Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om nio andraspråkselevers grammatiska kompetens i användningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ ställning samt spetsställning.  Eleverna läser på nivåerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare på vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet är också att jämföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrån processbarhetsteorin, som är en vedertagen teori över andraspråksinlärning. Processbarhetsteorin säger i stora drag att svenska lärs in i fem bestämda grammatiska steg vilka kommer i en bestämd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrån en bildserie på åtta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras på processbarhetsteorin.      Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar också mot att det finns stora skillnader inom grupperna. Den grupp som läser på C-nivå är den grupp som har kommit längst i användningen av alla de grammatiska strukturerna.  Den grupp som läser på B- nivå är den grupp som har lägst resultat.

No description available.

This thesis studies the impact of language education on the employment rate of immigrants in Swedish municipalities. Based on previous research and the theory of Hermut Esser, it aims to find a positive correlation between learning the Swedish language and the employment rate of immigrants. The language knowledge is measured by a Swedish for immigrants(SFI) - language course, which is from 2018 an obligatory part of the integration plan. Therefore, this study tries to see if passing the SFI language course affects the employment rate of immigrants in Swedish municipalities. To examine the impact of passing SFI language course on the employment rate of immigrants, Ordinary Least Square (OLS) regression analyses are used and data will be collected from Statistics Sweden (SCB) and the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SKL). After analyzing 240 municipalities between the years 2013-2016, and controlling for different variables, the results show that the passing of the language course decreases the employment rate of immigrants. This result can be explained firstly by the fact that language is no longer a vital part on the Swedish labor market or secondly, by stating that the SFI-language course does not give the level of Swedish that is needed to gain access to the labor market. Further by adding dummy variables for the municipalities to control what is constant during time, the result is no longer statistically significant. This result means that there are important variables that vary in the municipality level, which are affecting the language education and the employment rate of immigrants. However, as SFI language course is important part of the integration program, and this study cannot prove correlation between employment and SFI, the quality and the importance of the course can be lightly questioned. Further studies are needed to explain the low employment rate of immigrants.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de kulturella artefakterna har påverkats i samband med omställningen till distansarbete. Studien utgår från medarbetarnas perspektiv på Hermods SFI-skola. Vi avser att fokusera på de kulturella artefakterna; symboler, riter, ritualer, språkliga artefakter samt beteenden och värderingar. Studiens resultat visar att medarbetarna på Hermods SFI-skola uppfattar att organisationens kulturella artefakter har påverkats till en viss omfattning efter omställningen till distansarbete. Studiens resultat påvisar att förändringar i medarbetarnas fysiska arbetsmiljö har medfört en minskad öppenhet inom kulturen, men tillhörigheten kvarstår. Organisationens riter har inte påverkats efter omställningen till distansarbete i och med att det fortfarande har anordnats riter, men ritualerna har upphört och förändrats. De språkliga artefakterna har påverkats då språket upplevs som mer formellt. Sammanfattningsvis framgår det att organisationens beteenden och värderingar kvarstår då de fortfarande arbetar på ett sätt som är förankrat med kulturen.

Detta är en ämnesdidaktisk studie som undersöker hur lärare använder poesi i undervisningen på sfi och i svenska som andraspråk inom vuxenutbildning samt vad de ser för vinster och svårigheter med det. Studien tillför ny kunskap på ett relativt outforskat område. Metoden som används bygger på grundad teori och metodtriangulering. Datainsamlingen omfattar en kvalitativ intervjustudie (N=5) som kompletteras och fördjupas med kvantitativa data insamlade via en enkät (N=85). Enligt tidigare forskning har poesi litet utrymme i vuxen-utbildningen i svenska som andraspråk, särskilt på sfi där fokus ligger på texter som står nära deltagarnas vardag och som ofta upplevs vara av större nytta. Samtidigt visar forskning att poesi kan främja och berika språkinlärningen, vilket får stöd i studiens intervju- och enkätdata som visar att elever genom att jobba med poesi tränar ordförråd, uttal, skrivande, grammatik och läsförståelse. Dessutom utvecklas abstrakt tänkande och kulturkunskap. Vissa lärare upplever dock svårigheter i form av brist på bra arbetsmaterial och tid samt en osäkerhet inför poesi som undervisningsmaterial. Slutsatsen av studien är att poesi, utöver att vara utvecklande på ovan nämnda sätt, kan göra undervisningen mer lustfylld och personlig och bidra till ökad motivation att lära sig svenska språket.

