Följande examensarbete är en studie av några SFI-studenters språk- och grammatiksyn i relation till undervisning. Detta arbete föranleds av en studie (Carlson 2003) kring kunskapssynen inom SFI (svenska för invandrare). Inom ramen för Carlsons (2003) studie ligger särskilt delen som är relaterad till grammatiksynen inom SFI som grund för detta arbete. Syftet med examensarbete är att utifrån teorier om systemisk funktionell grammatik skapa en vidgad förståelse av studenternas syn på språk och grammatik genom att synliggöra inom vilka kontexter informanterna efterfrågar kunskaper i svenska språket och i grammatik. För att synliggöra kontexten används de funktionella begreppen verksamhet, relation och kommunikationssätt som analysverktyg. Syftet är också att diskutera grammatikundervisning ur ett elevperspektiv med utgångspunkt i forskning kring grammatikundervisningens roll i andraspråksundervisning. Materialet utgörs av intervjuer med fyra SFI-studenter. Resultatet visar att informanterna i stor utsträckning efterfrågar kunskaper i svenska inom verksamheter som rör deras vardag, en verksamhet som av informanterna förknippas med kommunikationssättet att tala. Resultatet visar även att informanterna uttrycker ett glapp mellan deras vardagliga behov och det språk som undervisas i skolkontexten. Resultatet visar också att informanterna har en syn på grammatiken som grunden i språket, men visar att de förknippar grammatik med särskilda kommunikationssätt och en standardiserad språkvarietet. Vad gäller undervisning kan slutsatsen dras att informanterna efterfrågar dels vardagsrelaterad språkkunskap och dels grammatikkunskap.

Elever inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) som inte har utvecklat läs- och skrivförmåga på sitt modersmål ska få läs- och skrivinlärning inom ramen för sfi-utbildningen Det finns ett forskningsbehov att didaktiskt följa dessa elevers väg mot att bli litterata, i synnerhet för elever med läs- och skrivsvårigheter.Lästeorier bygger på att läsning handlar både om avkodning och förståelse (Kamhi & Catts, 2014) men i andraspråksforskningen har man inte forskat lika mycket på avkodning som man forskat på läsförståelse (Hyltenstam, 2010). Studiens teoretiska ram tar sin grund i att avkodningen och den fonologiska förmågan är en viktig. Forskning som förespråkar hur man kan åtgärda den här sortens lässvårigheter är bland annat Respons to Intervention (RTI). Grunden i RTI är att elever med läs- och skrivsvårigheter i första hand ska få ett bra stöd i den ordinarie undervisningen men RTI beskriver också en modell för hur man systematiskt följer elevernas läsutveckling (Wengelin & Nilholm, 2013). Syftet med studien var att identifiera och undervisa vuxna sfi-elever med kort eller ingen skolbakgrund som har lässvårigheter i synnerhet med fokus på avkodning och läshastighet. Syftet var också att undersöka om ett RTI-baserat arbets- och undervisningssätt skulle fungera för målgruppen. Studien har genomförts som en intervention och omfattar 13 elever som studerar med begränsad skolbakgrund inom kurs B på en sfi-skola. Interventionen har skett systematiskt utifrån ett RTI-baserat upplägg under nio veckor med klassrums-, grupp- och individundervisning samt en kontinuerlig uppföljning av insatserna genom screening och utvärdering. Resultat utifrån kvantitativa data visar att avkodningen har förbättrats i klassen. På individnivå har två av tre elever förbättrat sin avkodningsförmåga mycket och en av dem har dessutom förbättrat sin läshastighet. En av eleverna har inte förbättrat varken avkodningsförmåga eller läshastighet. Hos denna elev finns avkodningssvårigheter av dyslektisk karaktär och där finns det anledning att göra en fördjupad kartläggning av specialpedagog och modersmålslärare. Utfallet av undervisningen var att lektionerna mottogs väl av eleverna, såväl på klass- som individnivå och de moment som värderas högst i att stödja läsutvecklingen var färdighetsträning via datoriserade övningar, läsa stavelse- och läslistor samt skriva med hjälp av talsyntes.Analysen av resultatet visar att ett RTI-baserat upplägg har fungerat för målgruppen. Screeningen var ett verktyg för att identifiera eleverna som hade behov av intensifierade insatser. Insatserna gav effekter på såväl klassrumsnivå som individnivå. Studien är dock begränsad i tid och antal elever samt saknar kontrollgrupp och det går inte att göra en större analys av resultaten. Elevutvärderingar och pedagogernas kommentarer visar på behov att fortsätta arbeta med avkodning och färdighetsträning inom sfi i kurs B och att använda digitala och multimodala verktyg i undervisningen. Samverkan mellan specialpedagog och lärare har varit berikande. Samverkan med modersmålslärare hade behövts i studien, likaså samverkan med logoped för de elever som hade behövt fördjupad läs- och skrivkartläggning.Fortsatta forskningsbehov finns inom området. Dels hade det varit intressant att undersöka om en mer omfattande RTI-studie med förebyggande arbete på klassrumsnivå skulle gett fler elever läs- och skrivverktyg så att färre elever utvecklade lässvårigheter. Läs- och skrivinlärningen inom sfi behöver tydligare beskrivas. Ytterligare forskningsområden är modersmålets roll, alternativa verktyg och elever med funktionsvariationer (Sandwall och Lindberg (2012). Studiens specialpedagogiska relevans är att den lyfter behovet av samverkan mellan specialpedagog och övriga pedagoger samt behovet av förebyggande tidiga insatser och utvärdering av dessa. Dessutom ger studien exempel på praktiskt material och metoder för ett specialpedagogiskt utvecklingsarbete inom vuxenutbildningens sfi-verksamhet.

