BAKGRUND:I detta avsnitt redogörs för aktuell forskning inom områden som kan kopplas till regler. Dessahandlar bland annat om barns fostran och lärande i förskolan samt om den pedagogiskapraktiken. Dessutom beskrivs följande begrepp: kultur, inflytande och demokrati samt maktstrukturer,eftersom dessa på olika sätt påverkar de sammanhang där regler existerar.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger beskriver regler i några vanligasituationer i förskolan.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod och samlat in data genom self report, där pedagogernahar fått besvara några få frågor kring regler. Tjugo pedagoger från sex olika förskolor deltogi undersökningen.RESULTAT:Pedagogerna beskrev i sina svar flera olika regler och syften vilka handlar om olika områden.Vissa regler handlar om att barn ska lära sig någonting medan andra handlar om attunderlätta för barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten. Ordningsregler är något somofta beskrevs av pedagogerna och som tycks vara nödvändiga för att få verksamheten attfungera. Det framkom även regler som har till avsikt att markera allas lika värde liksom vislutligen också kan se regler som kan ses som att handla om vuxnas kontroll av barnen.

This master is a study of the co-operation between "Angered’s culture schools" and compulsory schools. In many reports of today one can see that there is a lack of co-operation between compulsory school and other cultural institutions. This master aims to study a “good example” to see what makes it successful in the terms of organizational conditions, profession, authority and legitimacy as well as knowledge creation. The theoretical frames are Folkesson’s (2004) theory of the dimensions of co-operation and Nonaka’s theory (1995) of knowledge creation. The result is based on four interviews with leaders and teachers, together with an analysis of written documents. My results show that the success in this studied example is related to organizational conditions, profession, authority, legitimacy and knowledge creation in many ways.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys. Redskap som användes är intervju med öppna frågor samt tankekarta. Sex pedagoger intervjuades från fyra förskolor med olika organisatoriska inriktningar.RESULTAT:Det visar sig att pedagogernas uppfattningar av fenomenet barns inflytande utfaller i två kategorier, barns valmöjlighet samt att barnen blir hörda. Pedagogernas arbete med barns inflytande delades upp i tre kategorier. Vilken påverkan barns inflytande har på utveckling och lärande finns indelat i tre kategorier som beskriver olika läroprocesser. Pedagogerna menar att det finns två tillvägagångssätt att bekräfta hur barnen ska förstå att de har inflytande, konkret bekräftelse och kognitiv bekräftelse.

BAKGRUND: Begreppet lek är ett väldigt stort område och vi har därför valt att begränsaoss till låtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta någon form av makt och utanförskap så därför går vi närmare in på ämnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi även för den tidigare forskning som gjorts inom ämnena låtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lärande och utveckling.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av låtsasleken på förskolan.METOD: Vår forskningsmetod består av observationer som vi har utfört på två olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt. Vi har bedrivit våra observationer utifrån den kvalitativa metoden.RESULTAT: I våra observationer förekom det maktkamp till en viss grad där barn somansågs ha en hög status lättare fick bestämma lekens regler medan barn utanför lekgruppen hade det svårare att ansluta sig till de andra barnen. Vi fick även inblick i hur barnen organiserar sina egna lekar och samspelar med varandra. Vi såg att vissa barn organiserade sina lekar utefter sina egna erfarenheter.

