The intention of this thesis is to take a closer look at the information practices of SFI students, a group that is not researched much in regards to their behavior of handling, processing and searching for information and news. This was done using a survey that was sent out to 90 students at an SFI school and it resulted in 59 students answering, furthermore this empirical data was then analyzed using Reckwitz (2002) basic ideas about practice theory, further built on Shove, Pantzar & Watsons (2012) thoughts on the different concepts, as well as Savolainen's (2007, 2008) thoughts on information practice. Findings show that a majority of the respondents search for both information and news with the help of the internet, and furthermore is sharing as well as receiving information and news to and from others of great importance. The study also finds that the respondents think of information as knowledge and learning, and that information and news is something that can be helpful in regards to being aware of ones surroundings and the rest of the world. Findings show as well that the global COVID-19 pandemic has had an impact in regards to how the respondents search for information and news, and how they perceive it.

Den som säger sig tillhöra en viss religion kan i praktiken vara mer eller mindre troende, eller inte troende alls. Det kan handla om att man firar vissa högtider men utan att särskilt bry sig om deras religiösa innebörd, eller att man ibland deltar i gudstjänster och ber någon gång i månaden, eller ett liv iständig hågkomst av Guds närvaro. Spektrat av religiositet för en person kan vara allt från att religionen endast har kulturell betydelse till att man lever sitt liv helt enligt dess påbud, såväl som att man anser att religion är en privatsak till att man arbetar för att samhället skall formas enligt religionen. Vad gäller islam i Sverige har de muslimska samfundens organisation och aktiviteter beskrivits i ganska stor detalj. Däremot finns inte mycket kunskap om de värderingar de står för. Och vad gäller värderingar och övertygelser hos muslimer i allmänhet finns nästan ingenting skrivet. Denna uppsatstar fasta på den kunskapsbristen. Genom en enkätbaserad attitydundersökning av explorativ karaktär med muslimska SFI-elever somrespondenter har följande frågor undersökts: - Är fundamentalism ett utbrett fenomen inom denna grupp? - I hur stor utsträckning anser man att shari’a bör gälla för muslimer i Sverige och vad är attityden tilldemokrati? - Hur ser relationen mellan religion och moral ut och hur uppfattas det svenska samhället i dettasammanhang? Undersökningens resultat är överlag i samstämmighet med tidigare undersökningar med liknande teman. Respondenterna har en överväldigande positiv attityd till demokrati och en stor del anser också att yttrandefrihet är bra. Samtidigt tycks många mena att islam är undantaget yttrandefriheten ochatt islamiska regler är viktigare än svensk lag. Stödet för shari’a är också påtagligt. En stor majoritet menar att gudstro är nödvändig för att vara en moralisk person och anser samtidigt att Sverige är ett moraliskt land. På grund av urvalsmetoden och den stora andel som avstått från att delta i undersökningen kan resultatet inte generaliseras utanför gruppen av respondenter.

<p>I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare.</p><p>I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet. Vissa hänvisar till att man bör redovisa för den svenska synen på homosexualitet och förklara svenska lagar och normer. Andra hänvisar till att man måste sprida tolerans, acceptans och värna om mänskliga rättigheter. De allra flesta har i sina resonemang de heterosexuella eleverna i fokus; de som antingen ska respekteras för sina åsikter, lära sig att respektera homosexuella eller lära sig om svenska lagar som rör homosexualitet. Endast ett litet fåtal lärare berör i sina svar tanken på de homosexuella eleverna, och i endast en enkät och en intervju tar informanterna spontant upp aspekten att elever kan vara homosexuella utan att det på något vis märks. Många lärare uppger att de tar upp homosexualitet när de diskuterar områden som familj och diskriminering, vilket visar på en ambition att förmedla homosexualitet som en naturlig och integrerad del av samhället.</p><p>I queer- och homosexualitetsforskningen påvisas ofta hur heterosexualiteten som exkluderande norm leder till sämre mående hos de människor som avviker från normen. Heteronormativitet leder till en blindhet inför möjligheten att vem som helst i vår närhet kan vara bi- eller homosexuell, och en brist på medvetenhet om hur man själv reproducerar denna exkluderande norm i sitt dagliga liv. I analysen av enkäter och intervjuer framkommer att många lärare har en ambition att sprida en tolerant och accepterande syn på homosexualitet. Åsikterna om hur och varför detta bör göras skiljer sig dock åt, och förståelsen för de homosexuella elevernas situation lyser ofta med sin frånvaro.</p><p>I analysen kan vi se hur acceptans av homosexualitet ofta beskrivs som ”svenska värderingar” vilket skapar gränser mellan ”de intoleranta invandrarna” och ”de toleranta svenskarna” och försvårar en nyansering av kulturer. Samtidigt finns en tendens att tala om homosexuella som om de varken vore en del av ”den svenska, toleranta kulturen” eller ”de utländska, ofta intoleranta kulturerna”, utan en helt egen, främmande kategori som vi andra kan vara toleranta eller intoleranta inför. Lösningarna på dessa dilemman skulle kunna vara en uppluckring av kategorier, kombinerat med en djupare förståelse för homosexuellas situation och heteronormativitetens innebörd.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka SFI-lärares upplevelser av sin arbetssituation under en offentlig upphandling. För att besvara syftet har i studien använts tre frågeställningar: - Hur beskriver lärarna att miljön på jobbet påverkas? - Hur beskriver lärarna att relationen mellan lärare och kommun påverkas? - Hur beskriver lärarna att privatlivet påverkas? För att besvara syftet har en kvantitativ metod där 12 lärare har svarat på en enkätstudie. Sedan har en kvalitativ metod används för att intervjua fyra av dessa SFI-lärare rörande deras arbetssituation under pågående offentlig upphandling. De svar som framkommit i enkätstudien samt intervjustu-dien har sedan analyserats enligt appraisalteorin. Resultatet för studien visar att arbetsmiljön, relat-ionen mellan lärarna samt klassrumsklimatet påverkas. Arbetsmiljön påverkas både positivt och negativt. Relationen mellan lärarna påverkas enbart negativt och klassrumsklimatet påverkas enligt lärarna inte i lika stor utsträckning. Lärarnas relation till kommunen försämras tydligt under en på-gående offentlig upphandling och privatlivet påverkas framförallt av de känslor som uppstår under osäkra arbetsförhållanden.

