Internet har fått en stor betydelse i Sverige under de senaste årtiondena. Detta har medfört att samhället har förändrats och blivit mer digitalt och likaså bankerna. Fler och fler människor köper mobiltelefoner, vilket har resulterat i att det har utvecklats smarta telefoner där man kan använda internet för att utföra många ärenden. Detta har påverkat bankernas tjänsteutbud som i dag i hög grad är internetbaserad. Alla storbanker i Sverige erbjuder i dag mobila banktjänster, där kunderna kan utföra ärenden på egen hand. I en branschmätning som Svenskt Kvalitetsindex gjort visade det sig att kunderna har fått ett lägre förtroende för bankerna. En av orsakerna till det försämrade förtroendet visade sig vara att vissa bankkunder kände sig tvingade att använda mer tekniska tjänster, så som de mobila banktjänsterna är och som de inte upplevde som användarvänliga och användbara.   Denna problematisering banade väg för våra frågeställningar:   Vilka faktorer påverkar attityden till att använda mobila banktjänster? Påverkar attityden och självtilliten till mobila banktjänster den beteendemässiga intentionen till att använda dessa tjänster? Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar attityden till mobila banktjänster. Vi har även haft avsikt att studera om attityden påverkar själva intentionen till att använda dessa tjänster. Ett delsyfte har varit att jämföra hur attityderna skiljer sig åt beroende på kön, ålder och utbildningsgrad.   Den teori som ligger till grund för denna studie är tidigare forskning inom ämnet internet- och mobila banktjänster. Utifrån teorierna har vi utformat hypoteser som vi har sammanställt i en undersökningsmodell.   I studien har vi genomfört en enkätundersökning på invånare i Umeå kommun i åldrarna 18-80 + år. Vi använde oss av ett kvoturval vilket bestod av fem olika ålderskvoter: 18-24, 25-44, 45-64, 65-79, 80 + år. Vi sammanställde datamaterialet vilket totalt bestod av 144 enkäter i SPSS, där utförde vi ett antal linjära regressioner.   Resultatet från studien visar att användbarhet är den faktor som i högst grad påverkar attityden till att använda mobila banktjänster. Andra faktorer som också påverkade attityden var upplevd nytta och teknologisk beredskap. De faktorer som inte visade på något samband var upplevd risk, självtillit och upplevd användarvänlighet, då ingen av dessa var statistiskt signifikanta.   Studien har även visat att ålder och utbildningsnivå till skillnad från kön påverkar attityden till mobila banktjänster.   Nyckelord: Mobila banktjänster, teknologiacceptansmodellen, självtillit, upplevd risk, upplevd nytta, teknologisk beredskap.

In most countries around the world, women owned businesses form an important and significant part of the overall entrepreneurship. Entrepreneurship is fundamental for the prosperity of a country and for that reason there are constant efforts in order to create a favourable and equal business condition. The knowledge about entrepreneurship is continuously increasing and has, among other things, resulted in perceptions of who is an entrepreneur, what constitutes growth, and strategies for how gender equality in entrepreneurship should be promoted. The increased knowledge, and the specific strategies and targeted measures designed to increase women's share in the business world seem, however, not to have resulted in a more equal entrepreneurship. The purpose of the present study is to identify and analyze factors that are considered to affect start-up and growth decisions of women and men, and, to propose a conceptual model that shows how gender-linked beliefs (i.e. fallacies) about entrepreneurship growth and support systems can be obstacles for gender equality in entrepreneurship. Respondents in the thesis are entrepreneurs, women and men, in the county of Jämtland. The results from the five papers in the thesis show that women and men have a high passion and a strong self-efficacy to start businesses but that women's passion is negatively affected because of a higher risk perception. Another important result is that growth can be considered from a qualitative perspective where growth involves both a