År 1991 förändrades läget för Sveriges fåmansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmånligare beskattning på utdelning och kapitalvinst för fåmansföretagsägare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes även de så kallade 3:12-reglerna för att förhindra fåmansföretagsägare, med kvalificerade aktier, från att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsättningarna för när en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fåmansföretag bland annat kvalificerade om ägaren eller någon närstående, under de senaste fem åren, varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver ”samma eller likartad verksamhet”.  3:12-reglerna har vid ett flertal tillfällen förändrats genom åren och två av de mer väsentliga förändringarna genomfördes år 1995 samt 1996 och berörde begreppet ”samma eller likartad verksamhet”. Efter dessa förändringar var den allmänna uppfattningen att fåmansföretagsreglerna kunde kringgås genom att flytta verksamheten mellan olika bolag i syfte att lägga det överlåtande bolaget vilande i fem år. Detta för att därefter avyttra aktierna till förmånligare beskattning. Under det senaste året har dock detta förfarande blivit allt mer oklart då fem nya förhandsbesked tagit upp frågan om vad som faktiskt räknas som ”samma eller likartad verksamhet”.  Syftet med uppsatsen är att utifrån begreppet ”samma eller likartad verksamhet” undersöka i vilka situationer aktier i fåmansföretag smittas och blir kvalificerade. Detta har undersökts genom jämförelse av begreppets tolkning i äldre och nyare praxis. Studien visar att det troligtvis inte längre är möjligt att flytta verksamheten mellan olika bolag för att kringgå beskattning enligt 3:12-reglerna. Denna nya tolkning innebär att de bolag som tidigare ansetts botade från 3:12-reglerna efter fem år nu verkar inneha kvalificerade aktier även efter att karenstiden löpt ut. Att tolkningen av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” förändrats kanske inte är så förvånansvärt då reglernas ursprungliga syfte var att komma åt situationer som bildats för att kringgå fåmansföretagsbeskattningen.

Bakgrund/Motiv: Historiskt sett tillämpades vanligen fast prissättning vid börsintroduktioner vilket innebar att aktierna ofta blev underprissatta och det var lätt för investerare att generera hög avkastning första handelsdagen. Numera används i större utsträckning anbudsförfarande och intervallprissättning där investerare lämnar anbud om pris och antal vilket har minskat underprissättningen. Studien utgår från att en del av marknadens förväntningar inkluderas i priset vid intervallprissättning vilket i sin tur skulle minska aktiens volatilitet efter introduktion. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om aktiens volatilitet skiljer sig efter att den introducerats beroende på vilken av de två metoderna som använts för att prissätta aktien samt hur val av prissättningsmetod påverkar en aktiens underprissättning och avkastning efter introduktionen. Genomförande: Studien består av kvantitativa historiska data i form av aktiekurser och övrig information från de prospekt som upprättats i samband med bolagens introduktion på börsen. Utöver bearbetning av data och analyser i Excel har ett flertal ekonometriska tester genomförts med hjälp av ickelinjära regressionsanalyser där prissättningsmetod, betavärde, underprissättning och varians testats som beroende variabel mot ett flertal kombinationer av förklarande variabler. Slutsats: Studien visar att bolag som tillämpat fast prissättning uppvisar högre volatilitet efter börsintroduktion och att valet av prissättningsmetod därmed har en viss påverkan på volatiliteten. Vidare kan det konstateras att dessa bolag generellt varit mer underprissatta och genererat högre avkastning det första handelsåret. / Background: In the past, most companies performing an Initial Public Offering, IPO, applied the fixed pricing method, which often lead to an extensive underpricing of the shares. By doing so, it was easy for investors to gain high return on the first trading day. Nowadays, companies use auction pricing to a greater extent where investors bid for a certain amount of shares to a certain price. This procedure has resulted in a decrease of the underpricing. With the assumption that some of the market’s expectations are included in the price, whilst using an auction pricing method, these stocks would possibly appear less volatile after the IPO. Purpose: The aim of this study is to investigate whether the volatility of the shares is different after the introduction on the market, based on which method that has been applied when pricing the shares. The thesis also investigates to what extent the choice of pricing method influences the underpricing and returns of a share after its introduction. Method: The study comprises quantitative historical data, such as share prices as well as additional information gathered from the prospectus of each IPO. In addition to arranging the data and the analyses, made in Excel, numerous econometric analyses have been made by using non-linear regressions, where variables such as pricing method, beta, underpricing on the first trading day, and variance have been examined as a dependent variable in relation to several different combinations of explanatory variables. Findings: The study finds that companies that have practiced a fixed pricing method show a higher volatility after the introduction on the market. Thus, the choice of either pricing method has some influence on the volatility. Furthermore, it was proved that companies using a fixed pricing method were more underpriced and gained higher returns during the first year of trading compared to companies using an auction pricing method.

