Sammandrag I denna uppsats studeras ord i ett läromedel för blivande truckförare. Syftet med studien är att undersöka ordförståelse hos studerande på SFID- och SASG-nivå med hjälp av ordtest och dessutom belysa den språkklyfta som finns mellan de studerandes ordförråd och den vokabulär som finns i yrkeskursernas läromedel.     Orden i materialet har kategoriserats i fackord, kända ord och gråzonsord. Fackord uppmärksammas i undervisningen.Gråzonsord är de ord som ämnesläraren inte förklarar, och som inte är kända sedan tidigare av en stor majoritet av kursdeltagarna. Dessa ord medför speciella problem för andraspråksinlärare då lärarna brister i medvetenhet om svårigheterna, och dessutom använder gråzonsord för att förklara nya fackord.     Ett textavsnitt, med många gråzonsord, identifieras och testas ur olika aspekter i två studerandegrupper som är potentiella kursdeltagare i yrkeskurser. Kvantitativ metod med enkät används, och ordförståelsen belyses från flera synvinklar genom olika testmetoder inom enkäten. Studien innehåller ordtest i form av självskattning, orddelnings-, flervals- och lucktest.     Resultatet antyder att både studerande och deras lärare underskattar svårigheterna i studerandegruppernas ordförståelse, men lärarna uppvisar en större medvetenhet om svårigheterna med gråzonsorden. Ordtesten visar stora skillnader i resultat mellan de två studerandegrupperna både i förståelsen av gråzonsord och i orddelning av långa sammansatta fackord.     Texten i läromedlet innehåller många svårförståeliga ord för de undersökta studerandegrupperna. Fackorden, ofta substantiv, förklaras av ämnesläraren och är relativt lätta att åskådliggöra. Många ämnes- och yrkesord befinner sig däremot i en gråzon som varken förstås av andraspråksinlärare eller uppmärksammas av ämneslärarna. Gråzonen måste belysas och medvetandegöras, och i studiens avslutande kapitel förs en didaktisk diskussion om former för detta och om hur språkklyftan kan överbryggas.

Syftet med min studie var att belysa och jämföra språkpolitiken i Sverige och Tyskland med särskilt fokus på styrdokument som gäller språkundervisning av nyanlända vuxna invandrare. Frågeställningarna som studien skulle besvara var följande: Vad är det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildes tillgång till språk både vad gäller modersmål och andra språk? Hur organiseras undervisningen i andraspråk för vuxna nyanlända i Sverige respektive Tyskland? Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gäller organisation av andraspråksutbildning för nyanlända vuxna? Jag använde mig av en kvalitativ metod, där materialurvalet bestod av tyska och svenska lagtexter inom relevant område. Resultatet visade att Sveriges språklag garanterar den enskildes tillgång till språk både vad gäller modersmål och annat språk än modersmål. Tyskland saknar språklag, som tyder på att Tyskland inte känner behovet av att reglera det tyska språket i förhållande till andra språk. Tyska är ett starkt språk inom ett nationellt och internationellt sammanhang. Undervisningen för nyanlända vuxna invandrare förankras i Sverige och Tyskland genom lagstiftning, dock finns mer olikheter än likheter när man jämför paragrafernas innehåll. Medan Sverige påvisar pedagogiska drag i förordningen kring SFI samt obegränsat tillgänglighet utmärker sig den tyska integrationskursen genom språkideologi. Detta sker i form av språktest som förutsättning för tilldelning av medborgarskap samt begränsningar i rätten att delta.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på och beskriva på vilket sätt och hur medvetet undervisande lärare arbetar med interaktionen lärare/– elev och interaktionen elever emellan vid val av klassrumsaktiviteter, samt hur dessa val ter sig i praktiken. Metoden som används är en kvalitativ intervju med fyra Sfi-lärare som arbetar med olika kurser på en och samma skola samt klassrumsobservationer av lärarnas undervisning i deras egna grupper. Resultatet av studien visar att lärarna har en intention att arbeta utifrån interaktionens roll i andraspråkinlärningen och andraspråkundervisningen och använder sig av arbetssätt som främjar interaktionen mellan lärare och elever men även elever emellan. Flera av de aktiviteter som lärarna använder i sin undervisning, särskilt de som utförs i smågrupper, bidrar till en kreativ språkanvändning och en naturlig kommunikation trots att de sker i en institutionell samtalsmiljö. Slutsatsen som dras är att interaktionen inte syns i de flesta lärarnas lektionsplanering. Interaktionen visar sig dock tydligt under klassrumsarbetet. Lärarnas sätt att interagera med eleverna utifrån frågornas slag, IRF-sekvenser och lärarnas språkanpassning varierar beroende på deltagarnas nivå. Även lärarnas val av klassrumsaktiviteter förändras. Det förekommer fler aktiviteter mellan deltagare i grupper som är på mer avancerad nivå än i grupper på en lägre nivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sfi-undervisningens historia och dess utformning fram till idag. Har den under tidens gång motsvarat elevernas förväntningar och behov? Olika faktorer påverkar elevernas andraspråksinlärning, vilka är de? Vilka uppfattningar har lärarna om sfi-undervisningens utformning? Genom en kvalitativ studie med öppna frågor till elever och lärare har jag kunnat komma fram till mina resultat. Resultaten visar att sfi-undervisningen har genomgått många förändringar genom åren. Undervisningen har förändrats både organisatoriskt och metodiskt. Resultatet visar även att sfi-undervisningen inte har klarat att uppfylla alla elevers behov. Tiden med sfi-undervisningen är begränsad och i och med detta tillfredställer undervisningen inte alla elevers behov. Dock har sfi-undervisningen uppfyllt fem av sex elevers förväntningar. Resultaten visar även att lärarna anser att inom sfi-undervisningen är det mycket viktigt att ha utbildning när man ska undervisa i ämnet Svenska som andraspråk. Det har även framkommit att det behövs förbättrande åtgärder angående sfi-undervisningen såsom behovsanalyser så att deltagarna ska klara kunskapsnivåerna A, B, C och D. Många olika faktorer som påverkar andraspråksinlärningen är relaterade till varandra. Dessa påverkar elevernas andraspråksinlärning samt utveckling när det gäller det svenska språket. Bland de olika faktorerna visar resultatet att elevernas egen motivation är en avgörande faktor för andraspråksinlärningen oavsett utbildningens metod.