quest for survival and personal development. Women entrepreneurs do want employment growth but the condition for that is that they need access to a fair support system already in the previous lifecycle phases. The results further show that the current support system comprises a narrow definition of growth and that gender questions do not seem to have had an impact when allocating government funds. Together, the above results help to dispel some of the existing conceptions of reality. The thesis concludes: Women, as well as men, possess the passion and the self-efficacy to start and growth a business, but women are not perceived as potential growth entrepreneurs, and therefore they only receive a fraction of the total business support. This leads to a higher risk perception which cancels out the influence of passion on women’s start-up decision. Previous strategies for business equality in Sweden do not seem to have been successful. Instead strategies must be reshaped and based on a conception of reality where both women and men are considered growth entrepreneurs. Keywords: entrepreneurship, women entrepreneurs, risk, passion, self-efficacy, gender equality, business life cycle, business support system. / I de allra flesta länder runt om i världen utgör kvinnors företagande en viktig och betydande andel av det totala företagandet. Eftersom entreprenörskap och företagande är grundläggande för ett lands välstånd pågår ständigt ett arbete för att skapa ett gynnsamt och jämställt företagsklimat där kvinnor och män har lika rättigheter och förutsättningar. Kunskapen om entreprenörskap och företagande ökar kontinuerligt och har bland annat resulterat i föreställningar kring vem som är entreprenör, vad som avses med utveckling och tillväxt i ett företag, samt strategier för hur ett jämställt företagande ska främjas. Den ökade kunskapen samt de särskilda strategierna som syftar till att öka kvinnors andel i företagsvärlden verkar dock inte ha resulterat i ett mer jämställt företagande. Till exempel startar män, årligen i Sverige, dubbelt så många företag som kvinnor. Avhandlingens syfte är att identifiera och analysera faktorer som anses påverka att kvinnor och män startar och utvecklar företag i olika utsträckning samt att föreslå en förklaringsmodell som visar hur genusbundna föreställningar (läs villfarelser) kring entreprenörskap, tillväxt och stödsystem kan utgöra hinder för ett jämställt företagande. Respondenter i avhandlingen är företagande kvinnor och män i Jämtlands län. Resultaten från avhandlingens delstudier visar bland annat att både kvinnor och män känner en stor passion för och har en stark självtillit att starta företag men att kvinnors passion för att starta företag påverkas negativt på grund av en högre riskuppfattning. Ett annat resultat är att tillväxt kan betraktas ur ett kvalitativt perspektiv där tillväxt kan innefatta såväl en strävan efter överlevnad som personlig utveckling. Företagande kvinnor uttrycker att de vill ha sysselsättningstillväxt i sina företag men det förutsätter att de får ta del av ett rättvist stödsystem redan i tidigare faser i företagets livscykel. Resultaten visar vidare att dagens stödsystem utgår från en snäv definition av tillväxtbegreppet samt att jämställdhetsfrågor inte verkar beaktas när statliga medel fördelas. Ovanstående resultat hjälper tillsammans till med att slå hål på några av de föreställningar om den verklighet som för närvarande råder för företagande. Avhandlingens slutsats är följande: Kvinnor och män känner en stor passion för och har en stark självtillit att starta och utveckla företag men då företagande kvinnor inte uppfattas som potentiella tillväxtföretag får de endast ta del av en bråkdel av det totala företagsstödet. Detta leder till att de uppfattar högre risker med företagande, vilket också neutraliserar den identifierade effekt som passionen annars har för att starta företag. Den förda strategin för ett jämställt företagande i Sverige verkar inte ha varit framgångsrik. Strategier bör därför omformas och baseras på en verklighetsbild där såväl kvinnor som män betraktas som entreprenörer som startar och driver tillväxtföretag.

Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla elevernas upplevelse av självtillit och samhörighet genom att använda interkulturell bildpedagogik som verktyg på fritidshemmet. Enligt skolledningen behöver fritidshemmets verksamhet struktureras upp. De ser att många av eleverna som finns på fritidshemmet inte har denna struktur och trygghet med sig från hemmen. Därför anser skolledningen att det är extra viktigt att eleverna får uppleva detta på fritidshemmet. Vi lät elevernas bilder avspegla deras bild av samhället de lever i. Aktionsforskning användes som metod för detta interkulturella bildprojekt som pågick under fem veckor. Det var femton elever från årskurs två som deltog. Bildprojektet planerades och utfördes vid nio tillfällen där eleverna fick skapa varsitt hus utifrån bilder tagna av hus som finns i skolans närområde. Tillsammans byggde de ett litet samhälle.Vi vill att eleverna ska få en förståelse för att vi alla är en del av vårt samhälle, våra erfarenheter och bakgrunder utvecklar vårt gemensamma samhälle. Eleverna och fritidshemmets personal intervjuades i fokussamtal i början av bildprojektet. Projektet dokumenterades genom ljudupptagningar av en fokusgrupp med personalen, fotografier av elevernas alster samt fältanteckningar. Intervjuerna visade att eleverna och personalen upplever fritidshemmet på olika sätt. Personalen anser att det kan vara ett tufft klimat, men eleverna upplever att de hjälper varandra. Resultatet av det genomförda utvecklingsarbetet visar att det finns ett tydligt behov av styrda aktiviteter. Vi såg att eleverna uppskattade interkulturell bildpedagogik. Det bidrog till att eleverna fick uppleva självtillit samt samhörighet på fritidshemmet. Eleverna var stolta över det de hade skapat tillsammans. / The‌ ‌development‌ ‌work‌ ‌aims‌ ‌to‌ ‌develop‌ ‌and‌ ‌strengthen‌ ‌the‌ ‌students'‌ ‌self-confidence‌ ‌as‌ ‌ well‌ ‌as‌ ‌the‌ ‌experience‌ ‌of‌ ‌belonging‌ ‌by‌ ‌using‌ ‌intercultural‌ ‌art‌ ‌education‌ ‌as‌ ‌a‌ ‌tool‌ ‌in‌ ‌ swedish‌ ‌after school.‌ According to the scool management,  the swedish after-school needs to be more structured. They have found many of the students who are there do not have this structure and security with them from home. Therefore, the school management believes that it is extra important for the students to experience this at the swedish after school. We‌ ‌used‌ ‌action‌ ‌research‌ ‌as‌ ‌a‌ ‌method‌ ‌for‌ ‌this‌ ‌intercultural‌ ‌art‌project‌ ‌that‌ ‌lasted‌ ‌for‌ ‌five‌ ‌weeks.‌ ‌There‌ ‌were‌ ‌fifteen‌ ‌students‌ ‌from‌ ‌second grade ‌registered.‌The‌ ‌art‌ ‌project‌ ‌was‌ ‌planned‌ ‌and‌ ‌executed‌ ‌on‌ ‌nine‌ ‌occasions‌ ‌where‌ ‌the‌ ‌students‌ ‌could‌ ‌create‌ ‌their‌ ‌own‌ ‌house‌ ‌based‌ ‌on‌ ‌pictures‌ ‌taken‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌houses‌ ‌located‌ ‌in‌ ‌the‌ ‌school's‌ ‌immediate‌ ‌surroundings.‌ ‌Together‌ ‌they‌ ‌built‌ ‌a‌ ‌small‌ ‌community‌. We want the students to have an understanding that we are all a part in the community, it is our expreciences and backgrounds that develope our common community.‌The‌ ‌students‌ ‌and‌ ‌the‌ ‌staff‌ ‌in‌ ‌the‌ ‌swedish‌ ‌after-school‌ ‌were‌ ‌interviewed‌ ‌in‌ ‌groups‌ ‌at‌ ‌the‌ ‌beginning‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌project.‌ ‌The‌ ‌project‌ ‌was‌ ‌documented‌ ‌through‌ ‌audio‌ ‌recordings‌ ‌of‌ ‌the‌interview‌ ‌with‌ ‌the‌ ‌staff,‌ ‌photographs‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌student’s‌ ‌arts‌ ‌and‌ ‌field‌ ‌notes.‌ The‌ ‌interviews‌ ‌showed‌ ‌that‌ ‌students‌ ‌and‌ ‌staff‌ ‌experienced‌ ‌the‌ ‌swedish‌ ‌after-school‌  ‌in‌ ‌different‌ ‌ways.‌ ‌The‌ ‌staff‌ ‌thinks‌ ‌it‌ ‌can‌ ‌be‌ ‌a‌ ‌though‌ ‌climate,‌ ‌but‌ ‌the‌ ‌students‌ ‌feel‌ ‌that‌ ‌they‌all‌ ‌help‌ ‌each‌ ‌other.‌ ‌The‌ ‌result‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌complete‌ ‌development‌ ‌work‌ ‌shows‌ ‌that‌ ‌there‌ ‌is‌ ‌a‌ ‌clear‌ ‌need‌ ‌for‌ ‌controlled‌ ‌activities.‌ ‌We‌ ‌found‌ ‌that‌ ‌the‌ ‌students‌ ‌appreciated‌ ‌intercultural‌ ‌art‌-education.‌ ‌It‌ ‌helped‌ ‌the‌ ‌student‌ ‌to‌ ‌experience‌ ‌self-confidence‌ ‌and‌ ‌belonging‌ ‌at‌ ‌the‌ ‌swedish‌ ‌after school.‌ ‌The‌ ‌students‌ ‌were‌ ‌proud‌ ‌of‌ ‌what‌ ‌they‌ ‌had‌ ‌created‌ ‌together

