Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska. I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare. Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv. / Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students. This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed. Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed. In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.

The aim of this study is to explore the adult immigrant students’ experience of maths in Sweden. I will present an understanding rather than an explanation on how second language adult students learn maths. It can be argued that people who study maths as adults in a new homeland and in a foreign language face particular challenges. At the same time research reports that people sometimes approach the subject in a more fruitful way as adults compared to their childhood experiences. I want to contribute to the general knowledge of the subject and furthermore provide improved understanding of how mathematics teachers can guide their students towards their goals.I have performed semi-structured qualitative research interviews. My informants are my own maths students on the basic level with incomplete grades in maths from secondary school, or they have failed in their maths studies in upper secondary school due to a low level of know-ledge. They are over 20 years of age and they are all immigrants and have arrived in Sweden as adults. I have used my students statements, written as narratives as the material which is to be interpreted and understood. Because of my use of my own students in the interview, I will not take into account their statements about the teacher’s role in my conclusion.I find that:1. The difficult experience of being forced to leave the home country, together with a wish to take revenge on the failures from their youth, can lead to a kind of struggle for decom-pensation that can be reflected in the participants' positive evaluation of their maths studies.2. Having a family is a great motivational help for studying regardless of the time it takes to take care of the same.3. The memories of previous failures with the incomprehensible, abstract mathematics characterise the students’ inception of the subject.4. It seems possible that adult students can understand themselves in a new way and redefine their relationship with maths and their own ability to study the subject.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar med problemlösning för andraspråkselever. Urvalet i studien är fyra lärare som genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer delger sina tankar, åsikter och erfaren­heter kring ämnet. Resultatet visar att lärare har en entydig bild av att anpassningar bör göras för att andraspråkselever ska nå kunskapskraven i mate­matik. Dessa anpassningar görs genom olika metoder och arbetssätt, exempelvis finger­femman och att låta eleverna presentera sina olika lösningar för varandra. Lärare finner det gynnsamt att låta eleverna arbeta tillsammans och vara varandras draghjälp. Arbetet med ord- och begreppsförståelse är en viktig del för elevernas kunskaps- och språkutveckling. Detta arbete underlättas och tydliggörs med hjälp av bildstöd och konkret material. Studiens slutsats är att språket ses som den största svårigheten i problemlösningsarbetet. Lärare använder olika arbets­metoder och tillvägagångssätt för att hjälpa andraspråkelever att utvecklas både språkligt och matematiskt. Kamrat- och språkstöttning ses som användbara mede­l till att hjälpa de elever som har otillräckliga språkkunskaper. Däremot ska ansvaret inte ligga hos eleven när det gäller olika översättningssituationer, då det inte är förenligt med barnkonventionen. Samtidigt upplever lärare att språk­stöden tenderar att översätta för mycket, till följd av en avsaknad pedagogisk utbild­ning. / The purpose of this study is to deepen the knowledge of how teachers work with problem solving for second language students. The sample in this study are four teachers who, through semi-structured qualitative interviews, share their thoughts, opinions and experiences on the topic. The results show that teachers have a clear picture of the adjustments that should be made for second language students to reach the knowledge requirements in mathematics. These adapta­tions are made through different strategies and working methods, such as the five fingers-method and letting the students present their different solutions to each other. Teachers find it beneficial to let students work together and be each other's support. The work with word and concept comprehension is an important part of the students' knowledge and language development. This work is facilitated and clarified with the help of image support and laboratory materials. The study con­cludes that language is seen as the biggest difficulty in problem solving. Teachers use different working methods and approaches to help second language students develop both linguistically and mathematically. Peer support and interpreters are seen as useful means to help students who have insufficient language skills. However, the responsibility should not lie with the student when it comes to differ­ent translation situations, as it is not compatible with the Convention on the Rights of the Child. At the same time, teachers feel that interpreters tend to trans­late too much, due to a lack of pedagogical training.

