Följande litteraturöversikt skrevs för att undersöka vilka framgångsfaktorer som redan skriven forskning har kommit fram till inom forskningsområdet sfi – svenska för invandrare. Syftet var att undersöka forskningsläget och uppsatsens kärna blev att titta närmre på framgångsfaktorerna som datan resulterade i. Frågeställningen löd: Vilka framgångsfaktorer syns i den redan befintliga forskningen om sfi-undervisning i Sverige, med särskilt fokus på skrivande? Resultaten visade att flertalet faktorer var återkommande i artiklarna. Främst var digitala verktyg och mediering benämnt som positiva för skrivandet och språkinlärningen. Strax därefter kom faktorn stöttning som förekom i fem av de tio utvalda artiklarna. Även transspråkande, repetition, autentisk interaktion, individualisering, diverse övriga inlärningsstrategier och faktorer utanför lärarens kontroll förekom upprepade gånger i resultatanalysen. Elevernas livssituation samt återkoppling från lärare på det gjorda arbetet var faktorer som enbart förekom i en av tio artiklar.

Syftet med denna studie är att titta på etnicitet och kultur i en SFI-lärobok. Tidigare studier har visat att etnocentrism är utbredd i läromedel, men forskningen om SFI-undervisningsmaterial är minimal.Undersökningen använder en hybrid av analytiska metoder, inklusive innehållsanalys och diskursanalys. Enligt innehållsanalysen är huvuddelen av personnamnen i läroböckerna etniskt svenska. Ytterligare granskning av uppgifterna avslöjar en betydande majoritet av namnen från Europa. Fynden indikerar etnisk och kulturell homogenitet.Det som kallas "svenskt" är ofta utgångspunkten för texterna och representerar det normativa vi. Detta står i kontrast till de andra, som representeras av andra kulturer och nationaliteter än svenska. Resultatet visar att västerländskt fokus och andrafiering finns i det analyserade materialet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsrelaterat språkbruk har integrerats i sfi-utbildningen utifrån tidigare sfi-elevers perspektiv i jämförelse med deras erfarenheter på den svenska arbetsmarknaden. Detta undersöktes utifrån tre frågeställningar: (1) I vilken mån upplever sfi-eleverna att sfi-utbildningen inriktats mot arbetsrelaterade kontexter och språkbruk? (2) Vilka förväntningar hade sfi-eleverna angående sfi-utbildningens roll för deras framtida jobb? (3) Hur uppfattar sfi-eleverna sin språkliga identitet och sin egen förmåga att använda språkkunskaperna från sfi på arbetsplatsen? Fyra intervjuer genomfördes med tidigare sfi-elever som alla hade arbetslivserfarenhet på den svenska arbetsmarknaden. Resultaten från intervjuerna analyserades med hjälp av en analysmall som skapats från analysmetoden kvalitativ innehållsanalys. Resultaten beskrev hur deltagarna arbetat med arbetsrelaterat språkbruk genom exempelvis övningar att skriva cv och personliga brev men att ämnet skulle kunna haft större prioritering. Deltagarnas förväntningar handlade om förhoppningar att lära sig arbetsrelaterat språkbruk på sfi-utbildningen med fokus på språket som samhällsbärare, men att saknaden av effektivitet i sfi-utbildningens innehåll påverkat deras chanser till detta. Slutligen uppfattades deltagarnas språkliga identiteter utifrån språkanvändningen på arbetsplatserna, där vissa av deltagarna upplevde en svårighet att bygga upp sin språkliga identitet medan andra kände att de kunde byggas upp språkligt av kollegor och kunder. Samtliga deltagare uttryckte dock att deras språkliga identiteter begränsades av den korta tid som de hunnit praktisera språket på arbetsplatsen.

