Skolämnet matematik är för många elever ett utmanande ämne och motivation är en avgörande faktor för att lära sig och också orka kämpa vidare när det är svårt. Det finns olika teorier om vad som påverkar motivationen och i denna uppsats så har vi valt ut fyra teorier som vi undersökt närmare, för att se om det finns något samband mellan hur högstadieelever skattar sin självtillit, självkänsla, motivation och självvärdering av ämneskunskaper. Vi gjorde en kvantitativ undersökning där studiens data utgjordes av enkäter som högstadieelever besvarade. Eleverna skattade sig själva utifrån en femgradig skala på varje fråga hur väl de höll med på påståendet eller inte. Resultatet av studien visar på någragenomgående mönster. Dels är det en skillnad mellan könen där killarna skattar sig högre vad det gäller självkänsla, självtillit och självvärdering av ämneskunskaper. Dels en skillnad på hur könen skattar sig inom motivation där tjejerna skattar sig högre än killarna. Något som motiverar eleverna i hög grad är att lyckas på proven vilket ligger i linje med vad forskning visar.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur anpassad gruppundervisning bedrivs för patienter med diabetes typ 2. Tio kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. En av de grundläggande faktorerna är relationen mellan patient och undervisare och att denna uppehålls under längre tid. Närstående behöver också delta i undervisningen för att hjälpa patienten med livsstilsföränd¬ringar. Gruppundervisning är ett utmärkt tillfälle att lära av andras erfarenheter och en kulturanpassning med enkla redskap som matlagning tillsammans, kan hjälpa patienten till bättre egenvård. I skapandet av en anpassad patientunder¬visning behövs pedagogisk och psykologisk kompetens, samt kunskap om samtalsmetodik förutom medicinsk kunskap. Att involvera andra yrkes¬kategorier kan också vara av stort värde. Denna litteraturstudie påvisar att patientundervisning är en komplex och mångfasetterad uppgift. / The aim with this literature study is to describe how tailored group education is carried out to patients with diabetes type 2. Ten qualitative articles form the result. One of the fundamental factors is the relationship between patient and educator and it should continue during longer time. Relatives do also need to participate in the education in order to help the patient with life style changes. Group education is an excellent occasion to learn of other experiences and a cultured like adapta¬tion with simple tools cooking together can help the patient to better self-care. In the creation of a tailored patient education pedagogical as well as psychological competence is needed, besides knowledge about counselling skills and medical knowledge. To involve other professionals can also be of great value. This literature study gives an insight in that patient education is a complex and multifaceted task.

This study has investigated the thoughts and the emotions concerning climate change among children. The main purpose of the thesis is to study how the children cope with the threat of climate change and if they see it as something concerning their on lives. The theoretical roots of the study are to be found within appraisal theory, social representations, coping and self-efficacy. The children who are included in this study are 12-13 years old and live in the western part of Sweden. The data collection is based on the interviews with 27 children. The interviews have been thematically analysed and the aim was to get a deeper understanding of how the children think and feel concerning climate change. In the analysis four main themes emerged which focus on: how the children perceive and relate to climate change, the contexts in which the children face the discussions on climate change, how they cope with the emotions that are awakened and how they feel that they can influence issues related to climate change and the environment. It can be stated that the results have many nuances. The majority of the children see climate change as something abstract and distant that doesn’t affect their own lives. Regarding the future of the planet the children express both hope and worry, but also ambivalence. They mean that we, the humans, have the decision in our hands. The children meet the discussion of climate change in different places like: in media, in school, at home and through own experiences. They use several different strategies to cope with their emotions; problem –focused coping, emotion-focused coping and meaning-focused coping. Most of the children feel that they can affect the environment positively through small, simple everyday actions, bur there are also children that feel that there is nothing they can do. The children’s own experiences affect how they think and feel regarding climate change It can be concluded that many of the interviewed children are involved in issues concerning the environment and climate change and that they possess knowledge that adults don’t have, but also that climate change must be transformed into something tangible and seen as a personal responsibility for a change to occur.There, the community, the adult world and the school have a great responsibility

Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag ett växande problem, detta på grund av att många individer har en ohälsosam livsstil. Dessa sjukdomar kan dock förebyggas eller förbättras genom att individerna genomför en livsstilsförändring. Detta kan ske genom att individerna förändrar sina levnadsvanor exempelvis alkohol, fysisk aktivitet, kost och så vidare. Studiens syfte är att öka förståelsen för vilka faktorer individer som är i en livsstilsförändring upplever påverka en livsstilsförändring. Detta ska studeras genom att undersöka vilka faktorer individerna som genomför en livsstilsförändring anser vara hinder, möjliggörande samt vilka yttre och inre faktorer som påverkade dem. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamling. Det genomfördes fem intervjuer på individer som är uppe i livsstilsförändringar. Dessa intervjuer transkriberades sedan för att kunna analyseras med hjälp av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom det många hinder som exempelvis dåliga mat-och motionsvanor och dålig självdisciplin. Faktorer som gjorde det möjligt att genomföra en livsstilsförändring ansågs vara bra mat-och motionsvanor, socialt stöd och bra självdisciplin. Utöver dessa faktorer ansågs inre och yttre faktorer var viktiga, att de var i riskzonen för en sjukdom och själv kände att det kunde förbättra den genom en förändring eller att det tidigare gjort en liknande förändring var några av dem. Vidare presenteras även vidare forskning inom områden som forskaren anser viktiga att studera vidare.

The purpose of this study was to investigate relationships between motivational profile, self-efficacy, basic needs satisfaction, exercise behavior and well-being among Swedish university students. A set of the instruments including GLTEQ, SHIS, BPNES, BREQ-2 and BARSE was distributed at a university in southern Sweden. The respondents (n = 260) were men (n = 122) and women (n = 138). For analysis and processing of the gathered data SPSS was used with Pearson's r and Multiple Regression Analysis. The results showed that competence, autonomy and relatedness were positive predictors of self-determined motivation, whilst identified regulation, intrinsic regulation and barrier self-efficacy were positive predictors for strenuous exercise. Moreover a regression analysis showed that only competence was a significant predictor for well-being, however, positive correlations were shown between all the basic needs and well-being. To promote university students exercise and well-being, the conclusion is that it most probably would be successful to base interventions with focus on basic needs satisfaction. / Syftet med denna studie var att undersöka relationer mellan motivations profil, self-efficacy, de gundläggande psykologiska behoven, motionsvanor samt välbefinnande bland svenska universitets studenter. Ett frågeformulär bestående av instrumenten GLTEQ, SHIS, BPNES, BREQ-2 och BARSE distribuerades vid ett universitet i södra Sverige. Respondenterna (n=260) var män (n=122) och kvinnor (n=138). För analys och bearbetning av den insamlade datan användes SPSS med analysmetoderna Pearson's r och Multipla Regressionsanalyser. Resultaten visade att kompetens, autonomi och tillhörighet var positiva prediktorer för självbestämmande motivation, medan identifierad reglering, inre reglering samt barriärspecifik självtillit var positiva prediktorer för ansträngande motion. Vidare visade resultaten att endast kompetens var en positiv prediktor för välbefinande, dock så påvisades positiva samband mellan alla de grundläggande psykologiska behoven och välbefinnande. För att främja universitets studenters motionsvanor och välbefinnande är slutsaten att det sannolikt vore framgångsrikt att basera interventioner utifrån tillfredställande av de grundläggande psykologiska behoven.

