<p>This thesis examines the gender boundaries in sports. I do this by exploring three cases in which these boundaries, at least on the surface, have been questioned: the transsexual tennis player Renée Richards, the east European runners Marita Koch and Jarmila Kratochvilova and the Swedish golf player Annika Sörenstam. The results point out different mechanisms that contain the"danger"and restore"security". But they also point out a criticism against the struggle for equality in sports, which is based on the preserving of differences and therefore cannot challenge the ideological assumptions about gender in sports.</p> / <p>Uppsatsen undersöker idrottens könsgränser genom att analysera tre fall då dessa, åtminstone vid en första anblick, har ifrågasatts: den transexuella tennisspelaren Renée Richards, de östeuropeiska löparna Marita Koch och Jarmila Kratochvilova samt svenska golfspelaren Annika Sörenstam. Resultatet pekar dels på olika mekanismer som verkat för att ofarliggöra dessa gränsöverskridare och införliva dem i den befintliga könsstrukturen. Men det visar också på en problematisk bild av idrottens egna jämlikhetsprojekt som bygger på att upprätthålla skillnader och inte tycks leda till någon ideologisk förändring. </p>

<p>Abstract</p><p>Syftet med studien är att få ta del av elevers och lärares egna erfarenheter och tankar angående specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskärningar och hårt drabbade är de elever som är i behov av särskilt stöd. Begreppet en ”skola för alla” är något pedagoger försöker att nå i skolorna i dag. Alla elever skall få undervisning som baseras på den enskildes förutsättningar utan att skolan sätter etikett på eleverna samt segregerar dem. Hur skolan skall göra är ännu är oklart. Inkluderas elever från specialklasserna i ”en skola för alla”? Ämnet är viktigt att studera eftersom det alltid kommer att finnas elever som inte klarar av eller passar ihop med den traditionella skolpedagogiken. För att nå syftet valdes kvalitativa intervjuer, denna metod bygger på att ställa öppna frågor till deltagaren. Genom att välja denna metod av frågor kan följdfrågor ges till aktörerna. Följdfrågor kan ställas för att få ett så brett svar som möjligt. Svaren baseras på aktörens egna livserfarenheter. Den andra metoden som användes var ett skriftligt frågeformulär som skickades ut till de utvalda deltagarna. Kontakt togs med lärare som hade erfarenhet angående specialklass samt inkludering. Även kontaktades före detta elever som har gått i en specialklass på heltid under hela högstadiet. Elevernas upplevelser varierade angående specialklasser och integrering, de beskriver också hur negativt andra människor upplever elever i specialklass. Pedagogerna beskriver hur integreringen ofta misslyckas. Båda undervisarna ansåg det viktigt med specialklasser och hoppades att det i fortsättningen kommer att anordnas specialklasser för de elever som är i behov av särskilt stöd.</p>

<p>As we all know Sweden as a country, appears to be homogenus. At the middle of 1960’s the emigrants from ancient Jugslavia came to Sweden as an workforce. At that time it was the majority of the emigrants from ancient Jugoslavia that established their lifes in Sweden. The second period for the emigrants from ancient Jugolsavia was at the biginning of 1990’s because of the civil war in Bosnia and Herzegovina. The figure of population from ancient Jugoslavia then were about 100 000 people. Today this makes the people with Jugoslavian ethnical  background two different kind of genereation in Sweden. The main purpose is to emphasize different case-studies that define how chosen individuals has manage to succeed on the media-sector in Sweden, one from both of the generation. The uniqe with this thesis is that the focus is on two different indviduals from Jugoslavia or with Jugoslavian background. Meanwhile these chosen individuals are well-known in the media-sector.</p><p> </p><p>From a educational, cultural and also emotinal ponit of view this thesis will illustrate two different understandings about the purpose of this thesis. The purpose is; to explain the situation through qualitative interviews with Sladjan Osmanagic from the commercial channel VIASAT Sport and Emir Osmanbegovic from the Swedish Public Service, TV4. Another interesting aspect is to declare how the benefit of different cultures are treated and recieved today, at the media-market in Sweden.</p>

Denna uppsats är skriven inom jämställdhetsprojektet NättochJämt. Uppsatsens första syfte är att med jämställdhetslagen som grund kartlägga och analysera en organisations arbetsmiljö och möjligheten till intern rörlighet genom kompetensutveckling. Det andra syftet är att tolka de anställdas förslag på jämställdhetsåtgärder ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Hirdmans teori om genusordningen och Johanssons teori om segregering och integrering fungerar som uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Analysen bygger på en enkät som besvarats av 101 anställda inom organisationen och hanterats i statistikprogrammet SPSS. Analysen baseras även på de skriftliga kommentarerna kring hur organisationens jämställdhetsarbete kan utvecklas. Detta relateras till de föreställningar om kön som kommit till uttryck i informella samtal med anställda. Resultatet visar att förhållandena inom organisationen både sammanfaller och avviker från tidigare forskning om arbetsmiljö och genus. Få vill prova arbetsuppgifter som annat kön än det egna utför, fler män än kvinnor kan dock tänka sig detta. Lika stor andel kvinnor som män vill kompetensutvecklas. I de anställdas förslag, som bland annat handlar om att fler kvinnor behövs på ledande positioner, förekommer ibland ett egenskapstänkande kring kön där mannen blir norm och kvinnor framstår som avvikande och annorlunda. I lika hög grad förekommer dock förslag grundade på ett maktordningstänkande vilket tolkas som en nödvändig förutsättning för att arbeta vidare med jämställdhet. / This essay is part of a project between Södertörn University College and the Equality-project NättochJämt. The first aim of the study is to examine and analyse work environment and possibilities for internal movement by competence development from the view of Swedish Equality Law. The second aim is to interpret employees own gender equality measures from a gender perspective. Hirdman’s theory about gender structures and Johansson’s thoughts about segregation and integration have been used as a theoretical framework. The analyse is built on a questionnaire which has been answered by 101 employees in the organisation and handled in the statistic program SPSS. Written replies about how the organisations equality work can be developed is also analysed. This is related to the informal conversations with the employers, in which assumptions about gender inequalities has been unveiled. The result shows a shattered pattern where the relations concerning work environment inside the organization both coincide with and diverse from earlier research in work environment and gender area. Few people wanted to try work tasks that mainly are performed by other gender than thier own, with a preponderance of men. Both men and women wanted to develop their competence. The employees own suggestions, which for example concerns more women in leading positions, reveals a conception in which the male is norm and in which women are held as divergent and different. But also, suggestions which seem to be grounded in a gender perspective do occur. This is interpreted as a necessary prerequisite for future equality work.

