Sammanfattning Syftet med denna studie var att söka samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer. Frågeställning: Finns det ett samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer? Vår hypotes var att det finns ett samband mellan en kvinnas upplevda stress och självtillit i arbetsrelaterade situationer. För vår undersökning krävdes att vi kan mäta två variabler; stressnivå och självtillit hos en individ. Vi har genomfört en kvantitativ studie där vi har använt oss av en webbaserad enkät. Vi har valt att studera yrkesverksamma kvinnor och har tillfrågat 100 kvinnor som alla har någon form av relation till oss. 62 % av kvinnorna svarade på enkäten vilket gav oss ett externt bortfall på 38 %. Det interna bortfallet eliminerade vi genom att utforma enkäten så att deltagarna antingen svarade på alla frågor eller ej registrerades. Våra resultat valde vi att sammanställa i Excel och statistikprogrammet SPSS. Vi fick fram en korrelationskoefficient på -0,326 med en signifikansnivå på 0,010. Detta visar att korrelationen var svag men signifikant och att det fanns ett statistiskt säkerställt negativt samband mellan upplevd stress och självtillit. 60 % av kvinnorna som deltog i studien upplevde sitt arbete stressande ofta eller alltid och 90 % av studiedeltagarna upplevde att de ibland hade för mycket att göra på sitt arbete. 52 % av kvinnorna kände att de ofta eller alltid fick det stöd de behövde för att klara sina arbetsuppgifter. 50 % uppgav att de alltid eller ofta hade tillräckligt med tid att koppla av medan 29 % kände att de ibland hade tillräckligt med tid att koppla av. Vi kan konstatera att det finns ett troligt samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer då både tidigare forskning och vår undersökning tyder på detta förhållande. I vår studie hade studiedeltagarna generellt en hög självtillit och en relativt låg upplevd stressnivå. Den stress som deltagarna upplevde verkar kompenseras genom upplevelsen av kontroll över sitt arbete och möjligheten till återhämtning. Vi kan således konstatera att det kan vara positivt för en arbetsgivare att främja balans mellan medarbetarnas krav och kontroll. I framtiden kan det vara av intresse att studera orsakssambandet mellan de undersökta faktorerna då det i vår studie inte var möjligt. / Abstract The aim of this study was to find out whether there is a correlation between experienced strain and self-efficacy for women in work related situations. Question at issue: Is there a correlation between experienced strain and self-efficacy for women in workrelated situations? To make the wanted comparison we had to be able to measure two variables; ones experienced strain level and the extent of self-efficacy. We have carried out a quantitative study by using a questionnaire. The population for the study consisted of 100 women in work related situations. 62 % decided to participate which gave us an external loss of 38 %. We were able to eliminate the internal loss by designing the questionnaire so that the participants either answered all the questions or where not registered. We have compiled the result of the study in Excel and in the statistics program SPSS. That gave us the correlation coefficient -0,326 at a signification level of 0,010. This shows that the correlation was weak but significant and that the relation between strain and self-efficacy was negative. 60 % of the women in the study found their work to be stressful often or always and 90 % of the participants in the study found that they sometimes had too much to do at work. 52 % of the women found that they often or always received the support they needed to manage their work. 50 % stated that they always or often had time to relax whereas 29 % felt that they sometimes had time to relax. We can establish that there is a possible correlation between strain and self-efficacy for women in work related situations. Both prior research and our study showed this relationship. In our study the participants generally showed high levels of self-efficacy and relatively low levels of strain. The strain that the participants were experiencing seems to be compensated by high levels of control of their work situation and the possibility of recovery. Thus it may be positive for an employer to promote a balance between demands and control. Further ahead it may be of interest to study the relation of cause between strain and self-efficacy as this was not possible in our study.

