In a norm game, under certain conditions, there exist Nash equilibria of mutual cooperation. Experimental work demonstrates that even in one-shot situations the level and proportion of cooperative behavior increases if an punishment option is available to the players of a public goods game. It is therefore important to analyze conditions such that this is consistent with a rational choice approach. The paper is meant as a first step toward this task. The main result will be that nonstandard assumptions about human motivations or preferences can explain norms with sanctions even in one-shot situations. This is shown by an analysis of the norm game with two well-known recent models of fairness from behavioral game theory.:Introduction; Cooperation in a norm game; Non-standard preferences in the one-shot norm game; Conclusions

Syftet är att bidra med kunskap om rektors styrning och ledning när hen organiserar samarbetet mellan fritidshemmet och grundskolan. Frågor som ställs fokuserar hur frirum nyttjas och hur korstryck hanteras.  Tidigare studier visar att rektors styrning och ledning, liksom undervisningens kvalitet, behöver utvecklas. Samarbete mellan fritidshemmets och grundskolans personal sker i låg grad och kopplingen mellan lärtillfällen är svag. Denna kvalitativa studie använde Frirumsteorin som teoretisk utgångspunkt och analysverktyg. Teorin utgår från konflikten mellan formella och informella styrnings- och ledningsmekanismer. Empiriskt material inhämtades via observationer och frågeformulär. Analysen gjordes utifrån kriterierna för kontinuumet uniprofessionell – multiprofessionell inom den professionella sfären samt kontinuumet differentierad – integrerad inom den byråkratiska/administrativa sfären. Resultatet visar att frirummet begränsades av yttre händelser och ett beroende av externt stöd. Ett ökat korstryck uppstod. Kulturen i skolornas ledningsgrupper beskrivs som integrerad och mestadels multiprofessionell. Avseende Coronapandemins påverkan syns inslag av uniprofessionalism. En slutsats är att en helhetssyn är mer framgångsrik för att rektorer ska lyckas organisera för samarbete och kompletterande undervisning. Vid förändringar, torde en integrerad skolkultur präglad av multiprofessionalism vara mest gynnsam. Studien uppmärksammar styrnings- och ledningsperspektivet; rektors roll för måluppfyllelsen i fritidshemmet, samt prövar en kartläggningsmetod med tillhörande begreppsapparat, vilka är teoretiskt och vetenskapligt förankrade i Frirumsteorin. / The purpose of this thesis is to add knowledge about the headteacher´s governance and management when organizing the collaboration between Leisure-time Centre and compulsory school. Questions asked focused on how Scope for Action and conflicting pressure is met by headteachers. Previous studies show that the headteacher's governance and management, as well as the quality of teaching, need improvement. Collaboration between staff in Leisure-time Centre and the school takes place to a low degree and the connection between learning opportunities is weak. This qualitative study used the Scope for Action Theory as a theoretical starting point and analysis tool. The theory is based on the conflict between formal and informal mechanisms of governance and management. Data was gathered from observations and questionnaires. Analysis was made on basis of the criteria for the continuum uniprofessional - multiprofessional within the Professional Sphere and the continuum differentiated - integrated within the Bureaucratic/administrative sphere. The result shows that Scope for Action was limited by external events and an increase of dependence on external support. Conflicting pressure increased. The culture in the management groups is described as integrated and mostly multiprofessional. Regarding the influence of the Corona pandemic, elements of uniprofessionalism are shown. One conclusion is that a holistic approach is more successful for headteachers to succeed in organizing for collaboration and complementary teaching. In the face of change, an integrated culture characterized by multi-professionalism is likely to be most favorable. The study draws attention to the governance and management perspective; the headteacher's role for attainment of goals in Leisure-time Center as well as testing a mapping method with a conceptual framework, which is theoretically and scientifically anchored in the Scope for Action Theory.