Uppsatsens syfte är att studera inlärarinflytandet vid utformningen av klassrumsaktiviteterna i fyra klassrum på SFI, vad lärarna tycker om inlärarinflytande vid utformningen av klassrumsaktiviteterna, vad inlärarna själva tycker om att utöva sitt inflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna och om inlärarinflytande skiljer sig mellan de olika klasserna och studievägarna på SFI. Tre metoder har använts - klassrumsobservationer, lärarintervjuer och inlärarenkäter. Resultatet grundar sig i en jämförelse mellan resultaten från de tre olika datainsamlingsmetoderna. Då studien grundar sig på fyra klasser, en introklass, kurser A studieväg 1, B studieväg 2 och D studieväg 3 på bara en skola är det inte generaliseringsbart. Utifrån insamlade data drar jag flera slutsatser. För det första visar resultatet att inlärarinflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna är något som hör hemma på SFI men att det finns vissa faktorer som försvårar det. För det andra visar resultatet att inlärarna utövar inflytande på utformningen av undervisningen på olika sätt. För det tredje visar resultatet att inlärarna har olika uppfattningar om i vilken utsträckning de utövar sitt inflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna. Majoriteten av inlärarna säger att det finns en dialog mellan dem och lärarna om klassrumsaktviteterna och deras utformning.

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andraspråksinlärare. Undersökningens syfte är att ta reda på några lärares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig på samt vad lärarna anser vara befrämjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgår ifrån elevernas verklighet och använder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering är viktiga pedagogiska metoder liksom förmågan att sätta sig in i elevernas situation. Lärarna anser att det som befrämjar elevernas inlärning är tillgång till modersmålslärare och speciallärare, en trygg arbetsmiljö och att lärarna ser eleverna som kompetenta individer. Lärarna grundar framför allt sina pedagogiska val på egna tidigare studier och praktisk erfarenhet, på synpunkter från kolleger och elevernas individuella situation.