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete är att undersöka några elevers uppfattningar om sin språkutveckling. Studien har ett fokus på den enskilde individen och hur den uppfattar sin språkutveckling och sin förmåga att delta i samhället på olika sätt under tiden eleven läser SFI-studier på studieväg 1.  Arbetet har formats på det sättet att jag har intervjuat informanterna om deras skolbakgrund och vilken utveckling i målspråket de har gjort samt vilka resultat det har fått för dem som bosatta i Sverige. Arbetet belyser vad det innebär för några SFI-elever på studieväg ett att lära sig läsa och skriva på svenska samt vilka tankar det väcker hos dem. Metoderna som jag har använt mig av är kvantitativa djupintervjuer med sex SFI-elever på den skola där jag arbetade som SFI-lärare för att få svar på mina frågeställningar, men även litteraturstudier. Informanterna läser på SFI studieväg 1 i en SFI-skola i Sverige. De har börjat alfabetiseras under sina SFI-studier och därmed börjat att bygga upp grundläggande läs- och skrivförmåga. Resultat visar även att informanterna har skapat en annan språksyn och vilka möjligheter det kan innebära för dem. Genom att alfabetiseras har det även gett dem styrka att kunna klara sig själva ute i samhället utan en tolk och vågat använda det svenska språket i sin vardag och i samhället. Utifrån detta resultat dras slutsatsen att informanterna i min studie uppfattar att genom att utveckla sin läs och skrivförmåga på SFI-undervisningen öppnas nya dörrar för vidare utbildning och arbete. Informanterna blir mer delaktiga i samhället och de förändrar sitt sätt att tänka kring sig själva och det samhället som de är bosatta i. Informanter menar att de får tillgång till fler möjligheter i samhället, att de tar ett eget ansvar och att de får ett ökat självförtroende.

De flesta forskningsresultat som tagits fram när det gäller skriftlig, formativ bedömning grundar sig på undersökningar gjorda inom grundskolan, gymnasieskolan eller universiteten medan det saknas forskning inom vuxenutbildning och speciellt inom den svenska kontexten och då inom området andraspråksinlärning för vuxna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om den formativa, skriftliga bedömningen på Komvux i svenska för invandrare. Studien beskriver vad sfi-lärare har för uppfattningar om formativ, skriftlig bedömning och hur de har utformat den formativa bedömningen på olika elevtexter. Studien visar även hur elever på sfi ser på den bedömning som de får av sina lärare och vad de gör med den. Studien använder sig av ett sociokulturellt perspektiv utifrån Lev Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen där elevens samarbete med läraren eller sina mer kompetenta klasskamrater visar att eleven kunde prestera betydligt mer än om eleven jobbade ensam. För att kunna utföra studien samlade jag in data genom strukturerade intervjuer och enkäter. Fyra lärare intervjuades och åtta elever fick svara på en enkät. Resultatet visar att lärarna i grunden har en gemensam syn på skriftlig, formativ bedömning men att utformningen skiljer sig åt.

Syftet med det här arbetet är att undersöka det nationella provets betydelse för kursbetygen på SFI. Det nationella provet utgör ett av de verktyg för bedömning som pedagogerna har att tillgå och dess syfte är att fungera stödjande vid betygsättningen. Tidigare rapporter som genomförts av Skolverket har visat att de nationella proven på SFI har en status som ligger nära examensprov och att de ofta fungerar styrande vid betygsättningen.Den här studien bygger på resultaten från två undersökningar. Dels undersöks och analyseras hur pedagoger på en SFI-skola ser på det nationella provets betydelse för kursbetygen, och dels undersöks vilken korrelation som finns mellan nationella prov-betyg och kursbetyg under en termin på samma skola, samt om någon skillnad i provets betydelse förekommer vid betygsättningen av elever med olika studieformer.Resultaten från den första undersökningen visar att pedagogerna uppfattar en skillnad i provets betydelse för elever i olika studieformer. Dock visar sig inte denna uppfattning bekräftas av den andra undersökningen som speglar betygsresultaten. Av studien framkommer även att de lokala kursplanerna, ISP:n och det nationella provet i större utsträckning harmoniserar och fungerar som en helhet vid bedömningen av klassrumselever än distanselever, vilket öppnar upp för vidare diskussion om hur bedömningsverktygen kan utvecklas och anpassas för att underlätta pedagogers bedömning av elever med andra studieformer än den traditionella klassrumsundervisningen.