I den föreliggande studien undersöktes PT-nivåer inom morfologin och syntaxen uppnådda av 19 SFI-elever som studerade i samma grupp, kurs C. Syftet var att synliggöra och jämföra deltagarnas grammatiska kunskaper. Studien syftade också till att beskriva hur grammatisk kompetens förhåller sig till lexikal variation avseende verbanvändning i undersökningsgruppen. Deltagarnas skriftliga produktion (57 elevtexter) analyserades utifrån processbarhetsteorin och i förhållande till deltagarnas verbanvändning då antal använda verb presenterades och verben klassificerades utifrån deras  frekvens. Resultatet visar att eleverna ligger på olika PT nivåer både inom morfologin och syntaxen och spridningen är tämligen större inom morfologin. Resultatet i den undersökta gruppen visar också att inlärarens utveckling inom morfologin och syntaxen inte alltid sker simultant. Avseende verbanvändning finns det en tendens att de inlärare som befinner sig på högre PT-nivåer använder fler verb och visar en större användning av mindre frekventa, framför allt abstrakta mentala verb.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks fyra verksamma sfi-lärares erfarenheter av att undervisa elever med PTSD. Studien ämnar besvara hur lärarnas kännedom om PTSD ser ut, om lärarna tänker på att det skulle kunna finnas elever med PTSD i deras undervisningsgrupp, och huruvida det görs några anpassningar utifrån det, samt vad som ligger till grund för de anpassningar som görs i undervisningen. Resultaten visar att lärarna kan redovisa för de vanliga symtomen av PTSD, och att samtliga tänker på att det kan finnas elever med PTSD i undervisningsgruppen. Lärarna anpassar sin undervisning i olika grad, och det framkommer att flera av lärarna är osäkra på huruvida deras anpassningar egentligen gynnar elever med PTSD. Det som ligger till grund för de anpassningar som görs i undervisningen är främst tanken på elevernas hälsa och tillstånd.

Bakgrund: Sedan 1 juli 2018 har läroplaner och kursplaner reviderats med ett stärkt fokus på skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. Kursplanen i svenska för invandrare omfattas också av revideringen där arbetet med digital kompetens i SFI-undervisningen betonas. Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att undersöka hur SFI-lärare definierar begreppet digital kompetens och arbetar med att integrera digital kompetens i SFI-undervisningen. Metod: Den metod som tillämpas är kvalitativ metod med fenomenografisk ansats. För datainsamling användes ett webbaserat frågeformulär och fenomenografisk analysmodell i kombination med SAMR-modellen i databearbetningen. De teoretiska modeller som har använts i analysen är TPACK-modellen och Tony Bates riktlinjer för användning av teknologi i undervisningen. Resultat: Resultaten visar att digital kompetens definieras utifrån grundläggande datakunskap där centrala IKT-färdigheter ingår. Digital kompetens omfattar även förmågan att hämta, utbyta och bearbeta information i formella och informella sammanhang i vardagslivet. Av undersökningen framgår att envägsmedia används i SFI-undervisningen i större utsträckning än kommunikativ media. Slutligen visar undersökningen på att lärare integrerar den digitala kompetensen utifrån ämnesinnehåll och de förmågor eleverna ska utveckla inom ramen för SFIundervisningen. Däremot integreras inte samtliga delar, pedagogik, teknologi och ämnesinnehåll, på samma gång utan i separata former.

