Syftet med detta examensarbete är att undersöka nyanlända SFI-elevers karriärdrömmar i Sverige, vilka de är och hur de uppnås i Sverige. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter och begräsningar det finns för att uppnå dessa. Frågor som ställs är vilka uppfattningar om karriärdrömmar de nyanlända SFI-eleverna har i Sverige, samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för att uppnå dessa i Sverige. För att undersöka detta har vi använts oss av den narrativa livsberättelsemetoden, och utfört intervjuer med sex nyanlända SFI-elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Carrership, och Abdelmalek Sayad’s teori om att ”varje invandrare är en utvandrare”. Uppsatsens huvudresultat visar att det finns kontraster och skillnader mellan respektive hemland och Sverige när det gäller synen på betydelsen av utbildning för att kunna arbeta med något. Ett annat resultat visar att en kunskap i svenska språket är av betydelse för att kunna bli delaktig i det svenska samhället, samt för att skaffa sig ett arbete. Ett sista resultat visar att hemlandets drömmar om utbildning och arbete lever kvar, hos de nyanlända SFI-eleverna, även i Sverige.

Att integrera som nyanländ i Sverige och komma in på arbetsmarknaden kan vara en tuff resa. Det svenska utbildningssystemet kan vara en utmaning och att någonstans i lärande processen kan den nyanlända behöva vägledning av en studie- och yrkesvägledare. Studien består av sex kvalitativa intervjuer med SFI-studerande i en mindre kommun i Sverige på vuxenutbildningen. Syftet med den här studien är att öka förståelsen om SFI-studerandes upplevelser och behov av studie- och yrkesvägledning inför sitt framtida karriärval. Den här studien ska också ge en djupare förståelse av vilka inre och yttre faktorer, de studerande upplever påverkar dem att utvecklas. De SFI- studerande har upplevt hinder och begränsningar inför sina framtida karriärval, men de har också sett möjligheter till att fortsätta sina studier för att komma närmare arbetsmarknaden. Det svenska språket har upplevts som det största hindret i SFI-studerandes utveckling och behovet av studie- och yrkesvägledning har funnits sedan SFI-studiernas start. Gemensamma faktorer som alla de intervjuade har upplevt är oro och stress inför framtiden, samt saknaden av att inte ha kunskap om det svenska utbildningssystemet. En oro och stress som de SFI-studerande upplever påverkar deras tro på framtiden, tron på sina egna förmågor och deras handlingshorisont, kopplat till Careership Theory. Inför framtida forskning skulle studien kunna få ett annat perspektiv om intervjuerna istället var verksamma studie- och yrkesvägledare inom SFI. Genom att intervjua studie och yrkesvägledare kunde då studien få vägledarens upplevelser och de utmaningar de står inför att vägleda nyanlända. Studien skulle då kunna leda till en ökad förståelse hur arbetet med att vägleda nyanlända kan förbättras.

I detta examensarbete undersöks synen på litteracitetsundervisning ur ett resursperspektiv hos lärarna på studieväg 1, inom utbildningsformen svenska för invandrare. Syftet med studien är att öka förståelse och sprida kunskap om hur en litteracitetsundervisning kan tillämpas på studieväg 1, på SFI. Studien har en kvalitativ forskningsinriktning där sex intervjuer genomförts med sex verksamma lärare.En litteracitetsundervisning ur ett resursperspektiv har sin utgångspunkt i elevernas olika resurser som kopplas samman med deras arbete inom olika litteracitetspraktiker. Undervisning bygger på vardagsnära och autentiskt material med en syn på elevernas olika kunskaper, erfarenheter och språk som goda verktyg i en litteracitetsutveckling. Undervisningen kräver en lärare med rätt kompetens och med ett stort engagemang som är följsam sin elevgrupp.Studien har en vidsträckt syn på litteracitet vilket innebär att litteracitet innefattar något mer än att bara kunna läsa och skriva i ett formellt skolsammanhang. I begreppet ingår även muntligt språk, tolkning av bilder, logotyper, symboler av olika slag, multimodala textbudskap eller visuella texter samt hantering av digitala medier och baskunskaper i matematik.Resultaten visar att det är viktigt att göra en noga kartläggning av elevernas resurser i form av tidigare språkliga erfarenheter och kunskaper. Studiens deltagare lyfter även fram ett vuxenperspektiv och vardagsnära material som är aktuellt för eleverna, som två fundament i en grundläggande litteracitetsundervisning.Nyckelord: Kartläggning, litteracitet, litteracitetsundervisning, modersmålslärare som resurs, resursperspektiv, SFI.