Bakgrund & Problemdiskussion: Inköpsfunktionen har på senare år fått en ökad strategisk betydelse inom organisationer och har idag en mer aktiv roll i att skapa och bidra till konkurrensfördelar. Inköpsfunktionen är en viktig del i kedjan från leverantör till kund och bidrar till att denna inte bryts. Inköpsfunktionen har därmed fått axla en mer komplex och strategisk roll som kan antas påverka inköpsfunktionens arbetssätt och struktur. Sambandet mellan dessa ses som komplext där roll anses vara en första bestämmande faktor som påverkar hur arbetssätt och struktur utformas. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga en strategisk inköpsfunktions roller, arbetssätt och struktur samt utifrån denna kartläggning identifiera problem och förändringsmöjligheter. Metod: Denna studies resultat är baserat på en kvalitativ fallstudie för ett fallföretag inom verkstadsindustrin. Totalt genomfördes 15 intervjuer med medarbetare både inom och utanför fallföretagets avdelning för strategiskt inköp. Resultat: Studien visar på att en avdelning för strategiskt inköp utför arbetsuppgifter som är operativa, stödjande samt strategiska där det operativa arbetet inte är önskvärt av fallföretaget. Det är heller inte något som beskrivs vara del av en strategisk inköpares arbete enligt teorin. Tre roller har identifierats utifrån detta resonemang; Firefighter, Leverantörsansvarig samt Leverantörsutvecklare där den förstnämnda inkräktar på de andra två. En anledning till varför det operativa arbetet tar sådan plats är att gränserna mellan vad som är operativt, stödjande och strategiskt arbete inte är helt tydliga. Det finns arbetssätt som bemöter den oönskade rollen som Firefighter men det tar tid att införa rutiner. Vidare har studien även visat att strukturen bidrar till den strategiska inköpsfunktionens strategiska fokus. / Background & Problem definition: In recent years the purchasing department has been the subject of increased strategic importance and has taken an active role in creating and contributing to competitive advantage. This due to the fact that the department is an important part of the supplier-customer-chain and contributes to make sure that it does not break. Consequently, the department has taken a more complex and strategic role and this can be assumed has had an impact on the department’s work practices and structure. The connection between role, work practices and structure is complex where the role is the determinant variable and affects how work practices and structure are designed. Aim: The aim of this study is to describe a strategic purchasing department’s roles, work practices and structure and to identify problems and potential changes from the description. Method: The result of this study is based on a qualitative case study of an organisation that operates in the engineering industry. In total, 15 interviews were performed with employees both at the strategic purchasing department and other departments in the organisation. Results: The study has shown that a department for strategic purchasing performs tasks that are operative, supportive and strategic where the operative work is not described in theory as part of the strategic buyer’s work description. It is also not wanted by the organisation. Three roles have been identified this; Firefighter, Supplier-Responsible and Supplier-Developer where the first of them intrudes on the other two. One reason for the existence of operative work is that the difference between what is operative, supportive and strategic work is not always clear. There are ways of undermining the unwanted role Firefighter but implementing routines takes time. Furthermore the study has shown that structure contributes to the strategic focus of the strategic purchasing department.

