Ordinlärning är ett viktigt område vid tillägnandet av ett språk. Den här studiens syfte är att undersöka fem SFI-lärares upplevelser av att arbeta med ordinlärning. Studien utgår från två frågeställningar: lärarnas didaktiska metoder och de utmaningar de upplever när det kommer till att undervisa om ord. För att besvara dessa frågor har kvalitativa intervjuer med fem lärare genomförts. Det insamlade materialet har sedan analyserats med en innehållsanalys där ytterligare kategorier har utarbetats. Studiens resultat visar att lärarna ihög grad genomför explicit ordundervisning med hjälp av bland annat bilder, fysiska föremål, översättning och ordlistor. Utmaningar som beskrivs är bland annat vissa typer av ord som ligger nära varandra i betydelse, prepositioner och sammansättningar. Det som lärarna upplever som utmanande kan vara att göra ordinlärningen motiverande och att den inte får upplevas som barnslig då målgruppen är vuxna. En annan utmaning som beskrivs är att möta alla individers behov.

Inom forskningen har man dragit slutsatsen att ett begripligt och lyssnarvänligt uttal har stor betydelse för hur talaren blir bemött. Det innebär att uttal är något som bör tränas i undervisning i svenska som andraspråk. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur kunskaper om det svenska uttalet representeras i läromedel för SFI, hur dessa kunskaper förmedlas till elever, samt hur de undervisande lärarna resonerar kring uttalsundervisning med hjälp av läromedel för SFI. Undersökningen utgår från tre frågeställningar. Dessa frågeställningar berör i vilken omfattning uttalsområden finns representerade i läromedlen, vilka undervisningsmetoder som förekommer, samt lärarnas syn på dessa läromedel. Materialet består av fyra läromedel för SFI, varav tre tryckta och ett digitalt, samt fyra intervjuer med praktiserande lärare. Som metod användes både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys samt semistrukturerad intervju. Resultaten indikerar att mellan 7 till 22 procent av materialet ägnas åt uttal i de valda läromedlen. Av dessa har två läromedel en rättvis fördelning mellan prosodi och enskilda fonem medan ett läromedel ägnar en tredjedel till enskilda fonem och resten till prosodi. Det resterande läromedlet har nästan exkluderat prosodi och det är istället enskilda fonem som tränas. Vidare har det framkommit att ett läromedel behandlar väldigt få konsonantfonem och ett annat missgynnar vokaler. Bland undervisningsmetoderna är perceptionsträning och upprepning de vanligaste hos samtliga läromedel och två läromedel har mer varierande utbud av undervisningsmetoder. Lärarnas synpunkter på läromedlen har inkluderat allt ifrån att bilderna är missvisande till att läromedlen inte är kompletta. Slutsatsen är att vissa läromedel behöver ordentliga förbättringar och att dessa bör väljas med stor omsorg då valet av läromedel definitivt kan påverka undervisningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Syftet med min studie var att undersöka erfarenheter som vuxna nyanlända från Syrien har av sin SFI-utbildning, samt vad de upplevde var utbildningens huvudsakliga möjligheter och hinder för deras lärande och integration. En kvalitativ ansats valdes därför och semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet tematiserades sedan efter informanternas berättelser med utgång av mina frågeställningar och analyserades med hjälp utav det sociokulturella perspektivet. Det jag kom fram till var att samtliga informanter hade en positiv bild av själva socialisations och interaktionsuppdraget i utbildningen, genom de informella samtalen de hade med lärarna och andra kurskamrater samt de gruppaktiviteter de gjorde som utflykter till olika museum och statliga institutioner. De var dock negativa till det som tolkas som utbildningens kvalifikationsuppdrag och själva stödet till språkinlärningen. Där var istället fokus på det formella i lärandet, instrumentella och mätbara resultat och därför framförallt grammatik och teori, inte praktik och sociala övningar. Utifrån detta blev en viktig slutsats att utbildningen bör satsa mer på stöd till det sociala i språkinlärningen, samt att lärarna bättre bör försöka förstå elevernas olika behov och motiv.