Abstract Syftet med studien är att få ta del av elevers och lärares egna erfarenheter och tankar angående specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskärningar och hårt drabbade är de elever som är i behov av särskilt stöd. Begreppet en ”skola för alla” är något pedagoger försöker att nå i skolorna i dag. Alla elever skall få undervisning som baseras på den enskildes förutsättningar utan att skolan sätter etikett på eleverna samt segregerar dem. Hur skolan skall göra är ännu är oklart. Inkluderas elever från specialklasserna i ”en skola för alla”? Ämnet är viktigt att studera eftersom det alltid kommer att finnas elever som inte klarar av eller passar ihop med den traditionella skolpedagogiken. För att nå syftet valdes kvalitativa intervjuer, denna metod bygger på att ställa öppna frågor till deltagaren. Genom att välja denna metod av frågor kan följdfrågor ges till aktörerna. Följdfrågor kan ställas för att få ett så brett svar som möjligt. Svaren baseras på aktörens egna livserfarenheter. Den andra metoden som användes var ett skriftligt frågeformulär som skickades ut till de utvalda deltagarna. Kontakt togs med lärare som hade erfarenhet angående specialklass samt inkludering. Även kontaktades före detta elever som har gått i en specialklass på heltid under hela högstadiet. Elevernas upplevelser varierade angående specialklasser och integrering, de beskriver också hur negativt andra människor upplever elever i specialklass. Pedagogerna beskriver hur integreringen ofta misslyckas. Båda undervisarna ansåg det viktigt med specialklasser och hoppades att det i fortsättningen kommer att anordnas specialklasser för de elever som är i behov av särskilt stöd.

In this report, a case study of conditions for Swedish language development in children of immigrant origin is presented, and its results explored. The boundaries of the case study are defined as preschool pedagogues’ facilitation of Swedish language development through co-learning, in children of immigrant origin in an ethnically segregated urban area. Concepts central to the report include dialogue, second language learning and perspectives on language difficulties. For the theoretical background of the report, a basic sociocultural theorem is used, which links language as well as other areas of development to verbal interaction in a social context. The result is presented as patterns in attitudes and experiences of pedagogues and children, as they show in observations of varied contexts of social interaction and interviews. As results show, children of immigrant origin show resilience to negative influences brought on by pedagogues in social contexts coloured by dialogue and co-learning.

As we all know Sweden as a country, appears to be homogenus. At the middle of 1960’s the emigrants from ancient Jugslavia came to Sweden as an workforce. At that time it was the majority of the emigrants from ancient Jugoslavia that established their lifes in Sweden. The second period for the emigrants from ancient Jugolsavia was at the biginning of 1990’s because of the civil war in Bosnia and Herzegovina. The figure of population from ancient Jugoslavia then were about 100 000 people. Today this makes the people with Jugoslavian ethnical  background two different kind of genereation in Sweden. The main purpose is to emphasize different case-studies that define how chosen individuals has manage to succeed on the media-sector in Sweden, one from both of the generation. The uniqe with this thesis is that the focus is on two different indviduals from Jugoslavia or with Jugoslavian background. Meanwhile these chosen individuals are well-known in the media-sector.   From a educational, cultural and also emotinal ponit of view this thesis will illustrate two different understandings about the purpose of this thesis. The purpose is; to explain the situation through qualitative interviews with Sladjan Osmanagic from the commercial channel VIASAT Sport and Emir Osmanbegovic from the Swedish Public Service, TV4. Another interesting aspect is to declare how the benefit of different cultures are treated and recieved today, at the media-market in Sweden.

The society’s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers’ views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support. Another aim is to investigate whether the special educators, that I have interviewed, perceive any change in design of special education while they have been working as teachers. For my study, I have used interview as a method. I have interviewed seven special education teachers from six different schools, which constitutes the empirical material for my analysis. The theory I have used for the analysis of my empirical material consists of two different perspectives on how special education teachers look at pupils and the design of support for them. The first perspective says that the separate, special education should compensate the pupil for its shortcomings (“excluding”) while the other perspective is critical against the first one and points out that the regular education is the best solution for all pupils’ needs and conditions (“including”), with support from relevant resources. The result of the study shows a similarity between the schools included in my investigation. My conclusion of the investigation is that there are no differences how the special education is conducted, regardless geographical differences. The result from my interviews shows also a change of the view of the pupil and how society and curriculum treat pupils with needs of special support.

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj. Lärarens betydelse för integreringen av de utländska eleverna är även en viktig faktor. Det teoretiska perspektivet som studien grundar sig på är det interkulturella perspektivet.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.