insatserna gällande fördjupning av det praktisk arbetet, större inkludering av boende och diversifiering av insatsernas innehåll. Överlag ska resultaten tolkas med försiktighet på grund av begränsningar i studiens omfattning. / A case study was conducted to investigate Farsta stadsdelsförvaltning’s practice of applying collective efficacy in the safety practice in Farsta strand in Stockholm County in order to contribute to understanding the concept of collective efficacy, how it relates to safety issues and how it can be practised in Sweden. A study of municipal documents and websites as well as a case study of different local interventions in the area has been conducted. This in order to investigate to what degree these interventions align with theoretical criteria of collective efficacy and the lessons they can teach to other municipal organisations in Sweden. The study found that the interventions seemed to align well with the theory and that different lessons possibly can be learned about adapting the work to local conditions, coordinating interventions with other actors and increasing trust in public institutions. The study also found some potential for development of the interventions such as deepening the practical work, including residents more and diversifying the interventions’ substance. Overall the results should be treated with caution due to limitations in the study’s comprehensiveness.

I planerings - och stadbyggnadssammanhang har social hållbarhet i dagsläget med en samhällsutveckling som karaktäriseras av tilltagande värdepluralism och polarisering allt mer kommit att betraktas som en viktig faktor för samhällets förmåga att hantera intressekonflikter mellan olika grupper och intressen. Forskningen avseende social hållbarhet visar dock genomgående att det saknas en allmänt erkänd definition av vad social hållbarhet är vilket hämmar det praktiska arbetet med att stärka den sociala hållbarheten i stadsplaneringen. Syftet med detta arbete är att studera hur social hållbar stadsutveckling tolkas i ett svenskt kommunalt planeringssammanhang samt hur detta gestaltar sig i strategier för att stärka den sociala hållbarheten på lokal stadsdelsnivå. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie av hur kommunerna Botkyrka och Nacka i Stockholmsregionen dels tolkar begreppet social hållbarhet och dels bedriver sitt stadsutvecklingsarbete i stadsdelarna Alby och Fisksätra genomförts. Förhållanden och förutsättningarna i de båda stadsdelarna som uppfördes under miljonprogrammet är likartade, det förekommer en högre grad av socioekonomiskt utanförskap här jämfört med övriga stadsdelar i respektive kommun. Däremot är kommunernas förutsättningar markant olika, beträffande såväl demografi, ekonomi, attraktivitet och politiskt styre. Arbetet bygger på en dokumentanalys av utvalda delar av Botkyrkas och Nackas planmaterial samt intervjuer med aktörer på olika nivåer i kommunerna som har varit involverade i stadsutvecklingen. Analysen utgår från fyra centrala teman som identifierats i litteraturgenomgången av det aktuella forskningsläget om hur social hållbarhet tolkas i stadsutveckling, nämligen: social sammanhållning, rättvisa och fördelning, den fysiska miljöns betydelse samt delaktighet och genomförande. Det visar sig att trots social hållbarhet är ett mycket omfattande begrepp som är öppet för olika tolkningar beroende på den lokala förförståelsen, så är de konkreta stadsutvecklingsstrategierna för den fysiska miljön påfallande lika i båda kommunerna. Skillnaderna som förekommer mellan kommunernas planeringspraktiker handlar i stället huvudsakligen om hur deras tolkning av social hållbarhet påverkat den organisatoriska uppbyggnaden samt hur de verksamma uppfattar sin yrkesroll och kommunens ställning i regionen. Förhållanden som i sin tur påverkar hur kommunerna bedriver sitt arbete med dessa frågor i relation till civilsamhälle och privata aktörer. / In the context of urban- planning and development, social sustainability, with a current societal development characterized by increasing value pluralism and polarization, has increasingly come to be regarded as an important factor in society's ability to deal with conflicts of interest between different groups and interests. However, research on social sustainability consistently shows that there is a generally recognized shortfall of the definition of what social sustainability is, which hampers the practical work of strengthening social sustainability in urban planning. The purpose of this work is to study how socially sustainable urban development is interpreted in a Swedish municipal planning context and how this is reflected in strategies for strengthening social sustainability at the local district level. To investigate this, a qualitative case study of how the municipalities of Botkyrka and Nacka in the Stockholm region partly interpret the concept of social sustainability and partly conduct their urban development work in the districts of Alby and Fisksätra has been carried out. Conditions and preconditions in the two districts that were built during the Million Program are similar, there is a higher degree of socio-economic exclusion here compared to other districts in each municipality. On the other hand, the municipalities' conditions are markedly different, in terms of demography, economy, attractiveness, and political governance. The work is based on a document analysis of selected parts of Botkyrka's and Nacka's planning material as well as interviews with actors at different levels in the municipalities who have been involved in urban development. The analysis is based on four central themes identified in the literature review of the current state of research on how social sustainability is interpreted in urban development, namely: social cohesion, justice, and distribution, the importance of the physical environment, and participation and implementation. It turns out that despite social sustainability is a very comprehensive concept that is open to different interpretations depending on the local preconception, the concrete urban development strategies for the physical environment are strikingly similar in both municipalities. The differences that occur between the municipalities' planning practices are instead mainly about how their interpretation of social sustainability has affected the organizational structure and how the operatives perceive their professional role and the municipality's position in the region. Conditions that in turn affect how the municipalities conduct their work on these issues with civil society and private actors.

Denna studie undersöker betydelsen av sociala nätverk och rekreationsaktiviteter för välbefinnandet hos ett urval skandinaviska sjöfarare, med särskilt fokus på hur dessa aktiviteter påverkar deras psykosociala hälsa ombord på fartyg. Studien belyser sambandet mellan mental ohälsa och tillgängligheten till rekreationsmöjligheter, samt analyserar effekterna av internet och socialt stöd för att hantera isolering och stress. Genom en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer och användning av Social Network Theory, analyseras dynamiken och interpersonella relationer ombord. Resultaten tyder på att sjöfararna starkt värderar rekreationsaktiviteter såsom fysisk träning och social interaktion, vilka bidrar till en känsla av normalitet och minskar känslor av isolering. En kritisk faktor är behovet av stark social sammanhållning, främjad av gemensamma aktiviteter, men studien identifierar även utmaningar såsom bristen på djupgående relationer och behovet av att balansera socialt umgänge med individuella behov. Studien understryker vikten av fortsatta undersökningar för att förbättra sjöfararnas arbetsförhållanden och välbefinnande, och erbjuder insikter för strategiutveckling. / This study explores the significance of social networks and recreational activities for the well-being of a group of Scandinavian seafarers, with a particular focus on how these activities impact their psychosocial health aboard ships. The research highlights the relationship between mental health issues and the availability of recreational opportunities and analyzes the effects of internet and social support in managing isolation and stress. Employing a qualitative methodology with semi-structured interviews and using Social Network Theory, the dynamics and interpersonal relationships aboard are analyzed. The results suggest that seafarers highly value recreational activities such as physical exercise and social interaction, which contribute to a sense of normality and reduce feelings of isolation. A critical factor is the need for strong social cohesion, promoted by shared activities, but the study also identifies challenges such as the lack of deep relationships and the need to balance social engagement with individual needs. The study underscores the importance of continued investigations to improve the working conditions and well-being of seafarers and provides insights for developing strategies that support these goals.