This thesis aims to contribute to the growing body of knowledge concerning the adult basic literacy education in the Nordic countries and broaden research on literacy from its traditional focus on verbal texts to include images and visual texts. The thesis comprises a research survey concerning adult literacy and two empirical, exploratory studies focusing on the use of visual texts in the basic Swedish language programme for adult immigrants, Svenskundervisning för invandrare (sfi). The first study presents international and Nordic research on literacy with a focus on current sociocultural, and critical perspectives. Together with the three concepts of mutual respect, meaningfulness and participation, an ‘expansive’ model for adult literacy instruction is also presented. The second study deals with the teachers´ views on appropriate visual materials for second language and literacy teaching. The results show an extensive but diversified usage of visual material but also that literacy teachers pay very close attention to participants´ sociocultural background in their image selection but tend to underestimate their cognitive ability. From a critical perspective the teachers´ statements can be regarded as part of a discursive practice in which they unintentionally contribute to a discourse construction of an identity of deficiency of the learners. The third study examines and compares, how adult second language learners interact with and understand a number of Swedish election posters. The analyses identify processes and variations in the learners´ interaction. The results show that the reconstructions of the visual texts are influenced by the participants´ linguistic, educational and cultural ‘repertoires’, as well as the posters´ graphic, visual and textual design. A certain level of linguistic proficiency as well as formal schooling and knowledge of the current discourse seem to be indispensable for making the intended interpretations.

Denna studie hade till syfte att undersöka vilka metoder för ordinlärning med fokus på betydelse som förekom i textböcker för SFI kurs B och C. Frågeställninggen förankrades teoretiskt i tidigare språkvetenskaplig och psykologisk forskning om ordinlärningsmetoder. Fyra textböcker granskades för att identifiera och kategorisera ordinlärningsmetoder med fokus på betydelse enligt Nations (2011) kategorisering av betydelserelaterade aspekter av ordkunskap (associationer, begrepp och referens, form-betydelsekoppling). Därefter analyserades fynden enligt Cummins fyrfältsmodell (2017). Resultatet visade att en typ av aktivitet inom aspekten begrepp och referens (svara på frågor som innehåller målorden) dominerade och utgjorde över 50% av de betydelserelaterade ordinlärningsaktiviteterna i textböckerna. Det var också den enda typen av aktivitet inom begrepp och referens. För aspekterna associationer och form-betydelsekoppling förekom varierande aktiviteter. Därmed erbjuder böckerna en variation av metoder för inlärning av ordbetydelser inom två aspekter men endast en metod inom en aspekt. Detta begränsar vägarna till att främja inlärarens lärandeprocess då fler metoder kan erbjuda olika positiva effekter på ordinlärning.

My aim with this study is to investigate the teaching strategies applied in teaching English to students with another mother tongue than Swedish. According to Second Language Acquisition (SLA) theory, factors such as age, language competence and mother tongue influence can affect language acquisition. SLA theory also states that multilinguals tend to select one of their languages as their primary source of information and this language is the language that most resembles the target language; Swedish and English are both Germanic languages and therefore share language closeness. Results showed that regardless of age and mother tongue, equal numbers of students chose to source Swedish only or both Swedish and their mother tongue when translating texts from English; only 3 chose to source their mother tongue only. There is to date little research that directly connects teaching approaches with SLA, particularly when dealing with multilingualism. I believe a potential area for research could be to investigate the possibility of developing teaching strategies that can potentially harness prior language knowledge. My investigation also showed that English is taught to native and non-native Swedish speakers alike through the medium of the Swedish language; that is to say the course books consist of English text with vocabulary translations and grammatical exercises from Swedish to English. A suggestion would be to reduce the use of the English to Swedish translation methods, particularly for students with a limited knowledge of Swedish, and incorporate into lessons more communicative teaching methods using authentic materials and real situations.