Syftet med studien var att studera vårdnadshavare som samtidigt deltar i SFI-undervisning och deras erfarenheter av att delta i sina barns utvecklingssamtal i grundskolan. Studien utgick från följande frågeställningar om hur vårdnadshavares erfarenheter av utvecklingssamtal i grundskolan visar sig, beskrivna av dem själva, vilka möjligheter och hinder som vårdnadshavarna beskriver att de har erfarenheter av och vad har SFI-undervisningen betytt för vårdnadshavarna för att delta i sina barns utvecklingssamtal, enligt deras beskrivningar? Studiens teoretiska utgångspunkter är ett interkulturellt perspektiv och Systemic Functional Linguistics (SFL) och metodologiska utgångspunkter är semistrukturerade intervjuer och analyser av narrativer. Resultatet visar att gemensamt i berättelserna var att vårdnadshavarna först använde tolk i sina barns utvecklingssamtal men att när de började förstå svenska bättre så ville de hellre klara sig utan och fann strategier för det. Gemensamt var att fråga läraren eller ta hjälp av sina barn och en variation var att använda engelska eller att läraren hade samma modersmål som vårdnadshavaren. Möjligheter och hinder för att delta i utvecklingssamtalen varierade. Vårdnadshavarnas strategier möjliggjorde deltagandet. Hinder som visade sig var när läraren pratade fort och använde svåra ord, vilket samtidigt blev en möjlighet om läraren omvänt pratade långsamt, tydligt och med enkla ord. Resultatet gör synligt interkulturella förhållningssätt där deltagarna visar förståelse för varandras olika etniska bakgrund och kulturella skillnader, vilket kan ses som förutsättningar för tillitsfulla relationer och att våga fråga läraren. Vårdnadshavarnas vilja att klara sig själva är möjlig att förstå ur ett SFL-perspektiv där språket ska fungerar för att tolka upplevelser, skapa mening och kommunicera, vilket är drivkrafter för att lära sig språket. Resultatet visar inte att vårdnadshavarna gav SFI-undervisningen någon särskild betydelse för att delta i sina barns utvecklingssamtal. Däremot visade begränsat antal timmar i undervisningen och flertalet studieavbrott att det ledde till att andraspråksinlärningen drar ut på tiden, vilket går att förstå som svårigheter för att nå ett funktionellt språk.

Studiens syfte var att undersöka sex sfi-lärares syn på integration samt om och hur de arbetar med det i och utanför det fysiska klassrummet. Studien gällde också lärares uppfattningar om styrdokument samt vem som ansvarar för att arbete med integration sker. Metoden som användes var en semi-strukturerad intervju som utfördes enskilt med varje lärare. Resultaten visar att lärarna arbetar med integration i och utanför det fysiska klassrummet och att de anser att det är nödvändigt för att elever ska lyckas i det svenska samhället. Lärarna är positivt inställda till att elever tidigt kommer i kontakt med  yrkeslivet och de är alla överens om att språket är en viktig del av integrationen. Vidare menar lärarna att även om de per automatik arbetar mycket med integration i det fysiska klassrummet, krävs det mycket tid och planering för att planera aktiviteter utanför. Tid är också något som lärarna menar att de inte har tillräckligt av. Resultaten stämmer delvis överens med den tidigare forskning som gjorts gällande elevers uppfattningar om integration inom sfi.

Denna studie har som mål att undersöka behov av och efterfrågan på vägledning inom vuxenutbildning ur studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv. Empirin samlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra vägledare och fyra lärare på olika vuxenutbildningsenheter ställde upp på intervjuer. Materialet som samlades in analyserades med hjälp av Hodkinson och Sparkes Careershipteori samt Supers teori om yrkesmässig utveckling. Materialet har även analyserats utifrån tidigare forskning kring vägledning, till exempel forskning om hot and cold knowledge i valprocessen. De viktigaste resultaten visar att vuxna och unga vuxna först och främst efterfrågar direkt vägledning och önskar sig tydlig matchning mot arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledares arbete inom vuxenutbildning har en väsentlig betydelse för att flödet mellan arbetskraften och arbetsmarknaden ska fungera. Studien visar även att studie- och yrkesvägledare har en kompensatorisk roll för nyanlända elever. Deras avsaknad av kunskaper om svenskt utbildningssystem och arbetsmarknad innebär att studie- och yrkesvägledare ofta är den enda länken de har att förlita sig på inför vidare studier och arbetsmarknadsetablering. Alla respondenter upplever vägledning på Vuxenutbildning som en av de centrala uppgifterna för denna utbildningsenhet. / The aim of this study is to investigate the need and demand for career guidance within adult learning from an occupational guidance, career advisor and teacher’s perspective. The empirical data was collected using semi-structured interviews. Four guidance counsellors and four teachers at different adult learning institutes agreed to be interviewed. The collected information was analysed with the help of Hodkinson and Sparkes’ Careership Theory as well as Super’s Teory of Vocational Development. The information was also analysed based on previous research around career guidance such as research about “hot” and “cold” knowledge in the decision-making process. The most important result that became apparent was that adults and young adults have a need for direct career guidance and want to be matched with labour market needs. Furthermore, the result shows that the work of occupational guidance and career advisors is significantly important for the flow between labour and the labour market. An additional aspect that the study highlighted was the compensatory role that occupational guidance and career advisors have for newly arrived pupils. Their lack of knowledge of the Swedish educational system and labour market means that career advisors are often the only link they have to confide in on their way to further studies and introduction to the labour market. All respondents believe that career guidance at an adult education institute is one of the central duties of the educational institute.