Syftet med denna undersökning är att förstå hur två individer motiverar och förklarar sina val att studera svenska på Sfi och/eller Komvux samt att genom fenomenografisk analys söka förstå vilka antaganden som kan tänkas ligga bakom beslutet. Studien är kvalitativ till sin karaktär och har inga generaliseringsmotiv. Frågeställningar för undersökningen är: På vilket sätt väljer informanterna att motivera varför de valt att studera svenska och vilka antaganden kan tänkas ligga bakom dessa motiveringar? Som metod används semistrukturerade intervjuer med två informanter och fenomenologisk analys. Resultatet visar att båda informanterna valt att studera svenska som ett sätt att lära sig språket och därigenom bli delaktiga i det svenska samhället och skapa sig goda möjligheter till vidare studier och ett gott liv. De antaganden som ligger till grund för beslutet är till stor del samstämmiga mellan informanterna och lyder 1)formell utbildning är ett sätt/det enda sättet att lära sig svenska språket 2) språket är nyckeln till integration 3) integration är gott och eftersträvansvärt 4) jag har ett ansvar att integreras.

Detta arbete undersöker det muntliga interimspråket hos två f.d. illitterata L2-inlärare av svenska. Informanternas språksystem analyseras utifrån Klein och Perdues teori om basvarietet som slår fast att kortutbildade inlärare som tillägnar sig ett L2 informellt utvecklar ett språksystem som präglas av förenklade strukturer och ett begränsat ordförråd, men som fungerar väl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin är tillämpbar även på f.d. illitterata inlärare som deltagit i formell undervisning och uppnått kursmålen för SFI 1A. Undersökningen, som fokuserar på lexikon och tempus, bygger på samtal som har spelats in och transkriberats. Resultatet visar att basvarietetens kännetecknande drag i hög grad kan appliceras även på de formella inlärarnas språksystem.

Syftet med den här studien är att undersöka vad det innebär att gå från att vara illitterat till att bli litterat med fokus på den enskilde individen. Syftet är också att undersöka vad den studerande inom så kallade alfabetiseringsprogram anser att undervisningen bör innehålla när det gäller metoder, material och upplägg. Studien utgår från frågeställningar om hur informanterna upplever att de blev alfabetiserade och vilka tankar om läsning och skrivning de hade under sin alfabetisering, vilka förändringar de upplever att läs- och skrivinlärningen har inneburit för dem och vilka inställningar de har till alfabetiseringsundervisningens innehåll, utformning och material? Metoderna för att få svar på dessa frågor är litteraturstudier i kombination med tre djupintervjuer. Informanterna är personer som har alfabetiserats i Sverige och även studerat svenska inom sfi-undervisning. Resultatet visar att alfabetisering, enligt en västerländsk skoltradition, möjliggör för den enskilde individen att bli mer delaktig i samhället, öppnar vägar mot arbete och vidare utbildning, förändrar tankesätt och även beteende i olika avseenden. Alfabetiseringen har inneburit självständighet och ökat självförtroende för informanterna. Lärarens förhållningssätt, delaktighet vid planering av undervisningen och att innehållet präglas av variation och flexibilitet är viktiga förutsättningar för goda studieresultat.

Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk. För att få ett bredare perspektiv på hennes inlärning och situation i skolan har jag även intervjuat hennes klasslärare och modersmålslärare Resultatet visar att Tamara har både bra och dåliga förutsättningar för att lära sig det nya språket. Det positiva är att hon har viljan, motivationen och styrkan att lära sig läsa och skriva. Hon tar själv initiativ till sin inlärning genom att t.ex. ta hem extra läxor. Hon känner en trygghet och har förtroende för sin klasslärare. Tamara har en positiv inställning till det nya språket samt är mogen för sin ålder. Det negativa är att hon går i en skola där det inte finns några svenska barn samt att hon bor i ett segregerat område där kontakten med svenskar är minimal. Därigenom är hennes inflöde av svenska språket är begränsat. Hon tittar på svenska program och läser svenska böcker, men frågan är om det är tillräckligt. Hon upplever att hennes språkveckling förbättras när hon nyttjar den muntliga kommunikationen, något som hon är van vid från hemlandet. I skolan upplever Tamara att det är lärorikt att få återberätta en bok som hon har läst för en lärare, vilket hennes klasslärare försöker använda i sin undervisning. En annan slutsats är att undervisning har stor betydelse för Tamara med tanke på att Tamaras inflöde av det nya språket till stor del sker i klassrummet.