SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkighet och hur de stimulerar flerspråkiga barn i den dagliga verksamheten. Frågeställningar är: Hur inkluderas flerspråkiga barn i förskolans verksamhet och vilka metoder och verktyg använder förskollärare för att utveckla språket hos flerspråkiga barn? Undersökningens kvalitativa metod för att besvara syfte och frågeställningar gjordes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare utsprida i fyra olika kommuner. För att underlätta hanteringen av data spelades intervjuerna in. Datainsamlingen har transkriberats och informanternas samtal presenteras genom referat och citat för att stärka trovärdigheten. Studien utgick ifrån den sociokulturella teorin och sociokognitiv teori. Det sammanställda resultatet visar att alla förskollärare är medvetna om att miljö har en stor betydelse för barns språkutveckling Resultatet visar att intervjuade förskollärarna arbeta med flerspråkighet på olika sätt. De stimulera flerspråkiga barn genom att de använder sig av olika verktyg/ redskap som exempelvis IPad med QR koder, tvillingböcker, sagopåsar och högläsning för att inkludera samt stimulera flerspråkiga barn i verksamheten. De arbetar även medvetet med språket i vardagliga verksamheter som samlingen, vid matbordet, mm.

Revideringen av förskolans läroplan innebär ett ökat ansvar för att verksamheten utvärderas, följs upp och utvecklas. Pedagogisk dokumentation kan ses som en effektiv metod att använda sig av och därav syftar studien till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som metod för att utveckla verksamheten. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med kommunikation och samspel som bärande begrepp. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer med förbestämd intervjuguide. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation ställer höga krav på personalen, men ses som ett effektivt verktyg i verksamhetsutvecklingen. En mångfald av perspektiv och kunskaper av pedagogisk dokumentation bidrar till synliggörandet av utvecklingsområden, som i sin tur sedan utvecklas med stöd av olika verktyg. Slutsatsen är att pedagogisk dokumentation är en komplex metod som kräver närvarande och intresserad personal samtidigt som det är ett effektivt verktyg för att säkerställa en utveckling av verksamheten. En förutsättning i arbetet med pedagogisk dokumentation är kunskap och förståelse för begreppet.

Nej

Syftet med denna undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om hur de formar gruppkonstellationer i förskolan. Utifrån forskningsfrågorna syftar undersökningen på att få svar på vilka varierade uppfattningar förskollärare har om didaktiska val som tillämpas och vilket perspektiv som beaktas i formandet av gruppkonstellationer. Utifrån en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har åtta förskollärare från olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna kunde koppla flera aspekter i förhållandet till att forma gruppkonstellationer i förskolan. Aspekter förskollärarna har uppfattningar om och som är av betydelse för att skapa främjande gruppkonstellationer har dels att göra med vilka didaktiska val som tillämpas, förutsättningar och förhållningssätt. Uppfattningar visar på vikten av ett flexibelt förhållningssätt utifrån ett barn- och vuxenperspektiv och att forma gruppkonstellationer utifrån barns behov och förutsättningar.

Denna studie syftar till att studera likheterna och skillnaderna när det gäller pedagogernas inställning till svenska språkets utveckling hos barn som inte har svenska som sitt modersmål. I studien har vi gjort en jämförelse mellan språkbadsförskolegrupper i Finland och flerspråkiga förskolebarngrupper i Sverige. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Enkäten skickades till båda länderna och bestod mest av öppna frågor vilket gav pedagogerna större frihet att formulera sina svar. Trots att vi fick få svar från Finland kunde vi hitta flera likheter men också skillnader mellan de olika länderna. Därmed kunde vi skapa en förståelse av situationen med olika språk i förskolorna, hur pedagogerna arbetar samt vilka metoder pedagogerna använder sig av. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av relativt liknande metoder och har samma åsikter när det gäller barns språkutveckling. Flerspråkigheten och mångkulturalitet i verksamheten betraktas som viktiga begrepp i båda länderna, men i Sverige har man lyckats integrera det i verksamheten. I Finland anser pedagogerna att det inte är lika aktuellt att arbeta med flerspråkigheten då barngrupperna består mest av enspråkiga barn.

Syftet med denna studie var att undersöka åtta förskollärares uppfattning om begreppet anknytning i förskolan. Metoden för studien är kvalitativ, åtta semistrukturerade intervjuer gjordes. Resultatet i studien visar tydligt att förskollärarna som intervjuats kopplar anknytning till trygghet. Utmaningarna som förskollärarna ser är vårdnadshavares inställning till förskolan, barngruppens storlek, språket och tidsbrist. De möjligheter som förskollärarna ser är att de kan påverka barnets anknytning genom att anpassa sitt förhållningssätt och bemötande.

Studien syftar till att få ökad kunskap om förskollärarens arbete med bilderböcker i förskolans verksamhet.   Frågeställningarna är: Hur beskriver förskollärare arbetet med bilderböcker tillsammans med barn i förskolans verksamhet? Hur bidrar bilderböcker till samspelet mellan barn och mellan barn och förskollärare i förskolans verksamhet? Studiens metod är kvalitativ, där empirin samlats in genom intervjuer. Undersökningen baseras på ett sociokulturellt perspektiv. Vi gjorde ett strategiskt urval av tre informanter, alla verksamma på samma förskola, dock inte på samma avdelning, där avsikten var att välja förskollärare som arbetar aktivt med bilderböcker. I resultatet av studien framkommer det att förskollärarna använder sig av bilderböcker vid olika arbetsmetoder, såsom högläsning, boksamtal, lek, dramatisering och bilderbokens placering. I resultatet framkommer det även att dessa arbetsmetoder bidrar till samspelet i förskolans verksamhet. Samspelet yttrar sig både verbalt och fysiskt, och det sker när barn på olika sätt kommunicerar med andra barn och förskollärare.

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre. Vi ser också olikheter i pedagogernas förhållningssätt beroende på vilken åldersgrupp de arbetar med. / Program: Lärarutbildningen

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pågår i förskolan är ett aktuellt område. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill säga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och därmed barns utveckling och lärande. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, därav vårt intresse för förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vår studie. Vi har intervjuat fem förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor i två mindre kommuner i sydvästra Sverige.ResultatFörskollärarna i studien anser att det är av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som är tillåtande och tilltalande. De pekar också på att det är viktigt att utgå från barns intressen och att förändra miljön efter det. Resultatet visar att pedagogen har en central roll när det gäller såväl samspel som utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Enligt förskollärarna handlar det om att man som pedagog ska vara lyhörd och delaktig i barns samspel i leken. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som är relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrån grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien är att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass ändras beroende på om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs två kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen består även av en kvantitativ del, detta då en del av resultatet kommer redovisas i två stapeldiagram. Intervjuerna är valda att användas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhåller sig Vetenskapsrådets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjälp av observationer och intervjuer har kommit fram till. Redovisningen visar på hur det sociala samspelet kan se ut i en utom- och inomhusmiljö. Det har framkommit att barnen uppvisar både positiva och negativa beteenden i deras lek. Gruppkonstellationerna har sett någorlunda lika ut utomhus som inomhus, men det sociala samspelet har skiljt sig beroende på var barnen har befunnit sig. Olika faktorer som miljön och dess tillgångar har visats spela roll i hur barnen samspelar med varandra. Inomhus samspelar barnen utifrån material, normer och regler medan de utomhus får större möjligheter till att utveckla sin fantasi. / Program: Lärarutbildningen