Syftet med denna studie är att undersöka sfi-lärares erfarenheter av distansundervisning under våren 2020. Studiens fokus ligger på att undersöka hur digitala verktyg anpassades till elevernas olikheter, hur kommunikationen med eleverna etablerades och vilka arbetssätt och metoder som kännetecknade sfi-lärares distansundervisning.  Genom att beskriva omställningen till distansundervisning orsakade av pandemier som SARS och Covid-19, redogörs för de utmaningar och möjligheter som lärare ställs inför i den digitala klassrumsmiljön. Därefter lyfts teoretiska aspekter kring kommunikation och lärarrollen i att skapa relationer med eleverna i den digitala lärmiljön. För att förstå fenomenet med distansutbildningen i sin helhet redovisas vidare utgångspunkter som bör tas hänsyn till när en sådan utbildning utformas och designas. Detta är en empirisk studie där metodtriangulering har använts med både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Totalt deltog 126 respondenter i webbenkät och sex respondenter i semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att lärarnas förhållningssätt till distansundervisning under pandemin och ojämlikhet i elevers digitala kompetens och elevernas bristfälliga tillgång till digitala teknik i samband med omställningen, var avgörande för hur nya arbetssätt och undervisningsstrategier formades. Sfi-lärarna använde sig av de digitala verktyg och digitala resurser som redan var inarbetade i klassrumsundervisningen. Både synkron och asynkron kommunikation tillämpades i stor utsträckning, där synkron kommunikation värdesattes tack vare dess likhet med det fysiska klassrummets upplägg och asynkron kommunikation ökade tillgänglighet till undervisningsmaterial. Sfi-lärarnas utmaningar bestod av svårigheter att vara tillgängliga för de elever som behövde stöd och att följa upp elevernas lärandeprocesser på distans. / The purpose of this study is to investigate sfi-teachers’ experiences of distance education in the spring of 2020. The study focuses on examining how digital tools were adapted to students’ differences, how communication with students was established and what teaching methods characterized sfi teachers’ distance education. By describing the transition to distance education caused by pandemics such as SARS and Covid-19, the challenges and opportunities that teachers face in the digital classroom environment are described. Thereafter, theoretical aspects of communication and the teacher’s role in creating relationships with students in the digital learning environment are highlighted. In order to understand the phenomenon of distance education in its entirety, further points of departure are presented that should be taken into account when such education is designed. This is an empirical study where method triangulation with both quantitative and qualitative studies. A total of 126 respondents responded to the online survey and six respondents participated in semi-structured interviews. The results indicate that the teachers’ approach to distance education during the pandemic, and the inequality in students’ digital competence and the students’ inadequate access to digital technology in connection with the transition, were decisive for how new teaching methods and teaching strategies were formed. Sfi teachers used the digital tools and digital resources that were already incorporated in the classroom education. Both synchronous and asynchronous communication were applied to a large extent, where synchronous communication was valued thanks to its similarity to the physical classroom layout and asynchronous communication because of the increased accessibility to teaching materials. The sfi teachers’ teaching challenges consisted of difficulties in being available to the students who needed support and in following up the students’ learning processes at a distance.

Studiens syfte är att beskriva lärare på sfi och deras uppfattningar om litteracitetsutvecklingen i undervisningen för andraspråkselever. Samt att undersöka hur lärare tar vara på andraspråkselevers tidigare erfarenheter och hur det används i litteracitetsundervisningen. I studien har fyra lärare i ämnet svenska på sfi på två olika skolor intervjuats enskilt. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts. Undersökningen ska bidra till att få mer kunskap om vilka uppfattningar lärare i svenska som andraspråk har om andraspråkselevers litteracitetsutveckling i litteracitetsundervisningen. Den ska även bidra till att få en förståelse för hur lärare i svenska som andraspråk kan arbeta med att använda elevernas erfarenheter i litteracitetsundervisningen. Elevens litteracitetsutveckling främjas av användningen av andraspråkselevens egna erfarenheter i litteracitet, språk och sociala sammanhang i undervisningen. När elevernas egna erfarenheter tillämpas som resurs i litteracitetsundervisningen blir andraspråkseleverna motiverade och engagerade till lärandet. Att även använda elevens första- och andraspråk är ett sätt att främja litteracitetsutvecklingen. Resultatet av studien har visat att lärarna på sfi kontinuerligt använder elevernas erfarenheter i litteracitetsundervisningen. Studien visade också att alla fyra lärare använde sig av både resursmodellen och interdependenshypotesen både uttalat och outtalat i undervisningen. Dock har tidsbrist och material som riktar sig till vuxna varit ett hinder i undervisningen.