Kriminalitet sjunker allt lägre ner i åldrarna och idag är det ett aktuellt samhällsproblem med det eskalerande skjutvapenvåldet i Sverige. Skolans brottsförebyggande effekt är sedan tidigare etablerad, men studie- och yrkesvägledningens roll är relativt outforskad. Syftet med studien är att få kunskap om studie- och yrkesvägledningens möjligheter att bidra till skolans brottsförebyggande arbete hos unga med ett särskilt fokus på studie- och yrkesvägledares erfarenheter av arbetet med grundskoleelever i ett antal utsatta områden i Sverige.Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som klassificerats av polisen som särskilt präglat av kriminalitet. Studien består av sju kvalitativa intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare på F – 9 skolor inom Polisens kartgränser för utsatta områden. Empirin granskades genom en tematisk analys som stöds av risk- och skyddsfaktorer samt ett teoretiskt ramverk bestående av Careership och Social Cognitive Career Theory. De centrala fynd som framkommit är att studie- och yrkesvägledningsrelaterade insatser behövs i lägre åldrar för att ha en brottsförebyggande effekt. Dessutom framkom särskilda utmaningar i arbetet som studie- och yrkesvägledare i utsatta områden, där unga har andra förutsättningar vilket påverkar deras framtidstro, självtillit och handlingshorisont. Ytterligare en utmaning i det är relationsskapande, främst på grund av tidsbrist men också i kombination med det habitus som gör att de unga inte anförtror sig vuxna. Slutligen har det framkommit att studie- och yrkesvägledning har en roll i det brottsförebyggande arbetet men att denna roll inte alltid kan nyttjas fullt ut. Inför framtida forskning skulle området kunna breddas genom perspektiv på kön, geografi/demografi eller (mer djupgående) ålder.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera om det finns ett samband mellan elevers självtillit gällande sina matematiska kunskaper och deras prestationer, samt hur man kan känna igen bristande självtillit. Studien vi har genomfört är en litteraturstudie, vilket innebär att vi har undersökt tidigare genomförd forskning. För att finna lämpliga artiklar till vår frågeställning har vi använt oss av databasen ERIC, då den gav oss möjligheten att enkelt avgränsa sökningen efter peer-reviewed forskning. Urvalet av lämpliga artiklar genomfördes genom läsning av abstract, syfte, resultat och diskussion av artiklarna. Fann vi att dessa avsnitt passade det vi sökte, valde vi att läsa artikeln i sin helhet. I resultatet av undersökningen fann vi sex återkommande faktorer som visade sig ha viss påverkan på elevers självtillit. De faktorer som enligt vårt resultat visar sig ha störst påverkan på självtilliten är verklighetsförankrad undervisning, engagemang och ihärdighet samt huvudkällorna till självtillit som är kopplade till Banduras teori om självtillit. Dessa källor är bemästringserfrenheter, ställföreträdande erfarenheter, emotionell och fysiologisk arousal och till sist social övertalning. I vår undersökning fann vi att dessa faktorer visade sig ha en indirekt påverkan på elevers prestationer genom att ha en direkt påverkan på självtilliten.