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos på förskolegården och innehåller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegård, där bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste länken visar resultatet på att pedagogerna inte delar samma syn på barn när det kommer till barnens lärande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig är Torr, mätt och trygg, där det framgår ett mönster som visar på att dessa faktorer är viktiga för pedagogerna när det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken Svårt och fånga, lätt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lärande, rörelse och samspel. I det femte och sista temat Regn och rusk är det bästa lyfts aspekten fram att pedagogerna anser att barnen blir gladare och friskare av att vistas utomhus.

Människan är en social varelse som har behov av andra människor men eftersom vi är olika uppstår det ibland konflikter. Måste konflikter vara negativa? Kan det komma något bra ur en konflikt? Studien vill lyfta fram konflikter som något som kan ge motivation och kreativitet till att skapa förändringar. Studien vill se om det finns något samband mellan konflikter och innovationer. Studien vänder sig till medarbetare, företagsledare, och studenter. Studien omfattar teorier, en mindre enkätundersökning samt åtta stycken intervjuer som handlar om konflikter, förändring och innovationer. Det gäller att bli medveten om känslor som vi får i en konfliktsituation. Om vi förstår våra känslor och om vi förstår varför vi reagerar som vi gör i en konflikt har vi större chans att göra något kreativt av känslorna och konflikterna kan till och med leda fram till nya innovationer och förändringar. / Human being is a social being which is dependent to other people, but the fact that we are different may sometimes cause conflicts. Do conflicts need to be negative? Can a conflict situation make new innovations? The intention of this study is to focus on conflicts that will generate motivation for creative changes. The study is looking for connections between changes, conflicts and innovations. The study addresses co-workers, business managers and students. It contains theories, a minor survey and interviews. It is important to be aware of the different feelings between people in a conflict. Understanding our feelings and understanding how we react as we do in a conflict situation, give us a greater opportunity to create , for instance, new innovations and changes.

Skolan har idag svårt att uppfylla sitt uppdrag gentemot alla elever vilket är att utformaundervisningen så den tillgodoser alla elevers behov. Uppfyllandet av uppdraget brister främst närdet att få elever i svårigheter att utveckla sina kunskaper. Det ställs höga krav på elevernasprestationer och kunskaper i skolans ämnen, vilka de har svårt att nå upp till. Detta innebär attlärarna måste ta hänsyn till elevernas unika inlärningsstil samt deras olikheter och utifrån demskapa en varierad undervisning där alla elever ges möjlighet att utvecklas. Varför elever hamnar isvårigheter har varit omdiskuterat och vissa menar att det är miljön som brister medan andrapåstår att det är eleven själv som brister.Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers uppfattningar av hur de börbemöta och tillgodose elever i svårigheters behov. Undersökningen utgår från tre fiktivafallbeskrivningar som representerar elever i olika typer av svårigheter. Inspirationen tillundersökningen växte fram under lärarutbildningen då vi läste specialiseringenSpecialpedagogik. Vi har i undersökningen inspirerats av den fenomenografiska ansatsenvilken syftar till att undersöka individers uppfattning av samma fenomen. Resultatet haruppkommit genom sju kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i grundskolanstidigare åldrar. I fenomenografisk anda har vi utifrån resultatet kunnat urskilja likheter ochskillnader i pedagogernas syn på hur de ska bemöta och tillgodose elever i svårigheter ochderas behov. Genom resultatet har vi sedan funnit beskrivningskategorier tilllitteraturgenomgången, resultatredovisningen och analysen vilka är självkänsla, socialasvårigheter matematiksvårigheter och koncentrationssvårigheter. Vidare framkom det iresultatet att föräldrakontakt och skolmiljöns utformning är väsentliga faktorer när det gällerpedagogers bemötande. Undersökningen visar på att den framtagna forskningen ochpedagogerna är överens om att det är viktigt att se till helheten för att tillgodose elever isvårigheters behov och det första steget att undanröja svårigheter är att stärka elevernassjälvkänsla. Det visade sig även att en gemensam uppfattning var att alla i elevens omgivningoch eleven själv har ett gemensamt ansvar för att på bästa möjliga sätt underlätta och hjälpa.