På grund av extrema händelser i världen sker det en allt större migration både i Sverige och i andra länder. Att få människor att integrera sig i samhällets utbildning- och arbetsmarknad och i det sociala livet är aktuella diskussioner i politiska, såväl som i sociala och ekonomiska sammanhang. För att stärka migranters ställning i samhället behöver värdlandet ta till vara på människors tidigare erfarenheter och kompetenser. En studie- och yrkesvägledare kan hjälpa till i migranters process mot utbildning och arbete. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen upplever vägledningssamtal med nyanlända elever studerandes på kursen svenska för invandrare (Sfi) och på vilka sätt beskrivningar av möten mellan kulturer framträder i samtalen. Utifrån syftet har följande frågeställningar ställts:• Hur beskriver vägledarna Sfi-eleverna de möter i samtal?• Hur kan mötet mellan vägledare och elever beskrivas som ett möte mellan kulturer?• Vilka dilemman ställs vägledarna inför i vägledning med Sfi-elever?Val av teoretisk förankring i studien är Peavys teori om konstruktivistisk vägledning där vi fokuserar på teorins centrala drag och vad teorin säger om vägledarens arbete i möte med olika kulturer. Vidare fördjupar vi analysen med perspektiv på kultur och kulturmöten för att förstå vilka synsätt som ligger bakom de resonemang som förs hos informanterna.Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med sju verksamma studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen har genomförts. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har ett interkulturellt förhållningssätt i samtal med Sfi-elever. Att använda sig av passande samtalsmetodiska färdigheter är betydelsefullt för att bygga relation och för att förebygga problem med språkbruket. Vägledare och elever kommer alltid vara präglade av kulturella föreställningar i vägledningssamtal. Så länge vägledaren har medvetenhet och förmåga att hitta en gemensam grund i samtalen genom att undersöka elevers inställningar och behov, skapar det förutsättningar för att ha effektiva och interkulturella samtal.

Syftet med studien var att studera om bilder i nyproducerade läromedel för vuxna andraspråksinlärare på grundläggande nivå anpassats till vuxna inlärares kognitiva förmåga att läsa bilder och om läromedlens bilder kunde sägas utgöra en stöttning i inlärarnas utveckling av visuell litteracitet. Komplexiteten i bilderna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys och resultatet analyserades kvalitativt. Sociokulturell teori, semiotik, multimodalitet och tidigare forskning utgjorde ramverket för analysen. Två läromedel valdes ut: Studieväg 1 och Språkvägen. 50 sidor i varje läromedel analyserades, analysen omfattade totalt 285 bilder. Studiens resultat visade att majoriteten av bilderna i båda läromedlen kunde anses vara komplexa och anpassade till vuxna inlärarnas kognitiva förmåga. Förekomsten av både enkla och komplexa bilder, samt att graden av stöttning från text varierarar i läromedlen tolkas som en anpassning som potentiellt kan stötta inlärarna visuella litteracitetsutveckling.

The present study aimed to investigate how teachers at SFI practice the instruction of learning strategies, and under what preconditions this subject is undertaken. The method used is qualitative and data has been collected through interviews of three teachers with experience of teaching at SFI. The result shows that the instruction can be organized either separately or integrated in the regular language instruction. The preconditions vary but are particularly influenced by the students' cultural and linguistic background, as well as their educational background. The teachers deem that many of the students, who mostly relies on translating, need to develop their skills and therefore strongly benefits from strategy instruction. Mostly their instruction is explicit and focuses, among other methods, on mind maps, summaries and guessing strategies.

The purpose of the thesis is to investigate how teachers in course A and the tuition for basic reading and writing skills in SFI deem that they use digital tools in literacy learning and how they deem that the digital tools affects learning. To investigate this a qualitative interview study of four teachers active in course A and the tuition for basic reading and writing was conducted. The study shows that teachers use digital tools in different ways when teaching and that there are both advantages and disadvantages to using digital tools In addition, the results show that the teachers' working methods have not changed over time due to the digital tools, but that the choice of digital tools affects how the teachers work. The study also shows that teachers believe that there are both negative and positive effects on students' learning through the digital tools.

Genom analys av det språkliga landskapet på ett bibliotek i kombination med intervjuer med tre bibliotekarier har ett biblioteks potential för språkinlärning, integration samt samarbete med SFI undersökts. Resultatet visar att det språkliga landskapet domineras av det svenska språket och de gånger andra språk än svenska eller nationella minoritetsspråk används handlar användningen om information om språkutvecklande aktiviteter för invandrare. Resultatet visar även att det finns en stor medvetenhet hos bibliotekarierna om möjliga förbättringar av det språkliga landskapet. Resultaten visar även att många aktiviteter görs för att främja integrationen på biblioteket, vilket tyder på ett potentiellt fördjupat samarbete mellan biblioteket och SFI som sträcker sig längre än utlån av kursböcker. Slutsatsen är att biblioteket har en stor potential till både språkutveckling och integration för en nyanländ vuxenperson. Bibliotekets relativt neutrala roll kan dessutom motverka utanförskap.