I denna studie undersöktes andraspråkselevers stavning av svenska konsonanter och vokaler i förhållande till deras förstaspråk. Syftet var att se om det fanns kopplingar mellan felen andraspråkselever gjorde och deras förstaspråk. Ett delsyfte var att undersöka om skriftsystemet som används för att skriva förstaspråket påverkar stavningen på svenska. Undersökningsgruppen bestod av 37 vuxna deltagare som studerade på SFI. Datan som samlades in bestod av ett stavningstest som deltagarna genomförde samt ett antal frågor som rörde deltagarnas skolbakgrund i Sverige samt i hemlandet. Det var stor spridning i urvalet gällande förstaspråk. Detta gjorde att det var svårt att dra slutsatser av resultatet i stavningstestet, eftersom stavfelen snarare kunde tolkas som individuella än representativa för ett språk. En ansenlig del i urvalsgruppen hade arabiska som modersmål, vilket gjorde att den gruppens resultat analyserades mer i detalj. Resultatet för gruppen med arabiska som modersmål visade att flera vanliga stavfel gick att härleda till arabiskans fonemuppsättning. Liknande resultat, som visat att modersmålets fonemuppsättning kan påverka stavningen på ett andraspråk, har funnits i tidigare studier. En jämförelse gjordes även mellan det totala antalet stavfel hos informanterna med förstaspråk som skrevs med latinskt alfabet (det vill säga samma som svenska) och de med förstaspråk som skrevs med ett annat skriftsystem. Resultaten i den jämförelsen visade skillnader i andel vokalfel mellan de två grupperna. Fler stavfel gjordes bland dem som använde annat skriftsystem än det latinska alfabetet. De två grupperna gjorde dock lika stor andel konsonantfel. Detta resultat skiljer sig från resultat i tidigare studier som antingen visat att det inte funnits några skillnader i en liknande jämförelse eller att det är svårare att lära sig ett andraspråk som skrivs med samma skriftspråk som förstaspråket. Slutsatserna av studien blev att förstaspråkets fonemuppsättning verkar påverka hur andraspråksinlärare stavar på svenska, och även att skriftspråket förstaspråket skrivs med kan ha betydelse.

Det studerar idag fler personer inom kommunal vuxenutbildning än det gör på gymnasieskolan i Sverige. Anledningen till att läsa på vuxenutbildningen är antingen att man saknar grundskole- eller gymnasiebehörighet, och vill läsa in den, eller att man är ny i Sverige och läser svenska för invandrare (SFI). En statlig utredning har uppmärksammat att behoven av stöd för att klara utbildningen har ökat de senaste åren för vuxenutbildningens elever. I dagsläget finns inget krav på att vuxenutbildningen ska tillhandahålla elevhälsa såsom för- grund- och gymnasieskolan måste. Vissa kommuner har ändå valt att anställa exempelvis kuratorer. Forskningen om kuratorns roll inom vuxenutbildningen är begränsad, i stort sett icke-existerande. Denna studie syftar därför till att undersöka och analysera hur kuratorer inom vuxenutbildningen upplever SFI-elevers behov av stöd för att klara studierna, samt vilken roll som kuratorerna har i vuxenutbildningen. Vi har genomfört sex semi-strukturerade intervjuer med kuratorer som arbetar inom vuxenutbildningen och som möter SFI-elever i sitt arbete. Datamaterialet har analyserats med konventionell innehållsanalys. Resultatet visar att kuratorerna har ett brett uppdrag med ett begränsat handlingsutrymme. Enligt kuratorerna finns det stora behov av stöd hos SFI-eleverna, många lider av psykisk ohälsa, har behov av särskilt stöd men är outredda och saknar diagnos, eller blir kvar på utbildningen under lång tid. Kuratorerna beskriver återkommande att eleverna har en ansträngd livssituation, ofta kopplat till krav från myndigheter att göra progression i studierna för att ha rätt till inkomst. Resultatet visar att kuratorerna spelar en stor roll i att stötta eleverna genom utbildningen bland annat genom stödjande samtal men även i elevernas kontakt med övriga samhället. De viktigaste slutsatser vi drar är att kuratorerna, genom hur de tolkar elevernas stödbehov, använder sitt begränsade handlingsutrymme för att kunna fånga upp och stötta elever med en bred problembild och att kuratorerna ofta fyller luckor som andra professioner eller myndigheter egentligen borde fylla. Kuratorerna spelar därför en viktig roll i att stötta elevernas i deras utbildning, och i förlängningen för att minimera de konsekvenser långvarig social utsatthet kan få, både för individ och samhälle. Kommuner och beslutsfattare bör ta med detta i beaktning vid beslut om resurser till vuxenutbildningen.