No description available.

Människor är indelade i grupper efter kön, etnicitet och klass genom segregation och sociala strukturer. Då skolan är en av samhällets viktigaste institutioner bör den kunna eliminera begränsningarna i sociala och etniska bakgrunder. Syftet med studien är att undersöka dom sociala strukturerna på en gymnasieskola i den svenska multikulturella staden - Södertälje. Den metod som använts har varit observationer och intervjuer. Resultatet visar utifrån det att det finns tydliga sociala strukturer i skolan och att de är baserade med ursprung ifrån språk, etnicitet och klass. Slutsatsen har visat att etniskt svenska elever är en minoritet i skolan och det finns ingen interaktion mellan grupperna. / People are divided into groups by gender, ethnicity and class through segregation and social structures. School is one of society's most important institutions and should therefor be able to eliminate the limitations of social and ethnic backgrounds. This study has the purpose to examine the social structures at a secondary school in the Swedish multicultural city Sodertalje. The method used was observation and interviews. From the study, the results shows that there are clear social structures in the school and that they are based to language, ethnicity and class. Therefore from the study shows that students with Swedish origin are a minority in the school and there is no intercultural interaction between the groups.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lärarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssätten med elever som kräver särskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. Här undersöks även hur lärare och elever möter olika arbetssätt och metoder där de förhåller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv.

This thesis is based on longitudinal data of the Swedish population provided byStatistics Sweden and is conducted on behalf of the Institute for Analytical Sociology.The focus is on investigating the effectiveness of a frequent sequence miningmethod called constrained Sequential PAttern Discovery using Equivalence classes(cSPADE). The method is applied to data on segregation within workplaces, specificallyreasons for Swedish employees moving to more segregated workplaces. Thethesis found that no unique pattern of age, gender, education, unemployment, income,workplace size or foreignness index explain why a Swedish employee movesto a more segregated workplace. Evaluating the algorithm, it was found that thenumber of observations need to be smaller or an alteration of the algorithm needsto be done to reduce the process time for this specific data set.

"Specialpedagogik för alla" är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att söka efter kärnan i hur sex lärare med erfarenhet av specialpedagogisk undervisning i ämnet Idrott och hälsa upplever specialpedagogik och hur det tar sig i uttryck i deras arbete med särskilt stöd i ämnet.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Abstract Purpose. The study investigates how individual and structural factors affect children's mental illness in rural municipalities, and how schooling acts as a protective factor against mental illness. The report is based on reports from Barnombudsmannen (2018) and Bris (2018), which says that increased mental illness increases for children and schools have an unequal education where the children in rural municipalities have poorer school results than the national average. The theoretical reference frame of the study is Bronfenbrenner's ecological system theory. Method. One quantitative method is the basis for the study, which is based on surveys where respondents are children in rural municipalities. The data is collected by LoRDIA research projects and a stratification of the material is made to reach the appropriate population. Selected factors are hyperactivity, behavioural problems, relationships to peers, emotional symptoms, experiences of trauma and prosocial behaviour, school conditions, well-being in the residential area, the child's experience of family finances. Results. The study shows significant relationship between all of the above-mentioned factors and mental health. The mental illness of children can be understood as 43% of the studies examined factors. The results of the study can be seen to help increase understanding of the relationship between mental illness and risk and protection-factors for children living in rural municipalities. Conclusion. The results show that mental illness in the child is not only found as the child's individual characteristics but is linked to living conditions and the environment's ability to provide a safe home environment, good school and prosocial conditions. The significance of school and social authorities offering individualized efforts to prevent the increasing mental illness of children in rural municipalities is apparent from the results of the study. Keywords. Children, mental illness, rural, school, individual and structural factors, segregation

Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever och reflekterar om att stanna kvar på en skola med så kallat ”dåligt rykte”, trots att de har rätten att välja skola i ett annat område. För att få fram elevernas upplevelser och reflektioner har vi utfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av fenomenologi som teoretisk ansats. Intervjuerna visade att alla elever trivs i den undersökta skolan och de upplever inte att skolan är sämre än andra skolor. Faktorer som trygghet, hemkänsla, gemenskap och socialt nätverk lyfter eleverna fram som det viktigaste om skolan och området. Resultatet visade även att eleverna inte byter skola eftersom de känner sig oroliga över att dömas utifrån var de bor och på så sätt inte få likvärdig bemötande av lärarna och de andra eleverna. Slutsatsen är att eleverna inte upplever att ett skolbyte är nödvändigt i och med att de upplever sig gå på en bra skola som präglas av stark gemenskap och trygghet.

This study aims to investigate primary school teachers' perceptions of mainstreaming pupils in special needs to distinguish obstacles and the teachers’ perspective on pupils’ differences. Through qualitative interviews with a phenomenographical approach, four teachers' perceptions about individual integration obstacles and opportunities have been analyzed. The result has been sorted into description categories to visualize different aspects of obstacles and opportunities for individual integration. These are then analyzed on the basis of perceptions of pupils' differences in order to distinguish between the teacher's perceptions of pupils in special needs and inclusion and segregation. From an inclusive perspective, all teachers emphasize the social benefits of individual integration. The teachers' perceive individual integration as an opportunity to normalize differences and disabilities. At the same time, teachers perceive that individual integration requires including values in the classroom. Three of the teachers perceive the knowledge-sharing of specialists as more effective in the lesser teaching group. Three of the teachers perceive that teaching of SEN pupils requires individualized tuition and that a shortage of resources constitutes an obstacle for individual integration. The teachers' perceive individual adaptation as a balance between knowledge-orientation and social participation in the classroom. At the same time, they recognize that this adaptations also benefits other pupils. Analysis based on inclusive and compensatory perspectives on pupils 'differences shows that the teachers' perceptions varies and that none of them can be said to represent one perspective. There are both compensatory and critical perspectives in all teachers' perceptions. My analysis shows a connection between teachers' compensatory perceptions and the experienced lack of resources as an obstacle to individual integration while an inclusive view tends to lead in to less material and more value-focused challenges.

En skola för alla är en vision och ledord inom det svenska skolväsendet som syftar på gemenskap och jämlikhet. Trots en skollag som betonar vikten av integrering och där särskiljande lösningar ska undvikas har ett nytt fenomen uppstått under senare år, omvänd integrering. Med omvänd integrering menas att elever från grundskolan integreras och genomför sin skolgång i grundsärskolan. Detta fenomen kallat omvänd integrering är inget som betonas i skollagen dock bär rektorerna det övergripande ansvaret för elevernas skolgång. Denna kvalitativa intervjustudie syftade till att undersöka sex rektorers erfarenheter och resonemang gällande integrering och omvänd integrering. Studien uppmärksammar bland annat rektorernas perspektiv gällande normaliserande och stigmatiserande föreställningar om omvänd integrering samt positiva och negativa effekter av omvänd integrering. Med stöd i Goffmans teoribeskrivning om begreppet stigma, tidigare forskning inom studiens forskningsområde samt insamlad data kunde vi se att det fanns blandade meningar i resonemangen om omvänd integrering. Å ena sidan framkom det att när omvänd integrering användes som en alternativ lösning gjordes det utifrån vad som ansågs vara bäst för eleven. Å andra sidan framkom det att omvänd integrering användes då det fanns brister i grundskolans verksamhet. En upprepande anledning som framkom var verksamhetens bristande kunskaper i att möta elever i behov av särskilt stöd och att skapa en väl differentierad lärmiljö.