No description available.

<p> </p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter.</p><p> </p>

Detta examensarbete är en kvalitativ studie på hur två grundskolor arbetar med studie- och yrkesvägledning. Jag intervjuade två rektorer och tre samhällskunskapslärare för att få deras syn på detta område. Mina två forskningsfrågor var Hur organiseras arbetet med studie- och yrkesvägledning i de undersökta skolorna, vad gör skolorna mer konkret, och vilka förutsättningar finns? och Hur tänker man att elever, i de undersökta grundskolornas praktiska arbete, ska lära sig göra ”väl underbyggda val”? I arbetet förklaras det att utifrån skolans elevantal får studie- och yrkesvägledaren en viss typ av tjänst, och att i många kommuner behöver en studie- och yrkesvägledare arbeta på flera olika skolor för att få ihop en heltid. Jag förklarar även hur elever har olika förutsättningar till att kunna genomföra ”väl underbyggda val” och detta försöker skolan och studie- och yrkesvägledare att ta i beaktning, vilket står mer om i teoretiska utgångspunkter. Det resultat som jag fick fram var i stora drag att det är studie- och yrkesvägledaren som står för ansvaret för studie- och yrkesvägledning i dagens grundskola och rektorer har för lite kunskap för att själva kunna underlätta att studie- och yrkesvägledning ska bli hela skolans ansvar. Det är nämligen så att ansvaret för att förbereda eleverna inför gymnasievalet hamnar hos studie och yrkesvägledaren själv och ses inte som en del av den dagliga undervisningen. Lärarna har svårt att se hur de kan få in studie- och yrkesorientering i klassrummet men nämner i detta arbete ett par förslag på hur det skulle kunna bli bättre på det. Resultatet visar även på att det saknas studie- och yrkesvägledning för elever i yngre åldrar. Mycket av den forskning som finns har lyft fram att dagens grundskola är bristfällig i området studie- och yrkesvägledning. Litteraturen och mina intervjusvar visar på att grundskolor i Sverige precis har påbörjat arbetet för att motverka och förebygga detta.

Den här uppsatsen syfte är att är att ta reda på vilka funktioner som nationalstaten har fått under globaliseringens era. Ett delsyfte blir också att studera hur nationalstaten tar hand om de utmaningar som globaliseringen har fört med sig. Detta görs med hjälp av en kvalitativ textanalys, som utgår från sekundärdata. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur Sveriges regering har agerat när det gäller direktiven från EU:s kommission, som har en överordnad ställning när det gäller den nationella lagstiftningen. Det gäller särskilt visstidsdirektivet från 1999, som Sverige inte har genomfört helt och hållet.  Men efter krav från EU-kommissionen, så har alltså den svenska regeringen tänkt om och skärper därför reglerna i LAS.Globaliseringen har påverkat nationalstaten, som nu mer har en annan funktion och form än vad den hade tidigare. Vad som har hänt rent konkret är att vissa delar av den politiska beslutandemakten har flyttat till andra styrningsnivåer, vilket påverkar nationalstatens suveränitet. Mellanstatliga organisationer, transnationella samarbetsorgan, övernationella sammanslutningar samt internationella toppmöten är nu för tiden vardagsmat för åtskilliga stater världen över. Att ställa sig utanför detta är hart när omöjligt. Överlevnaden kräver därför att stater samarbetar, även om det innebär inskränkningar i nationell självbestämmanderätt.       Undersökningen landar i slutsatsen att nationalstaten inte längre är ensam om att kunna påverka händelseutvecklingen inom världspolitiken. Den har med andra ord fått konkurrens. En situation som är gemensam för de flesta stater världen över.Globaliseringen leder till att nationalstaten får en annan ställning än vad den har haft tidigare. Den finns fortfarande kvar, men verkar inom ett politiskt landskap som inte har så mycket gemensamt med gångna tider.