The purpose of this study is to examine reactions on the implementation of a method for word learning among participants in a group of pre-literate students within a beginners’ course of Swedish for immigrants. The learning method uses individual wordlists, based on personal experiences. Data were collected through lesson observations of the group as a whole and interviews with six of the students, and analysed from a pragmatic point of view, with its emphasis on life experience and social interaction as important factors for successful learning. The study focuses primarily on conceptions of activity, participation and motivation. The result shows that the students experienced differences regarding all these factors, compared to their earlier experiences of word learning. Motivation was the most positively influenced factor. When it comes to activity, more time than before was spent on homework. The study also shows that the possibility to exert an influence on the learning process through participation entails a certain amount of doubtfulness as well as increased motivation.

Forskning inom den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (SFI) är småskalig. På de senaste åren har behovet av SFI-undervisning och kompetenta lärare ökat. Utbildningen ska förbereda eleverna att delta i samhället och en av de viktigaste kompetenserna är den digitala kompetensen. Skolor arbetar därför med digital teknik för att motverka den digitala klyftan som ökat i samhället. Uppsatsen fokuserar kring ämnet digital teknik kopplat till språkundervisning. I denna studie undersöks vad vuxna elever i SFI uttrycker om sin digitala kompetens som är en del av den svenska språkundervisningen i förhållande till den digitala klyftan. Detta ger lärare en insyn i hur elever tänker kring teknikanvändning i sin språkutbildning och en ökad kunskap, vilket bidrar till bättre undervisning. Intervjuer har utförts bland nio SFI-elever på en skola i mellan Sverige för att ta reda på deras tankar och erfarenheter om användandet av digital teknik i sin språkinlärning i och utanför klassrummet. Materialbearbetningen har analyserats genom en tematisk analysmetod, där intervjusvaren organiserats in i olika teman. Uppsatsens huvudteman är: tekniktillgångarna, teknikanvändningarna och digital teknik kopplat till kursplanen för SFI. Resultatet visar att SFI-elever inte alltid har tekniktillgänglighet hemifrån och behöver därmed stöd från skolan. Skolan har surfplattor men inga fungerande datorer, vilket gör att eleverna inte ges möjlighet att lära sig eller träna sig i att använda dator. Vidare arbetar skolan mer traditionellt, där läraren har klassrumsgenomgångar. Digital teknik används för att översätta ord, visa bilder och skriva texter. Dock använder inte eleverna tekniken för att uttrycka sig multimodalt eller designa sitt eget lärande. Konklusionen är att läraren behöver vara utbildad i hur digital teknik används i språkutbildningen. Det räcker inte med att eleverna använder teknik under lektionen, utan undervisningen och arbetssättet behöver också förändras. Det krävs att lärarna får ett nytt perspektiv på vad det innebär att lära sig i en digital lärmiljö. För vidare forskning är det av stort intresse att fortsätta undersöka lärarens tankar och erfarenheter om ämnet digital teknik i undervisningen.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vilken inställning lärare inom SFI (Svenska för invandrare) har till uttalsundervisning. Studien har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer besvarade av aktiva lärare inom svenska för invandrare i olika kommuner i Sverige. Informanterna har medverkat frivilligt och besvarat frågorna muntligt och/eller skriftligt. Svaren har sedan jämförts med tidigare forskning inom samma område. Forskningsfrågorna som har studerats är följande: Hur relevant anser lärarna att uttalsundervisning är i elevernas utbildning? Hur ser lärarnas förutsättningar att jobba med uttal ut? Hur värderar och prioriterar lärarna uttalsundervisning? Resultaten har visat att lärare inom svenska för invandrare uppskattar och prioriterar uttalsundervisning högt. De upplever att de har de material som behövs och även om de kan ha önskemål om förbättringar är intrycket att många är positiva. De som inte är helt positiva uttrycker en acceptans för förutsättningarna som råder. Forskning visar att för svagt uttal kan leda till sämre självkänsla och onödiga hinder för andraspråksinlärare både yrkesmässigt och socialt. Då en utförlig och noggrann uttalsundervisning är av så stor vikt behövs ytterligare fokus på uttal inom andraspråksinlärningen och mer forskning inom detta område.