Uppsatsens syfte är att med hjälp av livsberättelser få en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden är en livshistorieansats med tyngdpunkt på elevers syn på sin skolsituation och lärande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hållning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att verkligheten, kunskap och lärande skapas i social samverkan. Arbetet bygger på en empirisk studie av två elevers berättelser om sin skoltid. Eleverna går båda i årskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom områdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och föräldrars syn. Utöver reflektioner kring forskning och empiri tas i diskussionen upp fem områden, vilka i studien framkommit ha betydelse för elevernas skolgång: motivation, trötthet, ensamhet, delaktighet och behov av lugn och ro. Det specifika för studien är elevernas berättelser och att ur dessa synliggöra specialpedagogiska insatser. / The aim of this essay is to get an insight into pupils experiences of special needs education by life-histories. It´s an application of the life-history method and the main focus is pupils way to understand their schoolsituation and learning, related to environment and grouping. The theoretical frame of the study is a socialconstructionist approach, that means, that the reality, knowledge and learning comes out of social co-operation. The essay is based on an empirical study of two pupils stories of their schooling. The pupils are both in the seventh grade and have had varying kinds of special needs education during their schooling. The study connects with research findings among inter alia: inclusive schools, pupils experiences, the parts of the pedagogues and the parents opinions. Besides reflections about research findings and empiric the discussion in the essay includes five themes, that the study came to the conclusion was important for pupils schooling: motivation, tiredness, loneliness, participation and the need of peace and quiet. The specific of the study is the stories of the pupils and from this point of view the attention paid to special needs education.

Bakgrund Många mammor som fött barn prematurt önskar amning som uppfödning för sitt barn för bröstmjölkens immunologiska faktorer och som en kompensation för att graviditeten avslutats för tidigt. Amningens etablering kan vara komplicerad och kräva tålamod när barnet behöver vård. Beroende på barnets känslighet kan det ta olika lång tid tills barnet kan påbörja amningsträning. En av de viktigaste faktorerna för att amningen ska kunna etableras är att mamman får igång en tillräcklig mjölkproduktion motsvarande den mängd ett fullgånget barn skulle kräva. För att få igång en tillräcklig produktion är det bra att komma igång med urmjölkning så fort som möjligt efter barnets födelse. Mamman behöver stimulera mjölkproduktionen tills barnet ammar fullt. Syftet med studien var att belysa innebörden av urmjölkning för mammor vars barn fötts prematurt. Metod Det strategiska urvalet utgörs av sju mammor vars barn fötts före vecka 34 med erfarenhet av urmjölkning. Datainsamlingen består av öppna intervjuer och materialet har analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultatet visar att urmjölkning utförs i en oreflekterad ansträngning men att mammor är måna om de egna behoven samtidigt som behoven åsidosätts. Vårdkontexten kan kännas utlämnade och begränsande. Självtilliten får betydelse liksom strukturen. När utfallet inte blir som planerat kan sorgen innebära att förhålla sig till det som inte kan förändras. Känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan få betydelse för processen. Slutsats Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv blir det betydelsefullt att utgå från den enskilda mammans upplevelser av urmjölkningen och stärka en god självtillit. / Background Many mothers who have given birth premature wish to breast feed their children for immunological reasons and as a compensation for a pregnancy that ended too early. The breast feeding may be complicated and in need of great patience as the child might need health care. Depending of the baby´s sensitivity it can vary in time for a child to start breast feeding. One of the important reasons for the mother to get her breast feeding started is to make milk production start, corresponding to the amount of milk that a fully mature baby would need. To get a sufficient production it is important to start emptying the breasts quick as possible after having given full extend. Aim with the study was to illuminate the meaning of emptying the breasts for mothers whos baby was born premature. Method Seven mothers who had given birth before week 34 and had experienced emptying breasts. The data collection come from interviews and the results have been analyzed by a fenomenological hermenutichal approach. Results shows that emptying the breasts is done without any effort but that mothers are eager to look at their own needs at the same time as their own needs are being put aside. The hospital care can make the women feel left out and controlled. Self-confidence gets important as well as the structure. When the result is not as you had planned sadness make you realize that things cannot be changed. The feeling of managing, understanding and meaningfulness fills you up. Conclusions looking at it from a scientific perspective it is very important to consider the individual mothers experience in how to empty the breasts from milk and how to strengthen her self-confidence.

Syftet med studien var att testa ett nykonstruerat instrument för att beskriva grad av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer. Syftet var även att beskriva vuxna individers intag av sockerhaltiga livsmedel samt att beskriva skillnaden mellan sockerintag och självtillit. Urvalet bestod av 62 patienter som kommit för undersökning eller behandling till privata och folktandvårdskliniker. Data samlades in via enkät. Resultatet visade att 16 (26,2 %) individer åt sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag och 45 (73,8 %) åt sockerhaltiga livsmedel mer sällan än en gång per dag. Det mest förekommande sockerhaltiga livsmedlet var bullar, sockerkaka och andra mjuka kakor, 5 (8,7 %) individer intog dessa typer av livsmedel minst en gång per dag. Det minst förekommande sockerhaltiga livsmedlet var fruktsoppa och kräm, 40 (67,8 %) individer intog aldrig detta livsmedel. Medelvärdet för graden av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer var 6,4 (SD 2,2) av 10 på en 11-gradig Likertskala. En signifikant skillnad kunde ses i graden av självtillit bland de som intog sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag jämfört med de som mer sällan intog sockerhaltiga livsmedel (t=3.036; p=0.004). Instrumentet hade ett Cronbach´s Alpha värde på 0.94, vilket visar en god reliabilitet. Utifrån de resultat som framkommit tycks individer med lägre grad av självtillit inta sockerhaltiga livsmedel oftare än individer med högre grad av självtillit. Instrumentet visade sig användbart.