Abstrakt  Invandringen till Sverige har medfört ett högt tryck på skolorna, vilket leder till att elever som inte har svenska som modersmål ofta har svårt att nå kunskapsmålen i SO. Detta skriver vi mer om i inledningen. Frågeställningen behandlar SO-lärares upplevelser i årskurserna 4–6 gällande elever som inte har svenska som modersmål. Syftet är att förbättra undervisningen för eleverna och öka medvetenheten inom detta område för aktuella och blivande SO-lärare. Under rubrikerna teoretiska perspektiv och tidigare forskning har vi sammanställt vilka perspektiv vi har haft i åtanke under studiens gång, samt vilka teorier och begrepp andra forskare har ansett vara av vikt för andraspråkselevers framgång. Vidare har kvalitativa metoder beskrivits för vår studie, där urval och etiska principer ingår. Semistrukturerade intervjuer har varit det val som vi ansåg vara mest förnuftigt. Material och tillvägagångssätt redovisas där, med bland annat intervjufrågorna som hade förberetts. Resultatet från intervjuerna analyseras och tolkas med hjälp av de teoretiska perspektiven vi har använt oss av, innan vi besvarar frågeställningen och diskuterar resultatet.

Under de senaste årtiondena har mångkulturalitet och flerspråkighet ökat i skolorna i såväl Sverige som internationellt. Studiens syfte är att identifiera vilka hinder som andraspråkselever frekvent möter i grundskolans matematikundervisning. Utgångspunkt i studien är frågeställningen: Vilka utmaningar och hinder möter andraspråkselever i grundskolans matematikundervisning? För att besvara frågan har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt tidigare forskning. Vår slutsats indikerar att andraspråkselevers situation i klassrummen inte alltid bemöts utifrån de styrdokument skolan och lärarna har att förhålla sig till. Detta beror möjligtvis på att lärarna inte besitter den kompetens som krävs för att bemöta dessa elever, utifrån eventuella språkliga och kulturella hinder. Flertalet forskare konstaterar att den största orsaksfaktorn till att hinder uppstår för andraspråkselever i matematiken, är bristande kunskaper i undervisningsspråket. Vi har emellertid stött på flera forskningsstudier som pekar på olika diskurser samt lärares kompetens och förmåga att anpassa undervisningen, som viktigare faktorer än elevernas språkliga kunskaper. De skilda resultaten tros bero på det faktum att området inte är särskilt väl beforskat. Uppfattningen är att mer forskning behöver utföras kring just de hinder som uppstår och varför. Genom bredare och djupare kunskap om dessa hinder och diskurser, ges lärare större möjlighet att skapa gynnsam språkutvecklande undervisning och en skola för alla. / In recent decades multiculturalism and multilingualism have increased in schools in both Sweden as well as internationally. The purpose of the study is to identify obstacles frequently encountered by second language students, learning mathematics in compulsory school. The study is based on the question: What challenges and obstacles do second language students encounter in compulsory school mathematics. To answer this question, we have conducted systematic searches, analyzed, and compiled previous research. Our conclusion indicates that the second language students' situation in the classroom is not always governed by the regulatory documents that the school and teachers must relate to. It is possible that the teachers do not possess the necessary competence to acknowledge these students' linguistic and/or cultural obstacles in speaking a second language in school education. Most researchers concur that the largest determining factor in hindering second language students in mathematics is a lack of knowledge of the school official language. We have however encountered several research articles that indicate different discourses and teachers’ skills and ability to adapt the teaching, as more key factors than linguistic knowledge itself. The differing opinions are believed to be, since this area is not well researched. The general perception is that more research needs to be conducted concerning these obstacles that emerge and why they emerge at all. Through a broader and deeper understanding about the obstacles and discourses, teachers are given a greater opportunity to establish a favorable language developing education and a school for everyone.

Syftet med studien är att belysa och bidra till kunskap om lärares strategier för andraspråkselevers språkutveckling i matematikundervisningen. Intentionen är vidare att belysa de förutsättningar lärare erbjuds och har, för att detta ska vara möjligt. Studien är därmed gjord utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara frågeställningen har en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder använts för att samla in empiri, där sammanlagt 127 verksamma matematiklärare i grundskolan har deltagit. Ramverket utgår dels från det sociokulturella perspektivet som innefattar begreppen Zone of Proximal Development (ZPD) och stöttning, dels från translanguaging som ligger utanför valt teoretiskt perspektiv. Forskning visar att tvåspråkighet och translanguaging kan användas som resurs för att främja elevernas resultat och utveckling inom matematik. Utifrån frågeställningen “Vilka strategier använder lärare i grundskolan och vilka förutsättningar har de för att främja andraspråkselevers språkutveckling i matematikundervisningen?” visar de huvudsakliga resultaten att translanguaging tillåts i viss mån i klassrummen men förefaller sig inte uppmuntras av studiens deltagande lärare. Bristande kunskaper i elevernas modersmål samt prioritering av användningen av det svenska språket framlyfts som anledningar till detta. Sammanfattningsvis visade resultaten att användandet av modersmålet som resurs, lärande i interaktion med andra, samt stor lärarkompetens, var frekvent förekommande strategier för språkutvecklande matematikundervisning. Vidare belyste lärarnas utsagor en stor kunskapslucka och önskemål om kompetensutveckling. Övergripande slutsats är att det finns behov av kompetensutveckling i språkutvecklande matematikundervisning.