SAMMANFATTNING/ABSTRAKTTitel: ”Jag anmäler till Skrivverkstan…”. En intervjustudie med SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog. ”I´ll report to the Writing Workshop…”- Interview Study with SFI Teacher, Mother Tongue Teacher and Special Educator.Författare: Nuray ElagözTyp av uppsats: Examensuppsats (15 hp)Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Birgitta LansheimProgram: Specialpedagogprogrammet 90 hpDatum: 2016-08-24Förväntat kunskapsbidragDenna studies frågeställningar väcktes i arbetet med SFI-elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Förhoppningsvis kan denna studie bidra till ökad kunskap om hur viktigt det är att ha kunskap om både läs- och skrivpedagogik i mötet med SFI-elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Studien kan även bidra till kunskap om vikten av att specialpedagogiken flyttar in i klassrummet och att specialpedagogens kunskaper delges lärarna i mötet med SFI-elever i behov av stöd.Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur studiens deltagare, SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog, utformar sin undervisning för SFI-elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. I studien undersöks även hur SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog ser på orsakerna kring SFI-elevers svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling samt hur samarbetet bland skolpersonalen upplevs kring elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte:- Hur uppfattar och analyserar studiens deltagare, SFI-lärare/modersmålslärare/specialpedagog, orsaker till elevers svårigheter avseende språk-, läs- och skrivutveckling på ett andraspråk?- Vad berättar informanterna i studien om sitt arbete med SFI-elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling?- Hur upplever informanterna samarbetet mellan lärare/modersmålslärare/specialpedagog kring SFI-elever som behöver stöd i sin språk,- läs- och skrivutveckling?Teoretisk ramDenna studie har sin teoretiska utgångspunkt i kognitiva och sociokulturella teorier samt specialpedagogiska perspektiv. Inom de kognitiva teorierna förläggs fokus på hur själva individen lär medan det inom den sociokulturella teorin är samspelsprocesserna mellan individerna som är i centrum. Inom de specialpedagogiska perspektiven förklaras tre olika sätt att se på specialpedagogiken: (1) det kompensatoriska, (2) relationella och (3) dilemma perspektivet.MetodStudien bygger på intervjumetoden utifrån den hermeneutiska ansatsen. Fyra SFI-lärare, en modersmålslärare och en specialpedagog inom en och samma verksamhet har intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor. Datainsamlingen är kvalitativ då empirin har tolkats utifrån ord och inte numeriska siffror.ResultatetResultatet visar att de intervjuade arbetar med genrepedagogiken för att stötta alla SFI-elevers skrivutveckling. Det visar även att de intervjuade arbetar utifrån Pallincsar och Browns (1984) strategier för att stötta samtliga SFI-elevers läsutveckling. Det är dock en strategi som är i skymundan som handlar om att ställa frågor till texten. Det är likaså ingen av de intervjuade som lyfter att de i undervisningen arbetar med elevers metakognitiva förmågor. Specialpedagogens stöttar SFI-elever som har läs- och skrivsvårigheter genom att de får öva på sin fonologiska medvetenhet och använda kompensatoriska hjälpmedel. Studien visar att samarbetet mellan SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog förekommer vid behov kring SFI-elever som behöver stöd i språk-, läs- och skrivutvecklingen samt att samarbetet upplevs positivt bland de intervjuade.Specialpedagogiska implikationerDetta resultat ger implikationen att skolpersonal medvetet bör arbeta med SFI-elevers läsutveckling och de metakognitiva förmågorna. Specialpedagogens kunskaper om fonologisk medvetenhet i andraspråket bör även vidarebefordras till SFI-lärarna och modersmålsläraren. Vidare behöver även klassrummen utrustas med kompensatoriska hjälpmedel som finns hos specialpedagogen så att samtliga elever i behov av stöd kan få hjälp inom undervisningens ram.