I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom SFIundervisning.Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används PierreBourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande:• Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur?• Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kulturbestår av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda avförfattarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaperproblematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras. Texternabetonar olika typer av symboliskt kapital som är användbart inom olika fält. Samtliga fält, däraktörerna i texterna rör sig, består av svenska miljöer som till största del befolkas av etnisktsvenska individer. Invandraren i texterna är nästan alltid en iakttagare som försöker att lärasig hur man gör och försöker anpassa sig till situationen. Invandraren uppfattas som enokunnig elev som ska lära sig det rätta sättet att agera.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete.Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Det finns emellertid en risk att fokuseringen på dem som saknar tillträde till arbetsmarknaden överskuggar det faktum att de allra flesta personer med invandrarbakgrund redan befinner sig i arbetslivet och försörjer sig genom sitt arbete.En bra Sfi- undervisning lägger grunden för god språkinlärning som i sin tur, om den är effektiv, bidrar till större möjlighet att komma vidare på ett eller annat sätt. Arbetsförmedlingen är den instans som man möter vid sökandet av arbete. Det framkommer i vår undersökning att den inte fungerar tillfredställande. Aspirantutbildningen är en möjlig väg som invandrade akademiker kan gå för att komplettera sin utländska examen på ett effektivt sätt. Deras sätt att lägga upp individuella studieplaner där praktik är ett viktigt inslag, har för oss visat sig resultatrikt. De teoretiska utgångspunkter som arbetet är uppbyggt på är bland annat den strukturella diskrimineringen som vi anser är relevant för att synliggöra omständigheter som exkluderar invandrare från arbetsmarknaden. Språkets betydelse är ytterligare en byggsten som är viktig att betona som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi valt att använda oss av begreppet Humankapital som den samlade kompetens en människa har med sig ut i arbetslivet. Vi har i vårt arbete gjort sex djupintervjuer med invandrade akademiker som alla har arbete. Deras livshistorier har gett oss underlag för att få svar på våra frågeställningar.Vår förhoppning är att vårt arbete kan ge inspiration och tankar kring möjligheter och strategier, samt hur man kan överbrygga de hinder som uppstår på vägen mot den svenska arbetsmarknaden.

No description available.

Det här är ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs också en diskussion kring hur den språkutvecklande potentialen i informella lärandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende på lärar-/ledaryttranden, inläraryttranden, lärar-/ledarinitiativ, inlärarinitiativ, språkstöttning mellan lärare/ledare och inlärare samt språkstöttning inlärare emellan. Det finns även en kvalitativ aspekt på undersökningen där interaktionsturer som är representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för språkutveckling. Resultatet visar att det fanns skillnader i interaktionsmönster mellan sfi-klassrummet och diskussionsträffarna på alla undersökta punkter. Sfi-klassrummet präglades generellt av stark lärardominans med få inläraryttranden som överskred fyra ord, få möjligheter till inlärarinitiativ och att språkstöttningen oftast ankom på läraren. Denna språkstöttning gick oftast ut på att läraren tog till kodväxling eller egna förklaringar till grammatiska regler, uttal eller ordförståelse istället för att låta inlärarna själva värdera sin egen språkliga förmåga eller med hjälp av scaffolding, en speciell sorts språkstöttning, stötta inlärarna. Diskussionsträffarna däremot präglades till stor del av inlärardominans där många inläraryttranden överskred fyra ord, där inlärarna fick många möjligheter att ta språkliga initiativ och där språkstöttningen ofta byggde på scaffolding vare sig det rörde sig om att ledaren ställde klargörande frågor eller om dessa frågor ställdes inlärarna emellan. Diskussionen tar upp att interaktionsmönster som återfinns under diskussionsträffarna med fördel kan appliceras på den mer formella undervisningssituation som ett sfi-klassrum utgörs av. Detta med särskilt avseende på interaktion kring ett autentiskt innehåll, scaffolding samt att läraren ger inlärarna den tid, den uppmärksamhet och det utrymme som krävs för att inlärarna själva ska kunna hypotisera kring sitt eget språkliga uttryck och sina egna språkliga färdigheter.