Syftet med litteraturstudien är att belysa hur motivationen och engagemang påverkar elevernas utveckling av en god läsförmåga. Studien är inriktad mot elever i årskurs F-3 Resultatet av litteraturstudien är baserat på 15 forskningsstudier där fyra olika inriktningar är framlagda. Dessa inriktningar inkluderar: Betydelsen av elevernas val av litteratur för läsmotivation och läsengagemang, påverkan på läsmotivation och läsengagemang utanför skolan, elevernas självbild och självtillit samt didaktiska tillvägagångssätt för ökad läsmotivation och läsengagemang. Sammantaget gav litteraturstudien att läsmotivationen har betydelse för läsförmågan i lågstadiet. Varierande undervisningsmetoder gynnar elevers läsutveckling och skapar motivation. Det visade sig att läsförmågan och motivationen för lärandet påverkades av elevernas självtillit. En påverkansfaktor var elevernas fria möjligheter till val av litteratur vilket visade sig ha betydelse för utvecklingen av läsmotivation och läsengagemang. Ytterligare påverkan på elevers läsförmåga går att koppla till elevers hemlitterära miljöer.

How do I think as a preschool teacher around the outdoor environment at preschool? My essay begins with a story of my experience of the conditions for creative and learning opportunities in my workplace. The method of my work is essay writing. I have studied articles and studies on the importance of outdoor environment for children's development and play. As well as the use of reflection in the workgroup as a method of seeing the outdoor environment's importance from different perspectives, such as different play modes and social interaction. Which has developed my view on the importance of outdoor environment. During my writing, I have reflected on questions and my own thoughts that I gained through literature and research findings on the importance of outdoor environment at preschool. I have learned what government work has come up to, such as the National Board of Housing, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Research Council. An environmental psychologist, Fredrika Mårtensson, has written several different articles that contributed with theoretical perspectives in children's need for wide-ranging games and playing in natural environments that also makes it easier to interact socially. A researcher, Gunilla Halldén, emphasizes the importance of sometimes even critically examining the expulsion. Is it enough to just be out? I have also read Vygotsky's Fantasy and creativity in childhood, where he develops thoughts about children's development and about children's needs for creative environments and opportunities for collaboration with others.

Bakgrund: Studier visar att psykosomatiska besvär ökar för ungdomar i Sverige. Detta kan leda till konsekvenser både för individ och samhälle. Studier visar även att majoriteten av ungdomarna inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet kan förutom fysiska fördelar även minska risken för psykisk ohälsa. Syfte: Att undersöka allmänt hälsotillstånd, psykosomatiska besvär och fysisk aktivitet bland ungdomar i årskurs 9 i Västerås samt undersöka eventuella samband mellan psykosomatiska besvär och fysisk aktivitet. Metod: En kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Ett bekvämlighetsurval har tillämpats och data samlades in genom en enkätundersökning där 112 besvarade enkäter inkom. Resultat: Majoriteten av eleverna skattade sitt allmänna hälsotillstånd som bra. De vanligaste psykosomatiska besvären var att de varit irriterade, känt sig nervösa samt känt sig nere. Flertalet elever hade inte varit fysiskt aktiv någon dag den senaste veckan. Majoriteten var vanligtvis fysiskt aktiva en till tre gånger i veckan. Det fanns inget statistiskt samband mellan de som var fysiskt aktiva och lägre psykosomatiska besvär. Slutsatser: Majoriteten av eleverna skattade sitt allmänna hälsotillstånd som bra men psykosomatiska besvär förekom hos eleverna. De flesta eleverna var fysiskt aktiv en till tre gånger i veckan.