Syftet med arbetet är att undersöka explicit uttalsundervisning vid svenska för invandrare (SFI) under vårterminen 2022 ur ett lärarperspektiv. Detta görs med stöd av tre bärande forskningsfrågor som undersöker hur explicit uttalsundervisning förstås i förhållande till fonetik, fonologi och prosodi samt hur SFI-lärarna värderar sina egna förutsättningar att bedriva explicit uttalsundervisning. Undersökningen har skett genom en metodkombination där kvantitativa data har samlats in via en webbenkät samt genom uppföljande kvalitativa intervjuer. Arbetet vilar på en fenomenologisk grund där lärarnas upplevelser, uttryckta tankar och erfarenheter kring undersökningens kärna, det vill säga explicit uttalsundervisning, står i fokus. I intervjuerna utvecklar de deltagande SFI-lärarna sina tankar i samtal med forskaren och skapar en djupare förståelse och kunskap för ämnet i enlighet med det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar en ögonblicksbild av uttalsundervisningen vid SFI under vårterminen 2022 som den återges av informanterna. Bilden i sig är inte generaliserbar, men genom sin komplexa utformning tyder den på att uttalsundervisningen vid SFI förstås och praktiseras olika utifrån läraren och dennes individuella kunskap och intresse. De deltagande SFI-lärarna anser uttalsundervisning som en viktig komponent vid SFI men den utförs dock sällan systematiskt. Vokalljud, reduceringar och konsonantljud är de områden som oftast undervisas explicit och främst genom arbetsmetoder som högläsning i olika former. Uttalsundervisning vid SFI är idag relativt obeforskat men förhoppningsvis kan detta arbete bidra till att öka intresset för området.

Syftet med studien är att undersöka latiniseringen av litterata studieväg 2-nybörjarelever på sfi ur ett didaktiskt och emiskt perspektiv och närmare bestämt samla andra lärares erfarenhet kring latinisering av elever. Studien ämnar svara på frågor om de utmaningar lärare upplevt, om de anpassningar som införts och hur framgångsrika dessa var samt om vad lärare anser att de skulle ha gjort annorlunda. Datainsamlingsmetoden för att samla lärares erfarenheter har varit intervjuer och deras innehåll har båda analyserats induktivt och deduktivt bl.a. utifrån studiens frågeställningar. Resultaten visar att utmaningar kan bl.a. avse inkluderingen av elever i behov av latinisering i den ordinarie klassen och tidsramen för latinisering. Resultaten visar även att en lösning för att kunna inkludera alla elever i den ordinarie undervisningen har varit att differentiera undervisningen och att detta utgör en stor del av undervisningen i en klass med nybörjare på studieväg 2 där icke-latiniserade och latiniserade elever får gå tillsammans. De intervjuade lärarna framför därför önskemål att elever i behov av latinisering borde få gå en latiniseringskurs innan de integreras i en ordinarie klass alternativt att de latiniseras i en separat klass och samtidigt deltar i den ordinarie undervisningen för att komma i kapp och bättre förstå det som görs i den ordinarie klassen.

