Fall orsakar de allra flesta höftfrakturerna och en tredjedel av alla över 65 år i Sverige faller varje år. En persons self-efficacy kan påverka hur aktiv personen vågar vara efter en höftfraktur vilket torde påverka den postoperativa rehabiliteringen. Syfte: Syftet var att vid hemgång från ortopedavdelning efter operation för höftfraktur undersöka om fallrelaterade self-efficacy skiljer sig i olika äldre åldersgrupper samt samband mellan fallrelaterad self-efficacy, gångförmågan och antalet vårddagar. Metod: Medelåldern i studien var 78 år. 14 personer ingick i studien. 6 av personerna tillhörde gruppen äldre/äldre (≥80 år) och resterande tillhörde gruppen yngre/äldre (65-79 år). Personerna som ingick hade ingen till mild kognitiv nedsättning. Frågeformuläret Falls-efficacy scale svenska versionen (FES(S)) även gångtestet Timed Up and Go användes. Resultat: Studien kunde inte påvisa några statistiskt signifikanta skillnader i fallrelaterad self-efficacy mellan yngre/äldre och äldre/äldre på FES(S) och dess delskalor. De äldre/äldre skattade dock sin fallrelaterade self-efficacy högre än yngre/äldre. Sambandet mellan FES(S) delskala för personliga aktiviteter i dagliga livet (PADL) och TUG i gruppen äldre/äldre var statistiskt signifikant. Sambanden mellan antalet vårddagar och resultaten på FES(S) var lågt till måttligt. Konklusion: Att äldre/äldre skattar högre på FES(S) och har ett starkt samband med resultaten på TUG är något som avdelningar skulle kunna ta hänsyn till i sin rehabilitering genom att träna vardagsaktiviteter för att tillägna sig ökad förståelse av vad de möts av vid hemgång.

Två studier undersökte hur self-efficacy, individens tro på sin förmåga, inverkar på prosocialt beteende i skolmiljö. I Studie 1 besvarade 121 gymnasieelever en enkät, som mätte akademisk och emotionell self-efficacy samt prosocialt beteende. I Studie 2 besvarade 48 gymnasieelever en enkät, som mätte emotionell self-efficacy och prosocialt beteende. Studie 1 visade att akademisk men inte emotionell self-efficacy korrelerade positivt med prosocialt beteende. I begreppet emotionell self-efficacy finns två känsloreaktioner: själv- och andraorienterade. Studie 1 tog hänsyn enbart till självorienterade reaktioner. Eftersom andraorienterade reaktioner saknades, kan det förklara bristen på samband. I Studie 2 korrelerade emotionell self-efficacy positivt med prosocialt beteende, och andraorienterade känsloreaktioner visade sig ha störst betydelse. Andraorienterad emotionell self-efficacy kan antas vara en kraftfull källa till prosocialt beteende i skolmiljö.

Syftet var att undersöka handbollsspelares generella efficacy, individuella - och kollektiva efficacy inom handbollssituationer samt nivån av utövandet. Studien bestod av två delar. Den första var kvantitativ med två frågeformulär; Schwarzers och Jerusalems Generell Self-Efficacy Scale samt Chase, Feltz och Lirggs Team Efficacy Questionnaire. Två lag från elitnivå (n=36) och två från lägre nivå (n=37) representerades. Resultatet visade att handbollsspelare på högre nivå har en högre grad av self-efficacy och kollektivt efficacy än de på lägre nivån. Den kvalitativa delen bestod av fyra intervjuer, två från varje nivå. Resultatet indikerade till särdrag mellan grupperna, gällande vad self-efficacy och kollektivt efficacy baserades på. Fortsatt forskning kring området är väsentligt för att öka förståelsen för spelares och ledares handlingar, därav kunna höja prestationen. / The purpose was to examine handballsplayers general efficacy, self-efficacy, collective efficacy and two levels within the sport. The study had two parts. Part one had a quantitative approach with two questionnaires; General Self-efficacy Scale (Schwarzer & Jerusalem, 1995) and Team Efficacy Questionnaire (Chase, Feltz & Lirgg, 2003). Two teams of the highest (n= 36) and two teams of a lower (n= 37) level were represented. The result showed that the athletes in the higher level had higher Self-Efficacy and Collective Efficacy. Part two was qualitative and contained four interviews. The result indicated that there was a difference between the two levels within the sport. Continued research is important to increase the comprehension in this area, and there for increase the athletes’ performances.