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet är att undersöka hur ståndpunkter och argument i frågan om utökningen av antal betygssteg, från två till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvärdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att främja elevers motivation. Resultatet visar att det främst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehålla en strävan efter likriktning, underlättande för jämförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt språk för bedömning. Förslagets utgångspunkt – att samma skala bör gälla för alla skolformer, motiveras inte explicit. Resultatet visar också att principen om en gemensam betygsskala har stöd av flera remissinstanser men att den inte motiveras av dessa. I allmänhet är kopplingarna till sfi få i materialet och i förslaget har direktivet om att beskriva för- och nackdelar utifrån skolformens karaktär, mål och syfte inte följts. Skolverket, en remissinstans som har ett underbyggt ställningstagande och motsätter sig förslagets införande inom sfi, tar sin utgångspunkt i skolformens karaktär och syfte snarare än i någon betygsfunktion.

Sverige står idag inför en stor digitaliseringsutmaning med avseende på de stora samhällsförändringarna som skett runt om i världen på grund av coronapandemin. Sedan mars 2020 har vuxenutbildningen och SFI organiserats om till distansundervisning. Många tidigare studier har gjorts utifrån ett lärarperspektiv på distansundervisning, men syftet med denna studie är att undersöka SFI:s C-elevers uppfattningar om för- respektive nackdelar med distansundervisningen under coronapandemin och hur de anser att lärarna kan bidra till deras språkutveckling genom lärarrespons. Det är ett forskningsområde som hittills är relativt outforskat, både i Sverige och internationellt. Materialet till denna uppsats bygger på semistrukturerade intervjuer med informanter från en och samma SFI C-klass på en SFI-skola. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och interaktionens roll för språkinlärning där språk, muntligt som skriftligt, är dialogiskt. Därför anses interaktion som en grundläggande inlärningsstrategi för andraspråksinlärning och utveckling av litteracitet hos SFI C-elever. I resultatet framkommer att SFI C-eleverna upplever att distansundervisningen har fler fördelar än nackdelar och att den kan ge goda resultat i andraspråksinlärningen om muntliga kommunikationsövningar organiseras i form av små gruppsarbeten. Resultatet visar också att framgången med distansundervisningen kan vara beroende av lärarens inställning till distansundervisning och elevernas personliga ansträngningar. Tre av fem informanter är eniga om att lektionsförberedelser spelar en viktig roll för L2-inlärningen på distans. Majoriteten av de tillfrågade SFI C-eleverna anser att muntlig lärarrespons, oavsett responssätt, bidrar bäst till deras språkinlärning. Därför konstateras att distansundervisning kan kombineras med lärarledda lektioner på plats, men bör inte ersätta klassrumsundervisningen just för SFI C-kursen.

Bakgrund: Vuxna kortutbildade SFI-elever på D-kurs som inte klarar kunskapskraven i läsförståelse under förväntad tid kan tappa motivationen, vilket resulterar i avbrott och mycket frånvaro. Mot bakgrund av att försöka ge en effektiv undervisning i de kunskaper de saknar finns behov av effektiv kartläggning och följande undervisning med ett innehåll som fyller kunskapsluckorna. Det finns fortfarande lite forskning i läsförståelse om vuxna andraspråkselever, vilka metoder som kan nyttjas i undervisningen och i vilken grad fonologisk medvetenhet har betydelse för läsförståelse av texter på D-kursnivå. Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera om tolv lektioner i lässtrategier under sex veckor kan förbättra åtta SFI-elevers läsförståelse, och hur deltagarna upplevde den. Studien undersöker även i vilken grad den fonologiska medvetenheten har betydelse för deltagarnas läsförståelse av texter på D-kurs. Metod: Studien tillämpar Reciprok undervisning som metod i undervisningen och deltagarnas resultat mäts kvantitativt med en för- och efterdiagnos. Semistrukturerade intervjuer utförs och för analys tillämpas en kvalitativ analysmetod.