This licentiate thesis focuses on Sfi students (municipal adult education in Swedish for immigrants) with limited opportunities to participate in formal education prior to their immigration to Sweden, and their basic literacy development in Swedish as a second language. The overall aim of the research project is to identify experiences of literacy among the students, in their everyday lives as well as within the school setting, in order to explore how the students’ participation in different literacy practices provide a foundation for their investment in their own literacy development. Linguistic ethnography is employed as the overarching methodological approach, and the empirical data was produced through classroom observation, ethnographic shadowing and stimulated recall interviews. As a means of emphasizing the students’ perspectives on literacy and analyzing them in terms of investment, the emic approach has been particularly important. Drawing on examples of literacy events in the empirical data, literacy practices were analyzed. Understood in a broad sense, the concept of literacy here includes the use of a wide repertoire of semiotic resources, languages and technologies, as described within the field of New Literacy Studies (NLS, Barton, 2007). In addition to NLS, the theoretical frame used in the project was transliteracy (García, 2020; Canagarajah, 2013), critical literacy (Martin-Jones, 2007) and theory of investment (Norton, 2000; Darvin & Norton, 2021). The results show that the knowledge, experiences and needs of the students are often marginalized by a deficiency perspective on their abilities as well as an ethnocentric view of functional literacy. In their everyday lives, the students’ various communicative purposes required them to use a multifaceted repertoire of interrelated abilities, modalities and semiotic resources, which differ significantly from those emphasized and utilized in the classroom setting. Through theoretical perspectives on investment, a tension between the students’ agency, on the one hand, and the dominant institutional understanding of how written language should be used and developed, on the other hand, is thereby made visible (see Norton & Darwin 2015, 2020). / Denna licentiatuppsats handlar om vuxna elevers användning och utveckling av skrift på ett andraspråk såväl i vardagen som inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Med grund i lingvistisk etnografi har tre fokuselever, Sonya, Tara och Alan observerats och intervjuats. Gemensamt för fokuseleverna är att de tidigare i sina liv haft begränsade möjligheter att delta i formell utbildning och därför inte getts förutsättningar att tillägna sig grundläggande läs- och skrivförmåga. Uppsatsens fokus är elevernas möten med skrift och deras perspektiv på den egna skriftspråksutvecklingen på svenska. Studien bidrar därför med kunskap om hur det är att orientera sig i ett nytt land på ett nytt språk och hur tidigare begränsade erfarenheter av möten med skrift ständigt kontrasteras mot situationer i det starkt skriftspråkcentrerade svenska samhället. Därmed synliggörs de komplexa och dynamiska litteracitetspraktiker som eleverna är en del av och de spänningar som uppstår i mötet mellan dessa litteracitetspraktiker. Genom beskrivningarna av elevernas deltagande i de olika litteracitetspraktikerna visas och diskuteras även elevernas förutsättningar att investera i sin skriftspråksutveckling.