BakgrundI leken utvecklas bland annat språket och tänkandet, samspelet och den sociala förmågan. I lekens värld återskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sätta samman erfarenheter på ett nytt sätt. När yngre barn lär, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att påverka sin vardag och där skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lärande stimuleras och utmanas. Den barnsyn och det förhållningssätt som pedagogen har till barnen och deras lärande påverkar med stor sannolikhet vad barnen lär sig och hur de uppfattar sin omvärld.SyfteSyftet med studien är att få en inblick i hur små barns lärande av nya förmågor och färdigheter sker. Syftet är vidare att ta reda på vilket lärande som sker i den fria leken i förskolan.MetodStudien är kvalitativ med en etnografisk ansats. Fältarbetet bestod av observationer av små barn i den fria leken i förskolan.ResultatResultatet av denna studie visar att barn i den fria leken får möjlighet att genom utforskandet, samspelet, iakttagelse och imitation lära sig utveckla den motoriska och den sociala kompetensen. Även språket och den matematiska förmågan stärks. I samspel med andra människor, både barn och vuxna, får barnen möjlighet att vidga sin livsvärld. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid på förskolan. Forskning visar på vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön på förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar även att förskolegårdar som är naturrika (stora ytor, träd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmåga osv. på ett sätt som inte en gård utan dessa egenskaper kan göra. Eriksson (2002) och Dahlgren & Szczepanski (1997) lyfter pedagogers roll som medupptäckare och medupplevare som viktig för barns lärande och upptäckarglädje. Studiens teoretiska ramverk utgörs av den sociokulturella teorin så som den definieras av Säljö och synen på undervisning och lärande så som den presenteras av Dewey.SyfteSyftet med studien är att ta reda på några pedagogers syn på utomhusvistelse i förskolan, hur de beskriver arbetet med den och vilken vikt de lägger vid utomhusvistelsen. Syftet är vidare att undersöka pedagogernas syn på barns möjligheter till lärande, samt sin egen roll som pedagog utomhus.MetodJag har använda mig av en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen är gjord med hjälp av self-report. Att skriva en self-reprot innebära att respondenten får en eller flera frågeställningar som besvaras genom att ex. skriva en text eller berättelse. Dessa berättelser analyseras sedan för att få fram ett resultat. Jag har valt att använda mig av Georgies analysmodell så som den beskrivs av Bachelor & Joshi (1993).ResultatUtifrån de åtta pedagogernas berättelser kan jag utläsa hur de ser utomhusvistelsen som en plats för barns lärande och utveckling. De menar att barnen här får mer plats för sin lek och rörelse. De får även andra upplevelser än inomhus vilket stimulerar fantasi, kreativitet och samspel. Pedagogernas syn på utevistelsens betydelse för motorik- och matematikinlärningen framgår tydligt i deras texter. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundFörskolan ska erbjuda barnen en arena där de kan utveckla sina förmågor att samspela, kommunicera och relatera till andra och därmed tränas i att hantera sina konflikter. Pedagogerna har ett stort ansvar för att dessa förmågor utvecklas i en positiv riktning, både som förebilder och som handledare i barnens sociala utveckling. Konflikter är ett naturligt inslag i förskolans vardag och pedagogernas medvetna arbete kring konflikthantering, som bottnar i reflektion och diskussion i arbetslaget, bör vara lika naturlig.SyfteSyftet är att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta med konflikthantering med och mellan barnen på ett medvetet sätt, både när det gäller förebyggande arbete och konfliktlösning.MetodStudien har genomförts genom empiriska undersökningar inspirerade utifrån den kvalitativa ansatsen etnografi som vi har valt för studien. Urvalet består av 4 olika avdelningar på två olika förskolor, vi har observerat och intervjuat pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 år.ResultatResultatet visar att det är viktigt att pedagogerna inom förskolan arbetar utifrån en empatisk grund i samspelet med barnen. Vi kan se att pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen, deras kommunikationskompetens samt deras förmåga att skapa goda relationer är avgörande för förebyggandet och hanterandet av konflikter. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundBarn kommunicerar dagligen med varandra på förskolan och samspelet mellan barnen utgör en stor del av deras vardag. På förskolorna idag finns det också många barn som inte behärskar det svenska språket. Det har fascinerat oss under hela utbildningen då vi stött på barn i sådana situationer under våra praktikperioder. Den här undersökningen är viktig för att belysa hur barnen samspelar när de inte talar samma verbala språk. Idag finns det inte speciellt mycket forskning kring det här.SyfteVårt syfte med den här undersökningen är att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra i leken när de inte talar samma verbala språk.MetodStudien har genomförts med en kvalitativ metod, då vi använt observationer som redskap. Observationerna har gjorts på tre förskoleavdelningar, totalt är det nio barn som deltar i undersökningen varav störst fokus ligger på tre utav dem.ResultatBarnen i studien visade många olika sätt att samspela och kommunicera. De kommunikationsformer som visades mest var kroppsspråk, imitation och ljud. Barnen i undersökningen sökte kontakt med andra barn genom att närma sig dem långsamt och genom att söka ögonkontakt. Den främsta form av lek som barnen använde sig utav var imitationslek, där barnen härmade och upprepade varandra. Vilket tyder på att barnen använder en lekform som vanligen syns bland små barn. Det var också vanligt att barnen samspelade i form av olika ljud, till exempel ”Wraah” som skrämselljud och ”Wroom” som billjud. Undersökningen visade att trots att barnen inte talade samma verbala språk kunde de samspela med varandra. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen då de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. Läroplanerna tas även upp eftersom det är styrdokument som verksamma pedagoger är skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att få svar på vårt syfte. Löpande protokoll användes som verktyg för att få med så mycket information som möjligt under observationerna. Två olika grupper med barn deltog i observationerna, en grupp i förskolan och en grupp i förskoleklass för att få en större bredd i vår insamlade data.ResultatResultatet visade hur barnen interagerade med varandra i den fria leken. Barnen skapade sina egna lekar utifrån sina intressen och erfarenheter och delade med sig av sina erfarenheter till varandra. Kommunikationen mellan individerna skedde både verbalt och icke verbalt. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares roll i den barninitierade leken med utgångspunkt i att främja barns lärande utifrån några förskollärares resonemang. Vidare är syftet att öka kunskapen om den barninitierade lekens betydelse för barns lärande. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod för att besvara vårt syfte och fem förskollärare har intervjuats. Den tidigare forskningen lyfter förskollärares betydelse för kvalitén i barnens lek. Studien utgår från sociokulturell teori och resultatet har analyserats med hjälp av några centrala begrepp i denna teori. Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver samspelet som grunden i barnens lek och lärande och det är också samspelet som styr när förskollärarna träder in i en lek respektive inte. Vid ett väl fungerande samspel står förskollärarna utanför leken medan om samspelet inte fungerar kan de gå in i leken på olika sätt. Det viktigaste enligt förskollärarna är att inträdandet sker på ett smidigt sätt. Förskollärarna kan gå in i leken genom att tillsammans med ett exkluderat barn ställa frågor till barnen i leken och på så sätt kan barnet få tillträde till leken. Resultatet visar också att förskollärarens roll i leken för att främja lärande innefattar att skapa miljöer utifrån barnens intresse för att på så sätt skapa förutsättningar för lärande men också att förändra organisationen så att barnen kan leka längre stunder och samma lek i flera dagar. En av slutsatserna i studien är att förskollärarnas främsta roll i den barninitierade leken är att se till att samspelet och kommunikationen fungerar mellan barnen för att på så sätt främja lärande. Ur förskollärarnas resonemang om sin roll i den barninitierade leken framkommer det många olika sätt på hur detta kan ske, till exempel genom att vara en lekförebild.