Syftet med studien var att undersöka den fysiska aktivitetsnivån hos de anställda samt ta reda på vilka motivationsfaktorer och barriärer de upplevde till fysisk aktivitet. Syftet innefattade även att se om motiv och barriärer skiljde sig beroende på aktivitetsnivå, ålder och kön. En del av syftet var även att undersöka hur aktiviteten kring företagets erbjudande till fysisk aktivitet såg ut. Undersökningen genomfördes genom att deltagarna (n=139) besvarade en omarbetad form av Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor (MTUAM), en svensk version av Physical Activity Stages Of Change samt några bakgrundsfrågor. Resultatet visade att 55 procent var tillräckligt fysiskt aktiva enligt Folkhälsoinstitutets rekommendationer. Resultatet visade även att de främsta motivationsfaktorerna var förbättrad kondition, förbättrad hälsa samt ökad fysisk styrka. De främsta barriärerna var mycket att göra i hemmet, stress/tidsbrist och brist på motivation. Resultatet visade även att det fanns signifikanta skillnader i motiv och barriärer beroende på aktivitetsnivå och kön. Det fanns även en signifikant skillnad mellan ålder och motiv. Det framkom att 28 procent utnyttjar företagets erbjudande till fysisk aktivitet och att de främsta orsakerna till att det inte utnyttjades var tidsbrist, avsaknad av målsättning samt att de tränar på egen hand. Resultatet diskuterades sedan i förhållande till den tidigare forskningen. / The purpose of this study was to investigate the employees physical activity level and to identify the motivators and barriers they experienced to physical activity. The purpose included investigating if the motives and barriers differed depending on activity level, age and gender. It also examined the activity the company’s offer of physical activity concerning. The participants (n=139) responded to a revised form of Motivation for Maintenance of Exercise Habits (MTUAM), a Swedish version of the Physical Activity Stages of Change and a few background questions. The results showed that 55 percent were sufficiently physically active according to the recommendations of the Swedish Institute of Public Health. The results also showed that the main motivation factors were improved fitness, improved health and greater physical strength. The main barriers were a lot to do at home, stress/lack of time and lack of motivation. The results also showed that there were significant differences in motivations and barriers depending on activity level and gender. There also was a significant difference between age and motives. It was discovered that 28 percent used the company’s offer of physical activity. The main reasons why it was not used were lack of time, lack of goals and that they train on their own. The results were then discussed in relation to the research.

På Hälsocenter Västmanland arbetar personalen utefter samtalsmodellen lösningsfokus i möten med klienter. Lösningsfokus är en modell vars syfte är att skapa en framtidsbild i samband med en förändring, främst hos individer men även i grupper eller organisationer. Lösningsfokus är en modell som fokuserar på erfarenheter och resurser hos individer. Syftet med studien var att undersöka hur personalen på Hälsocenter Västmanland upplever att modellen lösningsfokus fungerar i möten med klienterna. För att svara på syftet användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna till studien var personal på Hälsocenter Västmanland som arbetar nära klienter tillsammans med modellen lösningsfokus. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv manifest innehållsanalys. Resultatet visade att lösningsfokus är en modell som bidrar med ett positivare beteende hos klienterna som kommer till Hälsocenter Västmanland. Modellen upplevdes inte som påfrestande för personalen då det är klienterna själva som ska komma fram till lösningar och hitta sina resurser. Dock ansågs det vara svårt att använda modellen om klienterna inte hade någon eller nedsatt kognitiv förmåga. / The employees at Hälsocenter Västmanland works with a model called solution-focus. Solution-focus is a model with the aim to create a image of the future in the context of a change, mainly individually but also in groups and organizations. Solution-focus is a model that focuses on experiences and resources of individuals. The purpose of the study was to examine how the staff at Hälsocenter Västmanland was experiencing the model solution- focus in meetings with clients. To answer the purpose a qualitative approach was used with semi-structured interviews. The respondents in the study were the employees at Hälsocenter Västmanland who works with clients along with the model solution-focus. The data was analyzed using an indicative manifest content analysis. The result showed that the solution- focus is a model that contributes to a positive behavior in the clients who comes to Hälsocenter Västmanland. The model is not perceived as stressful for the staff since it is the clients themselves who must come up with solutions and find resources within their lives. However, it can be difficult to use the model if the clients do not have any, or have a reduced cognitive ability.

Tidigare forskning har visat att pojkars och flickors motivation till matematikämnet påverkas olika vad gäller självbilden, självförtroendet samt av de stereotypiska uppfattningar om matematik som omgivningen bidrar till. Forskningen visar en nedåtgående trend i mellanstadiet för elevers motivation i matematikämnet samt att flickor har sämre motivation till ämnet än pojkar. Syftet med denna studie är att testa om olika abstraktionsnivåer i matematikens område geometri har påverkan på och effekter för elevers motivation, självtillit och prestationer. Den syftar även till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors motivation till matematik. Studien är av experimentell design i vilken abstraktionsnivåer i matematiken har manipulerats, undersökningen har dessutom genomförts vid två tillfällen. Detta i syfte att se hur värdering av självtillit och motivation påverkas hos eleverna utöver de faktiska resultaten och prestationerna i matematiktest. Deltagande elever går i mellanstadiet i olika kommuner i Sverige och vårdnadshavare har godkänt deltagandet. Denna studies resultat visar tvärtemot tidigare forskning att flickorna har högre motivation i matematikämnet än pojkarna. Undantaget är att pojkarnas inre motivation höjdes av den högre abstraktionsnivån i matematiktesterna. Det intressanta resultatet kan inte förklaras med varken självtillitsnivå eller spatial förmåga.