Projektet ”Världen finns här” är ett försök att skapa ömsesidigt utvecklande möten mellan studerande på SFI (Svenska för invandrare) och elever i grund- och gymnasieskolan, genom att ordna utbytesträffar där båda grupperna lär av varandra. I den här kvalitativa studien har jag undersökt hur projektet upplevs ur SFI-elevernas perspektiv, genom semistrukturerade intervjuer med fem invandrare som deltog i utbyten med gymnasieklasser under hösten 2022. I analysen identifierade jag teman i informanternas upplevelser av projektet och hur de tyckte att det påverkade deras språkinlärning. Dessa teman analyserades sedan utifrån sociokulturell teori, samt ett kritiskt perspektiv med fokus på hur maktrelationer påverkar invandrares möjligheter att lära sig språk genom interaktion med målspråkstalare.  Resultatet visade att SFI-eleverna upplevde positiva effekter som ökad språkförmåga, motivation och språkligt självförtroende av att delta i ”Världen finns här”, vilket stämmer med forskning om liknande projekt (t.ex. Baker 2019; Leek 2021). Projektet gav också positiva upplevelser av ömsesidigt lärande, där informanterna bidrog med kunskaper från sina hemländer. SFI-eleverna i studien investerade i utbytesträffarna, genom att kommunicera med ungdomarna trots nervositet och språksvårigheter. En orsak kan ha varit att de upplevde empowerment eftersom deras kunskaper värderades i samtalen. Flera informanter tyckte samtidigt att gymnasieeleverna dominerade interaktionen, vilket kan ha speglat ojämlika maktförhållanden mellan invandrare och infödda svenskar. Dessa positioner kunde dock utmanas av SFI-eleverna, vilket även det kan ha berott på träffarnas identitetsstärkande effekt. Studien visar att projekt som ”Världen finns här” kan ge invandrare positiva upplevelser av lärande och empowerment genom möten med målspråkstalare, men att det är en utmaning att få dessa möten att upplevas som helt jämlika och ömsesidiga.

Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna.  Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare.  För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3).  Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.

The purpose of this master’s thesis is to give knowledge about the reading habits and library usage of Swedish for Immigrants students. The research questions focus on the students’ reading habits, their motives and obstacles when it comes to reading and the role of the public library regarding the students’ reading. Ten qualitative interviews were carried out with Swedish for Immigrants students at a school in a small town. The results were first thematically analysed and then analysed using Furhammar’s (1997) theory of different categories of benefits from reading.  As expected from such a heterogeneous group of people, the results showed a wide variety of reading habits with the respondents. In common for all of them was, however, their focus on learning Swedish. The study showed that some of the respondents did some extensive reading apart from their language learning, a couple of them mainly in their mother tongue. Some of the respondents seemed to have dropped the habit of reading for pleasure since their arrival to Sweden. Several of the respondents expressed a lack of availability when it came to literature in their mother tongue. The respondents had low expectations on the library to provide them with the literature they needed and none of them seemed to be aware of the possibility for distance loans through the public library. The thesis concludes that the libraries need to reach out with information about the library services and that an expanded cooperation with the Swedish for Immigrants education could be of importance to that end.

The aim of the study is to examine the teachers’ working methods for reading and writing development among adult learners who are at the beginning of their literacy development, as the methods for reading and writing development can vary depending on research, activities and teachers. Semi-structured interviews and observations are used to answer the research questions, and the data that emerges is processed with a thematic analysis method. The results show that repetition and support, both by teachers as well as students, are integrated parts of study path 1. According to the findings, study part 1’s primary goal is to help students become functionally literate, which calls for a basic understanding of reading and writing. At the same time, methods for reading and writing development such as the sound method, the Witting method, the whole word method and visual support (which is compared to the Bornholm model in this study) are useful for the study path’s goal. Following this, the results based on the research methodologies are compared to the theoretical foundations and the prior research before being further analyzed from a critical perspective. In conclusion, it is possible to notice a degree of agreement amongst the interviewed teachers and how their methods and strategies are practiced during the observations with the aim of enhancing the reading and writing development among adult learners who are at the beginning of their literacy development. Song and imagery are employed as a tool to contextualize the sounds and the new words, whereas the sound method, the Witting method and the whole word method are recurring and more well-established techniques.