Made available in DSpace on 2016-04-26T20:48:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Fernando Emmanuel Fentanes Alvarez Marques.pdf: 879579 bytes, checksum: 347935261d11792ce79a43aaad1b86d5 (MD5) Previous issue date: 2015-02-03 / The main goal of the current academic work is to show and discuss the limits of the Housing Finance System (SFH) and Real Estate Financing System (SFI), with special focus on the analysis of housing funding limits. In this study the literature review was used as a source of empirical data. the statistics released by the Brazilian Association of Real Estate Credit and Savings Entities (ABECIP). The brazilian imobiliary funding issue goes through the long-term problem due to scarce credit lines. The capital market still falls far from the growing financing needs of the economy, especially with regard to corporate bonds. The funding sources that support the current housing credit volume are based on the Brazilian System of Savings and Loans (SBPE) and the Guarantee Fund for Employees (FGTS). It follows that the obstacle to increase the share of housing loans in GDP is not easy to solve. However, this work points clearly that the FGTS has the potential to offer lower financing rates than it has been offering. And it is also shown that SBPE is able to better allocate the funds raised by the savings / O objetivo principal deste trabalho é apontar e discutir os limites do Sistema Financeiro da Habitação (SFH) e do Sistema Financeiro Imobiliário (SFI), com especial destaque para a análise dos limites do funding habitacional. Neste trabalho foi adotada a pesquisa bibliográfica e usada como fonte de dados empíricos as estatísticas disponibilizadas pela Associação Brasileira das Entidades de Crédito Imobiliário e Poupança (ABECIP). A questão do funding imobiliário no Brasil é uma questão que passa pelo problema de funding de longo prazo, pois são escassas as linhas de crédito de longo prazo. O mercado de capitais, principalmente, no tocante a títulos corporativos, ainda está muito aquém das necessidades crescentes de financiamento da economia. As fontes de funding que sustentam o atual volume de crédito habitacional são pautadas no Sistema Brasileiro de Poupança e Empréstimo (SBPE) e no Fundo de Garantia por Tempo de Serviço (FGTS). Conclui-se que o entrave para aumentar da participação do crédito habitacional no PIB não é de fácil solução. Porém, fica claro que o FGTS tem potencial para oferecer taxas de financiamento mais baixas do que vem oferecendo e o SBPE tem condições de alocar melhor os recursos captados pela caderneta de poupança

No description available.

Under senare år har världen stått inför en ekonomisk kris, den värsta i modern tid. Trots att denna svåra tid innebar ekonomiska påfrestningar hos befolkningen så har det konstaterats att bidrag till ideella föreningarna har ökat. Allmänhetens ökade intresse har även lett till en ökad medial granskning av de olika välgörenhetsorganisationerna, vilket resulterat i flera negativa rapporter, vilka rubricerats som skandaler. Dessa skandaler har gett ett minskat förtroende hos bidragsgivarna för välgörenhetsorganisationer, vilket visas i en undersökning som presenteras i uppsatsen. Förtroende är därför ett centralt begrepp i denna uppsats. Undersökningen visar även att bidragsgivarna är av den uppfattningen att välgörenhetsorganisationerna brister i att redovisa kostnaderna för att bedriva bistånds-arbete, en av orsakerna till det minskade förtroendet.I Sverige finns två kontrollorgan vilka granskar välgörenhetsorganisationer, med syftet att bibehålla och öka förtroende för just dessa organisationer. I uppsatsen presenterar vi en teoretisk jämförelse mellan regelverken för redovisning som dessa kontrollorgan tillhandahåller samt Bokföringsnämndens allmänna regler kring redovisning för ideella organisationer. Den teoretiska analysen ligger till grund för att besvara vår forskningsfråga kring hur regelverken följs samt hur de verkar för att främja dess syfte. Frågeställningen besvaras utifrån en teoretisk analys av tre välgörenhetsorganisationer; Plan Sverige, Rädda Barnen och Unicef. Dessa tre tillhör de största insamlarna i Sverige. De har också en liknande fokusering samt ursprung vilket möjliggör en jämförelse mellan dem.Genom denna studie har vi genom metoden abduktion, kommit fram till att det finns skillnader mellan de regelverk som jämförts och på de krav som de ställer vid upprättandet av en årsredovisning för en ideell organisation. Dessa olikheter skapar grunder till förvirring hos bidragsgivarna. Riktlinjerna brister således i att ge klarhet och transparens till redovisningen, vilka är avgörande faktorer för att skapa förtroende genom redovisning. Det finns dock tecken på att organisationerna vill utveckla och anpassa sina årsredovisningar till bidragsgivarna och således bidra till en ökad förståelse för hur insamlade medel används, en anpassning som hämmas av de styrande regelverken. Vår uppsats resulterar i att en paradox uppenbarar sig, där vi ställer frågan om det kan vara så att kontrollorganen i praktiken motverkar sitt syfte och bryter ner dess kvalitetsstämpel genom att förhindra välgörenhetsorganisationerna att anpassa sina årsredovisningar utifrån givarnas synsätt.