Studien har två syften: att undersöka relationen mellan inlärningen av ett andraspråk, i vuxen ålder, och inlärares identitet och att ta reda på om personer som arbetar på SFI, som har kommit till Sverige i vuxen ålder, arbetar identitetsstödjande med språkinlärning eller bemöter eleverna på ett sätt som stödjer identitetsskapandet för eleverna. För att undersöka detta har semistrukturella intervjuer använts och de har analyserats med hjälp av metoden fenomenografi. De åtta personer, som har intervjuats, har alla kommit till Sverige i vuxen ålder och arbetar inom olika yrkesområden på SFI i en mellanstor, svensk stad. I intervjuerna framkom att alla de intervjuade personerna förändrade sin identitet när de var nya i Sverige. Undersökningen visar att det som var svårast var att hitta nyanser i språket och att uttrycka känslor och åsikter på det nya språket. De intervjuade sa att de kopplade sin egen bakgrund till eleverna och bemötte eleverna på ett identitetsstödjande sätt. Det man behöver jobba med på SFI är nyanser och djup i språket, att veta i vilken kontext man kan använda ett visst språkbruk och att jobba med språk och kultur på samma gång. Det skulle fungera identitetsstödjande att reflektera över hur man kan komma in i samhället och bli delaktig. Alla som möter nyanlända behöver bortse från språksvårigheter och istället se människan bakom orden. / The study has two purposes: to investigate the relation between second language learning as an adult and the students' identity, and to analyse if the persons who work at SFI (Swedish for immigrants), who has arrived to Sweden as adults, work to support the students' identity as they learn the languages, or if they treat the students in a way that support their creation of a new/changed identity. To investigate this, has semi-structural interviews been used and they have been analysed with a method called “fenomenografi”. The eight persons who have been interviewed have all come to Sweden as adults and they work with different professions at SFI, in a middle-sized town in Sweden. In the interviews you could see that all the informants changed their identities when they had just arrived to Sweden. The study shows that the hardest point in the language learning was to learn to use the shades of meaning and how to express feelings and opinions in the new language. The informants told that they connected their own historical background with the students' stories and treated them in a way that supported the students' identities. At SFI you need to work with the use of different shades of meaning and go to the bottom with the language. You must also work with how to know where in different contexts you should use different styles in languages and work with both language and culture at the same time. It would work as a support to the identities to reflect on how to get into and participate in the society. Everyone who gets to meet persons who have recently arrived needs to leave the difficulties with the language out of account and instead see the individuals behind the words.

The need for second language learning is increasing in today’s multicultural and globalized society, and adult studies are becoming more common. Teachers must encourage all students, and all schools need to promote equality. Motivation is one of the most important factors for positive learning and progress, and it can be helpful for second language teachers to know more about this subject. The aim of this study was to examine which motivational factors that influence adult immigrants to learn Swedish through SFI education in Sweden. The importance of different motivational factors in studying was examined. Results were produced through a combined method of a survey among 44 SFI students, and interviews with six of these students. A future job was the factor that had the greatest impact on the informants’ motivation to study SFI. Also the ability to help their children with school work was essential to them. It is important to know Swedish in Sweden and that contributes to the desired independence. Meaningfulness, future goals and positive expectations are important for motivation. The study cannot be generalized to a larger population, but it can say something about the diversity in today’s schools. Further studies are proposed in the conclusion.

Vissa elever blir inte godkända när de förväntar sig att bli det – så även inom utbildningen i svenska för invandrare (SFI). En del av dessa elever förstår inte heller att de inte är godkända eller varför de inte är godkända. Bakgrunden till denna studie var att jag själv kände ett behov av att förstå sambanden kring detta för att om möjligt minska problemet i mitt framtida yrkesliv. Syftet var att söka svar på varför vissa SFI-elever inte förstår sin ofullständiga uppfyllelse av kursmålen. Forskningsfrågorna som användes för att undersöka detta var följande: Får eleverna formativ bedömning i undervisningen och i så fall vilken? Har eleverna metakognitiv insikt och får de metakognitiv träning i undervisningen? Vilka andra faktorer har betydelse för elevernas förståelse för sin ofullständiga uppfyllelse av kursmålen? Metoden var att intervjua dels lärare, dels elever. Elva lärare svarade på en enkät med både bundna svarsalternativ och möjligheter till kommentarer.  Två SFI-elever som inte förstår varför de ännu inte är godkända intervjuades genom ett personligt möte med en elev i taget i knappt en timme. Det känsliga i studiens ämne gjorde att dessa intervjuer täckte även andra frågor. Resultatet visar på både överensstämmelse och diskrepans mellan lärarsvaren och elevsvaren. Överensstämmelsen gäller vissa anledningar till elevernas bristande självbedömning såsom utbildningsbakgrund, privat situation och syn på SFI. Diskrepansen gäller synen på hur undervisningen är upplagd, där lärarna uppger användande av många olika metoder för formativ bedömning och några för metakognition, men där eleverna inte uppger några metoder för formativ bedömning och uppvisar brister i sin egen metakognition. Eleverna känner inte till kursmålen, tror sig snart vara godkända och förstår inte varför de inte får skriva det avslutande provet. I diskussionen dras slutsatsen att dessa elever behöver mer formativ bedömning, bland annat genom mer återkoppling kring det de inte behärskar samt fler metakognitiva strategier, bland annat för att få svåra privata situationer att inverka mindre på inlärningen. Ytterligare faktorer som spelar roll för möjligheter till bättre självbedömning hos eleverna är deras uppnådda språknivå, beaktande av det faktum att de är vuxna samt SFI:s kontinuerliga intagning.