Den föreliggande uppsatsens syfte är att begripliggöra hur yrkesverksamma inom socialtjänst och ideella föreningar arbetar med våldsutsatta och våldsutövande ungdomar som lever med våld i sina parrelationer. Fokus har lagts vid handlingsutrymmets påverkan för hur de insatser och stöd som finns att tillgå formas och används. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, bestående av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som analyserats med hjälp av en tematisk tolkning. För att tolka de inkomna resultaten har de teoretiska begreppen handlingsutrymme, stigma och normaliseringsprocess använts. Två teman identifierades utifrån resultatet: insatsernas utformning och begränsning, där kunskap hos både ungdomar och vuxna visat sig vara av betydelse, följt av bemötandets roll, där ett gott bemötande visat sig vara av stor vikt för att skapa goda förutsättningar för att hjälpa ungdomen på bästa sätt. Faktorer som normer och den hjälpsökandes skamkänslor, påverkar mottagligheten av insatser och bemötandet från den yrkesverksamma kan vara skuldavlastande samt tillitsskapande. Detta främjar samarbetet och mottagligheten för insatserna. Samverkan mellan olika samhälleliga aktörer och att visa sin verksamhet utåt, är två komponenter som kan skapa goda förutsättningar för insatsernas tillgänglighet och kunskap för ungdomar om var hjälp finns att få. / The purpose of the present thesis is to understand how professionals in social services and non-profit associations work with abused and abusive youths who live with violence in their intimate relationships. The focus has been on the impact of the scope of action on how the efforts and support that are available are shaped and used. The thesis has a qualitative approach, consisting of six semi-structured interviews with professionals that were analyzed using a thematic interpretation. To interpret the results obtained, the theoretical outset of scope of action, stigma and the normalization process have been used. Two themes were identified based on the results: the interventions design and limitation, where knowledge in both youths and adults proved to be important, followed by the role treatment have, where a good treatment proved to be of great importance to create good conditions to help youths in the best way. Factors such as norms and the help-seeker's feelings of shame, affect the receptivity of interventions and the response from the professional can be debt-relieving and confidence-building. This promotes cooperation and receptivity to the interventions. Collaboration between different societal actors and showing their activities to the outside world are two components that can create good conditions for the intervention’s accessibility and knowledge for youths about where help is available.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer bedriver stödsamtal med elever som går i grundskolan upp till gymnasiet i Stockholm. Ett kvalitativt angreppssätt har använts i forskningen, genom semistrukturerade intervjuer med aktiva skolkuratorer. Tidigare forskning visar att skolkuratorerna har fria händer när det kommer till utformningen av stödsamtalen. Studien framför centrala metoder och teorier som är gemensamt för skolkuratorerna i sitt arbete. Det som framgår av studien är att skolkuratorerna har ett brett handlingsutrymme, vilket gör att ingen dag är den andra lik. Dessutom finns det ett tydligt mönster för hur skolkuratorerna väljer att arbeta med elever under stödsamtalet. Det vanligaste för skolkuratorerna i denna studie är hur de tillämpar olika typer av metoder såsom känslokort, KBT och skalfrågor som är anpassade utefter situation och elev. Studien visar också vad som anses viktigt för utformningen av stödsamtal. Det vanligaste för skolkuratorerna är att vara en god lyssnare, skapa en stark relation till eleven med strävan om att eleven får möjlighet att uttrycka sig. Slutligen presenteras de utmaningar som finns kring skolkuratorns arbetsroll. Mest betydelsefullt för skolkuratorerna är att hitta en sund balans mellan organisationens policy och viljan av att finnas tillgänglig för varje elev. / The purpose of the study has been to research how school counsellor’s run counselling sessions with students starting in elementary school up to high school in Stockholm. A qualitative approach has been applied in the research, through semi-structured interviews with active school counsellor’s. Previous research shows that school counsellors have a free hand when it comes to the design of the sessions. However, there are several common methods and approaches that are used. The study presents methods and theories that are universal to school counsellor’s in their work. What emerges from the study is that school counsellor’s have a wide scope of action, making everyday different. Furthermore, there is a clear pattern for how school counsellor’s choose to work with students during counselling. Most common for school counsellor’s of this studie is the way they are applaying different kinds of methods such as emotional cards, CBT and scale questions that’s adapt for each sitaution and student. The study also shows what is considered important for the sessions. Most common for the school counsellor’s is to be a good listener, creating an strong relationship to the student with an aim of making the student express themselfes. Lastly it presents the challenges that exist around the school counsellor's work role. Most significant is for the school counselers to find an healthy balance between the organisations policy and the desire to help each one of the students.

Experiences of bureaucracy in courts have been a bit controversial in previous research. There are contradictions about how bureaucratised the courts are in Sweden and what the consequences are. On the other hand, is bureaucracy claimed to run the risk of unethical proposals being made and the official to prevent it, but on the other hand that the courts are not bureaucratic but rather superfluous. Another study is for bureaucracy where it is considered that unclear regulations makes the work difficult. The study is intended to investigate further what it looks like in the district Court of Sweden, in order to provide a perspective on how the officials themselves experience it, in order to increase the understanding of what the organizational form should be. Since there are contradictions, it is interesting to investigate it.

I studien har fyra skolledare verksamma i gymnasieskolan intervjuats. Studien syftar till att utforska skolledares upplevelser och erfarenheter av ledning och samordning av det pedagogiska arbetet genom en interpretativ fenomenologisk analys. I studien framträder tre dimensioner av hur pedagogiskt ledarskap gestaltas i spänningsfältet mellan lärares handlingsutrymme och uppdraget att leda och samordna det pedagogiska arbetet. Dessa dimensioner är förhandling och balansgång mellan att skapa struktur och att ge utrymme till lärarna, att följa en etisk kompass som även verkar förebildande samt dimensionen förändringsarbete. Resurserna som respondenterna använder är den förståelsedrivna undersökande attityden i kombination med värnandet av lärarens handlingsutrymme med förväntan om förändring, reflexivt användande av egna tidigare erfarenheter, tydlighet och uppdragsförankring, struktur och systematiskt kvalitetsarbete. Respondenternas förståelse av uppdraget och hur de gestaltar pedagogiskt ledarskap i de dimensionerna i kombination med de resurser som respondenterna använder tolkas som att det ger professionellt välbefinnande. Det blir en form av vård av skolledar-jaget. / In the study, four secondary principals have been interviewed. The aim of the study is to explore principals’ experiences and perceptions of managing and coordinating educational work through Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The study reveals three dimensions of how instructional leadership is manifested within the tension between teachers’ autonomy and the mandate to lead and coordinate educational activities. These dimensions include negotiating and balancing the creation of structure with providing space for teachers, adhering to an ethical compass that also serves as a role model, and the dimension of change management. The resources utilised by the respondents are a comprehension-driven investigative attitude combined with safeguarding the teacher’s autonomy with an expectation of change, reflective use of personal past experiences, clarity and mission alignment, and systematic quality management. The respondents’ understanding of their role and how they embody instructional leadership within these dimensions, along with the resources they use, is interpreted as contributing to their professional well-being. This constitutes a form of care for the principal’s self. / <p>Professionsprogram i pedagogik för undervisning, lärande och pedagogiskt ledarskap</p>