BAKGRUND:Denna studie har fokuserat på samtalets betydelse för barns lärande. I bakgrunden beskrivsvad som är viktigt i ett samtal, de grundläggande faktorer för att ett samtal ska fungera.Vidare beskrivs vad samtal kan ge och hur samtal kan användas av lärare tillsammans medbarn. Identitetsbildning och jaguppfattning beskrivs såväl som den språkliga utvecklingen ochdet mer kunskapsinriktade lärandet. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijstankar om samspel och den proximala utvecklingszonen då samtalet är ett sorts samspelmellan människor där det kan ske ett lärande.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka om lärare uppfattar att samtalet kan vara ett verktyg i barnslärande.METOD:Studien har inspirerats av fenomenografi som handlar om människors tankar om sin omvärld.För att samla in data har kvalitativa intervjuer använts.RESULTAT:Studiens resultat visar att samtalet mellan lärare och barn alltid är något bra och ofta är detnågot lärande. Det som studien har visat som de största områdena där samtalet ger ett lärandeär, barns språk, jaguppfattning och kunskapande. Det finns inga dåliga samtal, det är iställetnär samtalet övergår i envägskommunikation och dialogen är borta som det blir något dåligt.Då tappas det samspel som sker mellan två individer och lärandet blir inte lika fokuserat. / Uppsatsnivå: C

BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framväxt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Även den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. Gällande styrdokument och gransk-ning från skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. Utgångspunkten i studien framställs i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte är att undersöka barns syn på lärandet som sker inom fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med barn i fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts på tre olika fritidverksamheter. Sexton barn intervjuades.ResultatI resultatet framkommer situationer där barnen anser att det sker ett lärande. Barnen beskriver lärandet i olika aktiviteter som de deltar i. Barnen förknippar också lärandet med regler som råder inom fritidsverksamheten. Lärandet beskrivs även utifrån det samspel som uppkommer i olika situationer. I resultatet framkommer barns syn på olikheter i lärandet mellan skola och fritidsverksamhet. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:Vygotskij (1934/1999) talar om samspelets påverkan på barns lärande och utveckling. Många forskare vilar sina studier på Vygotskij och utgår från hans teori om den närmaste utvecklingszonen. Flera av forskarna kom fram till att ett samspel fungerar bättre då barn har en social kompetens och i den ingår konflikthantering.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka barns uppfattningar av samspel. De frågeställningarundersökningen utgått ifrån är: Hur uppfattar barn ett fungerande samspel? Hur uppfattar barn ett bristande samspel? Hur uppfattar barn konflikthantering?METOD:Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Vi har använt oss av gruppintervjuersom har bestått av tre barn i varje grupp. Intervjufrågorna har utgått från en bok därkonfliktsituationer utspelats. Boken har använts för att fånga barnens intresse och därefter har frågorna ställts.RESULTAT:Resultatet har analyserats utifrån en fenomenografisk analys och delats upp i tre kategorier. Dessa kategorier är fungerande samspel, bristande samspel och konflikthantering. Den vanligaste uppfattningen av ett fungerande samspel var att man lekte med varandra. Den mestförekommande uppfattningen vid bristande samspel var att det visade sig i fysisk handling. Den vanligaste uppfattningen av konflikthantering var att man sade förlåt till den man gjort något dumt mot. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan även ske konflikter mellan barnen. Pedagoger måste hantera konflikter på ett reflekterande sätt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter på ett reflekterande sätt måste pedagogerna även ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. När en konflikt uppstår mellan barnen är det viktigt att pedagogerna är lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska få en chans att tala. Det är även viktigt att pedagogerna ger barnen de metoder och verktyg barnen behöver, för att sedan själva kunna lösa konflikter mellan dem.SyfteSyftet var att undersöka pedagogers tankar kring hantering av konflikter mellan barn förskoleklass.MetodEn kvalitativ studie genom intervjuer har genomförts. Sex pedagoger har intervjuats, alla i förskoleklass.ResultatPedagogerna beskriver i intervjuerna att konflikterna mellan barnen många gånger uppstår på grund av missförstånd i kommunikationen mellan barnen. Pedagogerna uppger även att när en konflikt uppstår mellan barnen avvaktar de, innan de ingriper och hjälper barnen för att komma fram till en lösning på konflikten. Pedagogerna lyssnar in barnen för att se om barnen behöver stöttning från en vuxen. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund: Studien handlar om samspelssituationer vid skötbordet på förskolan. Vi anser att det är viktigt för barn och pedagog att samspela vid skötbordet. Vi har tidigare upplevt att pedagoger byter barnens blöjor på löpande band och inte tar tillfället i akt för samspel och kommunikation med det enskilda barnet. Med vår studie vill vi beskriva vikten av samspel med små barn vid skötbordet. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur barn och pedagoger interagerar i samband med situationer på skötbordet på två förskolor i västra Sverige. De frågor vi ställt oss är ”samtalar pedagoger med barnet på skötbordet”? Och ”vad samtalar pedagoger och barn om på skötbordet”? Samt ”hur interagerar barn och pedagoger på skötbordet”? Metod: Utgångspunkten i studien är hermeneutisk och vi har använt oss av en kvalitativ metod. Vårt redskap i studien är observation där vi använt oss av löpande protokoll och Mp3-spelare för ljudupptagning. Vi har observerat 40 situationer vid skötbordet på två förskolor i västra Sverige. Resultat: Vårt resultat visar att de flesta pedagoger i vår studie interagerar med barnet på skötbordet på ett eller annat sätt. Interaktionens innehåll bestod av samtal, lek, skratt, leenden, blickar och fysisk närhet. Resultatet visar även pedagoger som inte interagerar på annat sätt än att byta blöja på barnet vid skötbordet. / <p>Uppsatsnivå: C</p>

Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur skapande aktiviteter bidrar till barns delaktighet och inflytande. Genom systematiska observationer har jag fått ta del av hur man arbetar med skapande på en förskolas olika avdelningar. Vid observation och analysering av den empiriska data som samlats in användes det relationella perspektivet, samt den didaktiska triangeln för att sätta det i perspektiv och försöka förstå vad det är som sker och varför. Resultaten presenterar tre olika former av aktiviteter, dessa benämns som styrda-, semi-strukturerade- och fria aktiviteter. Dessa tre olika former av skapande aktiviteter möjliggjorde i väldigt olika mån för barns inflytande och delaktighet. Inom de styrda aktiviteterna uppfattades det vara svårare att möjliggöra för delaktighet och inflytande, medan det i semi-strukturerade aktiviteter fanns möjlighet till både inflytande och delaktighet. I de fria aktiviteterna var dessa möjligheter ännu större.

Syftet med arbetet är att få en djupare förståelse för lyssning och vad som karaktäriserar ett bra samspel. Genom arbetet ville jag se hur en jazzensembles samspel påverkas och utvecklas när vi inte hörde oss själva.  I arbetsprocessen har jag med hjälp av mina medmusiker och en studiotekniker spelat in ett flertal exempel där vi inte hörde oss själva, samt inspelningar med medhörning för att kunna jämföra skillnader och resultat. Jag har genom dialoger med mina medmusiker, och från inspelningarna av våra studiotillfällen, kunnat analysera vår upplevelse kring hur momentet påverkade samspelet och improvisationen över en blandad jazzrepertoar. Efter analys av alla inspelningar har jag insett att jag behöver fler speltillfällen över en längre period för att kunna dra definitiva slutsatser. Tendenserna som observerats är att utan referenspunkter för vårt eget spel saknade vi självförtroendet och förmågan till samspel. Ett övningstillfälle krävde för mycket tid och förberedelse för att kunna användas som övningsmetod.  Med hjälp av forskningen har jag funnit tydliga ljudexempel på olika typer av spänning i improviserad musik, och hur samspelet påverkar spänning och release. Genom analys av dessa exempel har jag fått en djupare förståelse för samspel och lyssning som musiker i en jazzensemble.

<p>Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från tio pedagogers berättelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssätt för att främja samspel och kommunikation. Det är pedagoger från förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien är ingen jämförande studie utan en beskrivning av olika förutsättningar för samspel och kommunikation både inom särskola,särskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien påvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola är viktiga förutsättningar för utvecklande av ett bra samspel.</p>

<p>Barnet tillägnar sig språket genom vardaglig social interaktion med sin nära omgivning, därför är den kommunikativa miljön runt barnet och föräldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska föräldrars produktion av gester i samspel med sina barn och om föräldrarnas sätt att använda gester förändrades när barnens tal blev mer komplext. Åtta föräldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, när barnen var 16 och 20 månader gamla, vilket innefattar tiden för övergången från ett- till tvåordssatser. Förekomst av förälderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jämförelser med barnens gestanvändning genomfördes, samt en tvär-kulturell jämförelse med en studie av italienska mödra- barnpar. Analyserna visade att i likhet med den italienska studien, tenderade föräldrarnas gester att samexistera med tal, gesterna var främst deiktiska, det som sades i samband med gesten förstärkte den och användandet av gester förblev stabilt över tid.</p>

<p>Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklärare och specialpedagoger i grundskolans senare år ser på arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter. Examensarbetet kommer med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor att söka svar på mina forskningsfrågor: Hur definierar matematikläraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svårigheter och vad tycker de är viktigt att tänka på i arbetet med dessa elever? På vilket sätt ger sig elevernas svårigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lärarna för att hjälpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna är matematiklärare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare år. Intervjuerna visade på att det lärarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter var att se dem, lyssna på dem och att ge dem tid. Dessa elever känner sig oftast misslyckade och att få dem att lyckas i matematiken var något som lärarna därför kunde leva på en hel vecka. Inom matematiken lyfte lärarna upp vikten av att de inte är ensam om en elev. Vidare förklarades matematiken som byggstenar där lärarna måste hjälpa eleverna att plocka upp luckor för att kunna bygga vidare. </p>