Att leva i ett nytt land ställer nya utmaningar. Den nyanlända måste anpassa sig till nya traditioner, en ny kultur och ett nytt språk. Att lära sig kommunicera på ett nytt språk är för det mesta en komplicerad och lång process. Det finns många utmaningar och motivationen och drivkraften hos den nyanlända måste vara stark   Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken syn nyanlända har på språkets betydelse för integration och vilka faktorer de upplever som centrala för sin språkinlärning. Uppsatsen är byggd på tidigare forskning samt det insamlade intervjumaterialet med hjälp av fenomenografisk forskningsanalys.  En kvalitativ studie med fenomenografisk analys har genomförts, där resultatet baseras på data från semistrukturerade intervjuer. Fjorton respondenter deltog i undersökningen, hälften män och hälften kvinnor. Respondenterna är alla elever på SFI i Nässjö kommun och intervjuerna utfördes på Nässjö Lärcenter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide som gav utrymme för följdfrågor. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av fenomenografisk forskningsanalys med utgångspunkt från tidigare forskning samt det insamlade intervjumaterialet för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. I resultatet presenteras fem kategorier som är indelade efter respondenternas inställningar som uppkom ur intervjuerna. Kategorierna fokuserar på deras generella inställning till språkinlärningen och dessa är: Den glada med positiv inställning, den tacksamma som vill ge tillbaka till samhället, den överlevande och praktiska, den uppgivna och frustrerade samt den målmedvetna och ambitiösa som törstar efter kunskap. I resultatet framkommer det att språket är ett viktigt verktyg för integrationen. Resultatet visar även att för flera av respondenterna var språket både det svåraste och det viktigaste med att integreras. De intervjuade diskuterade i flera fall att utan språket kan man inte bli en del utav samhället och att det svenska språket är som en nyckel in i Sverige och samhället. Detta belyser vikten av både institutionell språkutbildning och informella sätt att lära sig språket. / Living in a new country poses new challenges. The immigrants must adapt to new traditions, a new culture and a new language. Learning to communicate in a new language is for most people a complicated and long process. They face many challenges and the immigrant’s motivation and willingness must be strong.   The purpose of this paper has been to investigate what views immigrant have on the importance of language for integration and what factors they perceive as central to their language learning. The essay is based on previous research as well as the collected interview material using a phenomenografic research analysis. A qualitative study with phenomenografical analysis has been conducted, based on data from semi-structured interviews. Fourteen participants took part in the conducted interviews, half of the participants were men and half of them were women. The participants were all students at SFI in Nässjö Municipality and the interviews were conducted at Nässjö Lärcenter. The interviews were conducted using an interview guide that gave scope for follow-up questions. The result has then been analyzed by means of a phenomenographic research analysis, starting with previous research and the collected interview material in order to answer the essay questions. The result presented five categories that were sorted according to the participants conceptions that arose from the interviews. The categories focused on their general attitude towards language learning and these were: The happy one with positive attitude, the grateful one who wants to give back to society, the survivor and the practical, the stated and frustrated as well as the goal-conscious and ambitious who thirsts for knowledge. In the result, it appeared that language is a very important tool for integration. The result also showed that for many of the participants, the language was both the most difficult and the most important matter in integrating into society. The participants discussed in several cases that without the language one cannot be a part of society and that the Swedish language is a key in to Sweden and the society. This highlights the importance of both institutional language education and informal ways of learning the language.