This case study touches on the development of refugees’ mental and physical health from their stays in the refugee facilities during and after the limbo process for a temporary and permanent visa, which in turn affected their socioeconomic integration. Seven refugees and their families that came to Sweden during the refugee crisis in 2015-2016 and were moved to a facility where I worked, were interviewed on how those issues impacted them. With the help of Egon Kunz’s [Refugee Theory] theory, the study showed that constant relocation to different facilities in Sweden, and experienced events and conflicts at the facilities have resulted in long-term health and socioeconomic problems. Such as PTSD, mental and physical recovery from occurred events at the facilities, in turn, negatively affecting socioeconomic integration. Additional research in those issues showed that other countries like Germany, which also had a large influx of refugees during that time, had better and faster success with integration when they helped the refugees with the language and societal information at the beginning of limbo. Because their interest in learning and integrating is higher, and the health and integration issues are much lower than when refugees are sometimes forced to wait at least two years, which is what some of the participants and other refugees in this study did before starting SFI, integration programs and have their own private place live in.  The temporary visa, especially with no help to integrate, caused the lack of interest in learning the language; socioeconomic integration, mainly when the person was alone with no family. Moreover, their developed health from their time at the facilities is still a recovering process.

I evaluated effects of 4 common site preparation techniques on residual structure while comparing 2 techniques commonly used to estimate CWD volume in Southeast loblolly pine (Pinus taeda) commercial pine plantations in 2 ecoprovinces. The strip plot method (SPM) estimated greater volume than the line intercept method (LIM; 9.7 m3/ha and 11.4 m3/ha respectively). The SPM had lesser volume estimate variability and appears more appropriate for the Southeast. Mechanical sites had the greatest densities of green trees and fewest snag retention and overall were least decayed. Chemical preparation combinations had lesser green tree densities but greater snag densities. Piled CWD volumes were greatest in mechanical treatments and least in chemical plus burn treatments. The Outer Coastal Plain Mixed Forest Ecoprovince had 20% less volume than the Southeastern Mixed Forest Ecoprovince. Chemical plus burn site preparations had the least densities of remnant trees, snags, piled and individual CWD pieces.

I föreliggagande uppsats undersöks hur språksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andraspråk i två nya upplägg i den kommunala skolan. Båda skolformerna är startgrupper för nyanlända invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, språkintroduktion). Den förstnämnda är för vuxna och den sistnämnda för ungdomar. Utifrån en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning är uppsatsens teoretiska utgångspunkt att studera hur lärarna uppfattar sin egen undervisning. Båda inriktningarna har en sociolingvistisk prägel med funktionell språkundervisning men grammatiska och över huvud taget språksystematiska moment förekommer. I litteraturgenomgången redogörs för de uppsatser och rapporter som anses relevanta. Föregående skribenter har ett annat fokus men deras resultat är intressanta också för denna uppsats.Slutsaten i uppsatsen är att lärarna och övriga informanter på ett nytt och innovativt sätt ökar motivationen hos eleverna genom att varva praktiska och teoretiska lektioner. De exempel som undersökts visar att det går att förändra en utbildning som också den statliga utredningen om Sfi föreslog 2003 (SOU 2003:77). Ökar motivationen så ökar också studieviljan hos eleverna och om de grammatiska och språksystematiska undervisningsmomenten inte är alltför svåra kan de uppfattas både välvilligt och som viktiga av eleverna och mer hanterbara för lärarna.

Språket är den viktigaste faktorn för integration och nyligen har kraven på kunskaper i svenska skärpts. För att fungera fullt ut i det svenska samhället krävs en läsförmåga i nivå med årskurs 6, men en tidigare undersökning visar att majoriteten av vuxna invandrare efter avslutad SFI-utbildning endast har en läsförmåga i nivå med årskurs 3-5. En läsintervention med single-subject design har därför genomförts med tre elever på kurs C på SFI. Läsinterventionen har genomförts med Wendick-modellens läslistor tre gånger i veckan under sju veckor, totalt 20 lektioner. Resultaten visade en ökning på Avkodning Ord för en av eleverna och en ökning på Avkodning Nonord för alla tre eleverna. Dessa resultat visar att Wendick-modellens läslistor är en fungerande metod i en-till-en-situationer då elevernas avkodning på nonord har förbättrats av interventionen. Studiens resultat visar även vikten av tidiga insatser för att ge elever med bristande läs- och skrivfärdigheter rätt hjälp och stöd från studiestart för att de snabbare ska kunna integreras i samhället.