The study focused on the student service related problems of culturally distinct groups of students attending a community college. The groups selected for the study were sixty international students and sixty English as a Second Language students. The researcher administered the Michigan International Student Problem Inventory, an instrument which has been widely used to indicate foreign students' problems. Combining the use of naturalistic research methodology, the researcher utilized an indepth interview to document the problems they were facing. Patterns and trends among the problems were analyzed and reported. The results indicated that many international students experienced concerns in the area of financial aid, had difficulties with some of the immigration regulations and work restrictions, and experienced forms of racial and social discrimination. The English as a Second Language students tended to experience most difficulties in the area of English language functioning but also experienced problems related to academic functioning and making friends. The student service areas most closely related to the international students' concerns were Financial Aids, Admissions, Placement, Counseling, and English Language Services. English as a Second Language students' problems were most closely related to the areas of English Language Services, Admissions, Counseling, and Academic Advisement. Recommendations generated by the study include the development of a new instrument to include topics generated by the students in the open-ended section of the questionnaire, a translation of the instrument into the major languages of the English as a Second Language population, and the need for future research on subgroups of the populations who indicated a greater number of problems than the others. Institutional recommendations are included which focus on how the college could address the problems which the students identified.

This study aims to investigate how a number of students who are at the end of a teachers’ educations program in social studies, geography, religion and history interpret that the national curriculums states that every teacher is responsible for students language development and should be supportive of language backgrounds. In the light of the curriculums the study explores how the teacher education students feel that the education has prepared them for teaching children with Swedish as a second language. The study also examines how the teacher education students think that the teacher education could improve in matters like preparing future teachers to teach social studies, geography, religion and history to second language children. The study is based on interviews with seven university students and shows that they feel a responsibility to develop their future students’ language. It also shows that the teacher education students don’t experience that their education has addressed these challenges. The study also reveals that the participants understand the difficulties with teaching second language students. A lot of their thoughts on the subject are similar to what previous research stresses as central to teaching these students despite that the teacher education students don’t feel prepared. The question of possible improvement in the teacher education shows that the participants in the study believe that there is room for improvement in the teacher education regarding second language students.

Läsförståelse är en av de viktigaste kunskaperna elever behöver ha med sig i sin skolgång där de enligt läroplanen ska möta olika typer av texter, bland annat faktatexter. Utan förståelse för texten blir innehållet bara sidor med ord utan innebörd. För SvA-elever är detta speciellt påtagligt. För att förstå textens innehåll behöver eleven ha förkunskap om innehållet. För att utveckla SvA-elevers läsförståelse kan läraren arbeta med olika metoder för förkunskapsarbete. Denna studie undersöker förkunskapsarbetets betydelse för SvA-elevers läsförståelse av faktatext i åk 3. Den baseras på ett experiment med tre grupper SvA-elever om deras förkunskapsarbete och läsförståelse av faktatext. Studiens syfte är att studera utfallen av läsförståelse av faktatext dels utan förkunskapsarbete dels med förkunskapsarbete i bildstödsprogrammet Symwriter och med lärares synonymer, gester och omformuleringar. Efter experimentet har en intervju gjorts med SvA-läraren om hur hon arbetar med förkunskap för läsförståelse. Resultatet visar att förkunskaparbete ger eleverna ökad läsförståelse. Metoderna för förkunskapsarbete i experimentet visade på liknande resultat.

Students who study through the medium of a second language often have reading/listening comprehension and general study problems. This study focuses on particular aspects of these problems only, namely, identification of main ideas, summarisation and note-taking. The aim of this study was w determine the effect of teaching L2 students a combination of metacognitive and cognitive strategies for reading and listening comprehension (the main idea, summarising and note-taking by means of dictation). An intervention programme was designed in order to teach students these skills. There were ten students in both the experimental and the control groups. Both groups were assessed before and after the intervention programme. The findings reveal that the intervention was successful, with the experimental group showing greater improvement than the control group. The findings of this study have implications for second language tertiary learning and teaching theory and practice / Linguistics and Modern Languages / M.A. (Linguistics)