Syftet med föreliggande undersökning är att få kunskap om hur några arbetslösa ungdomar upplever sin situation som arbetslös, vilket studeras med fokus på framtidstro, sin egen förmåga/kompetens till att påverka möjligheterna att få jobb samt vilka faktorer de upplever är viktiga när det gäller att få ett jobb inom en snar framtid. Detta studeras utifrån teorierna om locus of control och self-efficacy. Två tjejer och fem killar i åldrarna 16-24 år, samtliga arbetslösa och inskrivna på Ungdomskraft, deltog i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av ungdomarna har en hög tilltro till sina egna resurser och upplever att de själva har kontroll över sin situation som arbetslös. Vidare visade resultaten på ett mönster mellan intern locus of control och hög self-efficacy i samband med en positiv framtidstro med avseende på att få ett jobb. / The purpose of this study is to gain knowledge intohow some unemployed young people perceive their situation as unemployed,which is studied with a focus on their faith in the future, their ownability/competence to affect thechances of getting a job, and whichfactors they feel is importantwhen it comes to getting a jobin the near future. This is studied from theories of locus of control and self-efficacy. Two girls and five boys in the age between 16-24, all unemployed and enrolled in Ungdomskraft, participated in semi structured interviews. Theresults showed that the majority of young people have a high confidence in their own resources and feel that they have control overtheir situation as unemployed. Furthermore,the result showed patterns between internal locus of control and high self-efficacy in relation to a positive faith of the future when it comes to getting a job.

Bakgrund: Artros är den vanligaste reumatiska ledsjukdomen i Sverige. Totalt har mellan 7-800 000 personer i Sverige artros. Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket som leder till bristande funktion, stelhet och smärta i leden. Med motion så kan man både förebygga sjukdomen och minska symptomen. Studier har visat att motion ger lika bra smärtlindring som smärtstillande, vid lätt till måttlig artros. Att träna upp sin känsla av sammanhang och copingfärdigheter kan vara ett sätt att öka sin känsla av egen förmåga och på så sätt lära sig hantera smärta och sjukdom. Syfte: Att undersöka hur styrketräning påverkar personer med artros vad det gäller smärta och rörlighet. Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades, för att sedan jämföras och sammanställas i ett resultat. Resultat: Styrketräning ger stora fördelar för personer med artros. Vilken sorts träning det handlar om verkar inte spela någon större roll. Huvudsaken är att man stärker upp musklerna för att avlasta leden, vilket leder till minskad smärta och större rörlighet. Slutsats: Styrketräning påverkar personer med artros på ett positivt sätt både vad det gäller styrka och rörlighet. I studierna som granskades visades en signifikant skillnad i grupper där styrketräning användes som behandling. / Background: Osteoarthritis is the most common rheumatic arthritis in Sweden. In total, between 7 to 800,000 people in Sweden suffering for osteoarthritis. Osteoarthritis involves an imbalance between the formation and degradation of articular cartilage that leads to loss of function, stiffness and pain in the joint. With exercise, you can both prevent disease and reduce symptoms. Studies have shown that exercise gives equally good pain relief as pain relievers, in mild to moderate osteoarthritis. To practice the sense of connection and coping abilities can be a way to increase the sense of self-efficacy and a way to learn to deal with pain and illness. Aim: To investigate how strength training affects people with osteoarthritis in terms of pain and mobility. Method: A literature review where ten scientific articles were included and examined, and then compared and combined in a result. Results: Strength training provides great advantages for people with osteoarthritis. What kind of training does not seem to play any major role. The main thing is that it strengthens the muscles to relieve the joint, resulting in reduced pain and greater mobility. Conclusion: Strength training affects people with osteoarthritis in a positive way in terms of both strength and flexibility. In the studies reviewed was a significant difference in the groups where strength is used as a treatment.

This paper surveys the insider opinions and awareness’s of swedish bank loan officers, managers and board members on their view of the new capital requirements in light of the European Sovereign Debt Crisis, less than optimal rules and the opaqueness of state issued sovereigns. The paper will try to find the rationale in the reasoning of bank insiders and discuss their views in relation to current research. The ground breaking inside perspective will give researchers insight into the bank insiders’ view, which is previously not known in current research.

Studien vill belysa hur de undersökta ungdomarna ser på sina möjligheter att ta sig ur arbetslösheten. Gentemot teorier, publicerad litteratur och forskning har studiens syfte varit att synliggöra vad respondenterna anser sig själva kunna göra för att ta sig ur arbetslösheten, vilket stöd den anser sig behöva och hur de tänker kring sin framtid i förhållande till arbete och studier. En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, det har utförts intervjuer med fem arbetslösa ungdomar. I studien framkom att respondenternas tilltro till den egna förmågan påverkar deras agerande och bedömningar av sina möjligheter gällande studier och yrken. Resultatet visar att utbildning ses som en väg ur arbetslösheten och att ungdomarna utöver det se få saker de kan göra för att påverka sin situation. Av samhället vill respondenterna bli sedda och lyssnade på som de huvudaktörer de är i frågan och ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv ser vi det som vår uppgift att se och lyssna till individen. / The study will shed light upon how surveyed youths view their possibilities in regards to getting out of unemployment. Considering academic theory and published literature on the subject, the purpose of the study was to highlight how the respondents individually consider themselves able to commence into employment, what support systems are available to them, what they feel would be necessary or helpful, and how they think about their futures in relation to work and studies. A qualitative study was undertaking, conducting interviews with five young unemployed subjects. The examination of the results found that the respondents´ confidence in their assessment of their individual lives and decisions made. The respondents wish not to be cast aside, but listened to and seen as society sees others in opposite positions to the youths.