Sammanfattning Studien syftar till att undersöka om det finns något samband mellan lärares upplevda självtillit, skattad skolkultur i ämneslaget och graden av kollegialt lärande i ämneslag. 23 matematiklärare på fyra olika gymnasieskolor i Västsverige har besvarat enkäten som mäter respondenternas upplevelse av skolkultur i ämneslag, upplevd självtillit i professionen och graden av kollegialt lärande i ämneslaget. Metoden för uppsatsen är en enkätundersökning med relativistisk ansats då graden av samband mellan skolkultur i ämneslag, självtillit och kollegialt lärande undersöks. Resultatet på enkäten grundar sig i lärarnas upplevda erfarenheter av skolkultur i sina ämneslag, kollegialt lärande och självtillit. Efter analys av resultat från multivariat linjär regressionsanalys och korrelationstest är resultatet att det finns ett samband mellan lärares självtillit i skolsituationer och vilken skolkultur som råder i ämneslaget. Det finns också ett samband mellan skolkultur, självtillit och graden av användandet av kollegialt lärande. Undersökningen påvisar inte orsaksambandet mellan skolkultur, grad av självtillit och graden av kollegialt lärande. Detta är ett utvecklingsområde för vidare undersökningar. Studien kan vara en grund för skolledare vid planering för utvecklingsarbete och kollegialt lärande då skolkulturen påverkar i vilken grad det kollegiala lärandet kan utvecklas samtidigt som skolkulturen har en påverkan på lärares självtillit i professionen. Nyckelord: Skolkultur, självtillit, self efficacy, kollegialt lärande / Abstract This study aims to investigate a possible correlation between  teachers experienced self efficacy, estimated school culture within their subject and the extent of professional learning within their subject.  23 mathematics teachers at four different upper secondary schools (/high schools) in the west of Sweden have answered a questionnaire which measures the respondents’ experiences of school culture within their subject, the experienced self efficacy within their profession and the degree of professional learning/peer learning within their subject.  The method used for this essay is a survey with a relativistic approach as to investigate the connection between school culture within the subject, self efficacy and professional learning. The result of the questionnaire is based on the teachers’ own experiences of school culture within their subject, professional learning and self efficacy. An analysis of the result from a multivariate linear regression analysis and correlation test shows that there is a connection between teachers’ self efficacy in school situations and the school culture within the subject. Also, there is a connection between school culture, self efficacy and the extent of professional learning. The survey does not prove the causation between school culture, degree of self efficacy and the extent of professional learning. This is a possible field for further studies.   This study could serve as a basis for school leaders when planning for improvements and peer learning as school culture affects to what extent professional learning can be developed amongst teachers, and, as it affects teachers’ self efficacy within their profession.     Key Words: School culture, self efficacy,professional learning

Syftet med det aktuella examensarbetet var att undersöka hur kön, social självtillit och elevens uppfattning av lärarens auktoritativa ledarskap sammanhängde med mellanstadieelevers intention att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal samt hur det sammanhängde med elevens upplevelse av hinder för att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal. I studien deltog 370 mellanstadieelever (62.4% flickor, 37.6% killar) i årskurs 4-6 på svenska grundskolor. Eleverna fick besvara en digital enkät under skoltid. Resultatet av de två hierarkiska regressionsanalyserna visade att högre grad av social självtillit och en upplevelse av att läraren är varm, responsiv och kravorienterad sammanhängde med högre intention att berätta samt minskad upplevelse av hinder för att berätta. Kön sammanhängde inte signifikant med varken intention att berätta eller upplevelse av hinder. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning och med teoretisk utgångspunkt i Banduras socialkognitiva teori och Baumrinds föräldrastilar kopplat till lärarens roll. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att elevens uppfattning om lärarens ledarskap och elevens egna sociala självtillit spelar roll för intentionen att berätta och upplevelsen av hinder. Till sist diskuterades praktiska implikationer för antimobbningsarbete i svensk grundskola.