In the framework of second language learning, developed in Canada in the early 2000s, identity texts were a part of a bilingual or multilingual artefacts where students produced many variants. They presented texts as written, spoken, signed,visual, musical, dramatic or multimodal forms. As a result of students’ investment in their own identities, identity texts were considered as a meaningful way to validate multilingualism by inviting students to bring their home languages into the classroom. This thesis aims to investigate the use of verbal and multimodal forms while working with identity texts in a course of Swedish for immigrants, during a monthlong project “New beginning in Sweden”, which took place in a school in the centralof Sweden. Furthermore, this thesis aims to provide students' points of view on the whole process. Combining the method of semi-structured interviews along with observational research in the Swedish for immigrants’ classroom which has identit texts in focus, the thesis tries to answer the following questions:• How was the work with both verbal and multimodal forms of identity texts carried out with the students?• What do students think about working with multimodal forms of identity texts as the second phase of working with verbal texts?• How do students feel that different ways of working with identity texts contributed to their learning of Swedish as a second language? Results of the thesis show that the whole project would have given even better outcome if students were given more time while working with multimodal identity texts. Furthermore, which the students mentioned, they would have liked to have had more freedom in the creativity process, although they do not consider working with identity texts as empowering for their language skills. On the other hand, they describe it as an interesting pause from regular lessons. Last but not least, students were not in favour of working with verbal forms of identity texts because they were not used to be allowed to use their first language while learning their second language. This might complicate their upcoming learning process.

Undersökningens syfte var att undersöka lågstadielärares arbetet med elevers självtillit. Frågeställningarna utgår från vilka förhållningssätt lärare uppfattar som betydelsefulla, vilka arbetssätt som de anser vara en del av arbetet och hur läraren beskriver att de stärker elevens självtillit. Kvalitativa intervjuer genomförs med sex lärare som arbetar på lågstadiet. Tidigare forskning visar att elevens lärande påverkas av självtillit. Läraren har stor möjlighet att påverka genom förhållningssätt och arbetssätt. Trovärdighet, positivitet och prestation bör vara fokus i arbetet med elevers självtillit. Undersökningen utgår från Banduras socialkognitiva teori där fokus ligger på individers tilltro till sin förmåga att hantera situationer och reglera tankar och handlande utifrån kunskaper och erfarenheter. Med tematisk analys identifieras tre teman utifrån lärarnas uppfattningar om vad som stödjer elevernas självtillit; stödjande förhållningssätt, att se till individen och lärarroller. Stödjande förhållningssätt beskrivs utifrån lärares tillit till sin egen förmåga, relationsbygge, höga förväntningar och att ha en positiv inställning. Att se till individen ansåg lärarna vara en del i arbetet som innebar att bryta elevens negativa tankar, gå tillbaka och titta på tidigare uppgifter eleven lyckats med, låta eleverna använda hjälpmedel, anpassa och variera sin undervisning. Olika roller som läraren kan använda i syfte att stärka elevers självtillit visas i resultatet som lyssnare, förtydligaren, berömmaren, återkopplaren och ihållaren.   I diskussionen visades att lärarna arbetat utifrån förhållningssätt, arbetssätt och lärarroller som Bandura och tidigare forskning sägs stärka elevers självtillit.  Resonemang förs om att se till individen där ett antagande görs att lärande sker i grupp och självtillit stärks i enskilda uppgifter, ett troligt nyckelbegrepp är varierad undervisning. Tydlighet, trovärdighet, prestation, positivitet och balansgång är begrepp som återkommer i tidigare forskning och resultatet och resoneras kring i diskussionen. Det går inte utesluta att andra informanter kanske uttryckt sig kring andra begrepp då det handlar om lärares erfarenheter och uppfattningar.

Skolämnet matematik är för många elever ett utmanande ämne och motivation är en avgörande faktor för att lära sig och också orka kämpa vidare när det är svårt. Det finns olika teorier om vad som påverkar motivationen och i denna uppsats så har vi valt ut fyra teorier som vi undersökt närmare, för att se om det finns något samband mellan hur högstadieelever skattar sin självtillit, självkänsla, motivation och självvärdering av ämneskunskaper. Vi gjorde en kvantitativ undersökning där studiens data utgjordes av enkäter som högstadieelever besvarade. Eleverna skattade sig själva utifrån en femgradig skala på varje fråga hur väl de höll med på påståendet eller inte. Resultatet av studien visar på någragenomgående mönster. Dels är det en skillnad mellan könen där killarna skattar sig högre vad det gäller självkänsla, självtillit och självvärdering av ämneskunskaper. Dels en skillnad på hur könen skattar sig inom motivation där tjejerna skattar sig högre än killarna. Något som motiverar eleverna i hög grad är att lyckas på proven vilket ligger i linje med vad forskning visar.