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt för problemorienterad med stort fokus på just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning på de förhållanden och processer som bidrar till att människor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade därför till att undersöka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt stöd. Datainsamlingen genomfördes med ett webbaserat frågeformulär bestående av en av författarna konstruerad skala avseende att mäta positiv feedback. Vidare användes Work Locus of Control Scale, General Self-Efficacy Scale och subskalan Socialt Stöd ur QPS Nordic. Respondenterna i undersökningen var anställda vid tre grundskolor i en medelstor stad i mellansverige. Studien omfattade 58 deltagare varav 47 kvinnor och 11 män. Stickprovet var representativt för populationen enligt jämförelse med kommunens personalstatistik. Resultatet av denna studie visade att det fanns samband mellan positiv feedback och self-efficacy samt intern locus of control. Resultatet tydde på att positiv feedback spelade en signifikant roll i en arbetskontext. Positiv feedback är därför en variabel att beakta vid studier av arbetstillfredsställelse och arbetsprestation. / Organizational psychology can sometimes appear too problem-oriented emphasizing only the problems and conflicts within organizations. Though there is some focus on studying of the relationships and processes that contributes to people, groups and organizations working well. The purpose of this study was so to explore possible relationships between positive feedback, self-efficacy, locus of control and social support. Data was collected through a web-based questionnaire. The scales that were used were Work Locus of Control Scale, General Self-Efficacy Scale and the Social Support subscale from QPS Nordic. To measure positive feedback the authors constructed a scale specifically for the task. The participants of this study were employees at three different elementary schools in a middle-sized town in Sweden. The sample size was 58 persons (47 women and 11 men). The result of this study showed significant correlations between positive feedback, self-efficacy and locus of control. Conclusions made from the result are that positive feedback plays a significant role in the workplace and is a variable to consider for further investigation.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av överkonfidens samt hur den varierar mellan olika typer av bedömningar och personer. Mätinstrumenten som användes var dels ett frågeformulär om invånarantal i svenska kommuner med självbedömningsfrågor om prestation, och dels det svenska frågeformuläret om General Self-Efficacy. Totalt undersöktes 65 manliga respondenter. Resultatet visade att överkonfidens inte förekom, respondenterna var realistiska i bedömningarna av den egna prestationen. Differensen mellan bedömning och prestation varierade inte mellan olika typer av bedömningar. Vidare visade resultatet inget samband mellan generell self-efficacy och differens mellan bedömning och prestation. Ett negativt samband visades dock mellan de underkonfidentas generella self-efficacy och underkonfidens. Förslag på framtida forskning är att vidare undersöka realismen i olika konfidensmätningar, och att undersöka samband mellan generell self-efficacy och överkonfidens med frågeformulär konstruerade för att generera överkonfidens. / The aim of the study was to investigate the existence of overconfidence and how it varies between different types of judgments and individuals. The instruments that were used were both a questionnaire about inhabitants in Swedish municipalities including self-judgmental questions of performance and the Swedish questionnaire of General Self-Efficacy. A total of 65 male respondents were examined. The result showed that overconfidence did not occur; the respondents were realistic in judgments of their own performances. The difference between judgment and performance did not vary between different types of judgments. Furthermore the result showed no correlation between general self-efficacy and difference between judgment and performance. Although a negative correlation was shown between the underconfidents’ general self-efficacy and underconfidence. Suggestions on future studies are to further investigate the realism in different confidence measurements, and to investigate correlation between self-efficacy and overconfidence with questionnaires that are designed to generate overconfidence.

Individens tro på den egna förmågan benämns self-efficacy och är en viktig del vid avgörandet av hur en uppgift ska lösas, samt av hur resultatet blir. När individer presterar spelar feedback en central roll för om det kommer att skapas motivation att uppnå målen eller inte. Ovan nämnda begrepp är även centrala för den kollektiva self-efficacy som är gruppens tro på sin förmåga. Studiens syfte var att undersöka hur en individs self-efficacy påverkas vid ett negativt utfall inom ett prestationsområde. En enkätundersökning med 81 lagidrottsspelare genomfördes i Västmanlands län. Resultatet visade att det fanns en nedgång i skattad self-efficacy efter ett negativt resultat på en match. Studien visade även på sänkningar i skattad motivationen och kollektiv self-efficacy samt en höjning i upplevd feedback. Slutligen diskuteras vad anledningen till de sänkningar berodde på samt hur vidare forskning kan undersöka saken djupare.