<p>Uppsatsens syfte är att med hjälp av livsberättelser få en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden är en livshistorieansats med tyngdpunkt på elevers syn på sin skolsituation och lärande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hållning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att verkligheten, kunskap och lärande skapas i social samverkan.</p><p>Arbetet bygger på en empirisk studie av två elevers berättelser om sin skoltid. Eleverna går båda i årskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom områdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och föräldrars syn. Utöver reflektioner kring forskning och empiri tas i diskussionen upp fem områden, vilka i studien framkommit ha betydelse för elevernas skolgång: motivation, trötthet, ensamhet, delaktighet och behov av lugn och ro.</p><p>Det specifika för studien är elevernas berättelser och att ur dessa synliggöra specialpedagogiska insatser.</p> / <p>The aim of this essay is to get an insight into pupils experiences of special needs education by life-histories. It´s an application of the life-history method and the main focus is pupils way to understand their schoolsituation and learning, related to environment and grouping. The theoretical frame of the study is a socialconstructionist approach, that means, that the reality, knowledge and learning comes out of social co-operation.</p><p>The essay is based on an empirical study of two pupils stories of their schooling. The pupils are both in the seventh grade and have had varying kinds of special needs education during their schooling. The study connects with research findings among inter alia: inclusive schools, pupils experiences, the parts of the pedagogues and the parents opinions. Besides reflections about research findings and empiric the discussion in the essay includes five themes, that the study came to the conclusion was important for pupils schooling: motivation, tiredness, loneliness, participation and the need of peace and quiet.</p><p>The specific of the study is the stories of the pupils and from this point of view the attention paid to special needs education.</p>

2015/2016 genomfördes i samband med det traditionella diagnostiska provet också en självuppskattning av förväntat resultat med totalt 331 blivande lärare och civilingenjörer på Linköpings Universitet. Syftet med denna studie var att dra slutsatser om samband finns mellan studenternas självinsikt i sina matematikkunskaper och till exempel deras kön, val av utbildning, ålder och faktisk färdighet i matematik. En modell för att utföra denna analys och verktyg för utvärderingar utarbetades. Slutsatsen är att självinsikt inte har ett samband med kön, ålder eller val av yrke. Det är en förmåga som vi alla har och självklart finns det individer med bättre och sämre självinsikt. Självinsikten ökar med ökad kunskap i ämnet och är oberoende av uppgifternas svårighetsgrad. Ingenjörer har i medelvärde 20 procentenheter högre resultat än lärare, män har i medelvärde 7 procentenheter högre resultat än kvinnor, samt de som går direkt från gymnasiet till universitetet har i medelvärde 12 procentenheter högre resultat än de som väntar mer än ett år med att påbörja studierna

<p>I en allt mer flexibel och osäker arbetsmarknad, har individers uppfattning av sin anställningsbarhet påverkan på deras hälsa och mentala välbefinnande. Syftet<strong> </strong>med föreliggande studie var att undersöka om core self-evaluations kunde predicera anställningsbarhet, det vill säga individens bedömning av sina egna möjligheter att skaffa ett nytt, likvärdigt arbete. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 406 anställda vid tre olika rikstäckande organisationer i Sverige vid två tillfällen (2005 och 2006). Hierarkisk regressionsanalys utfördes för att studera effekten av core self-evaluations på anställningsbarhet; då kontrollvariablerna kön, ålder samt utbildning, kontrollerades för. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan core self-evaluations och anställningsbarhet. Genom att uppmärksamma personer med låg grad av core self-evaluations blir det möjligt att satsa extra på dessa individer för att förstärka deras anställningsbarhet och därigenom deras hälsa samt mentala välbefinnande. För företagens del blir den förväntade vinsten nöjdare samt produktivare anställda<em>.</em></p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie var att söka samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer. Frågeställning: Finns det ett samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer? Vår hypotes var att det finns ett samband mellan en kvinnas upplevda stress och självtillit i arbetsrelaterade situationer.</p><p>För vår undersökning krävdes att vi kan mäta två variabler; stressnivå och självtillit hos en individ. Vi har genomfört en kvantitativ studie där vi har använt oss av en webbaserad enkät. Vi har valt att studera yrkesverksamma kvinnor och har tillfrågat 100 kvinnor som alla har någon form av relation till oss. 62 % av kvinnorna svarade på enkäten vilket gav oss ett externt bortfall på 38 %. Det interna bortfallet eliminerade vi genom att utforma enkäten så att deltagarna antingen svarade på alla frågor eller ej registrerades.</p><p>Våra resultat valde vi att sammanställa i Excel och statistikprogrammet SPSS. Vi fick fram en korrelationskoefficient på -0,326 med en signifikansnivå på 0,010. Detta visar att korrelationen var svag men signifikant och att det fanns ett statistiskt säkerställt negativt samband mellan upplevd stress och självtillit. 60 % av kvinnorna som deltog i studien upplevde sitt arbete stressande ofta eller alltid och 90 % av studiedeltagarna upplevde att de ibland hade för mycket att göra på sitt arbete. 52 % av kvinnorna kände att de ofta eller alltid fick det stöd de behövde för att klara sina arbetsuppgifter. 50 % uppgav att de alltid eller ofta hade tillräckligt med tid att koppla av medan 29 % kände att de ibland hade tillräckligt med tid att koppla av.</p><p>Vi kan konstatera att det finns ett troligt samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer då både tidigare forskning och vår undersökning tyder på detta förhållande. I vår studie hade studiedeltagarna generellt en hög självtillit och en relativt låg upplevd stressnivå. Den stress som deltagarna upplevde verkar kompenseras genom upplevelsen av kontroll över sitt arbete och möjligheten till återhämtning. Vi kan således konstatera att det kan vara positivt för en arbetsgivare att främja balans mellan medarbetarnas krav och kontroll.</p><p>I framtiden kan det vara av intresse att studera orsakssambandet mellan de undersökta faktorerna då det i vår studie inte var möjligt.</p> / <p>Abstract</p><p>The aim of this study was to find out whether there is a correlation between experienced strain and self-efficacy for women in work related situations. Question at issue: Is there a correlation between experienced strain and self-efficacy for women in workrelated situations?</p><p>To make the wanted comparison we had to be able to measure two variables; ones experienced strain level and the extent of self-efficacy. We have carried out a quantitative study by using a questionnaire. The population for the study consisted of 100 women in work related situations. 62 % decided to participate which gave us an external loss of 38 %. We were able to eliminate the internal loss by designing the questionnaire so that the participants either answered all the questions or where not registered.</p><p>We have compiled the result of the study in Excel and in the statistics program SPSS. That gave us the correlation coefficient -0,326 at a signification level of 0,010. This shows that the correlation was weak but significant and that the relation between strain and self-efficacy was negative. 60 % of the women in the study found their work to be stressful often or always and 90 % of the participants in the study found that they sometimes had too much to do at work. 52 % of the women found that they often or always received the support they needed to manage their work. 50 % stated that they always or often had time to relax whereas 29 % felt that they sometimes had time to relax.</p><p>We can establish that there is a possible correlation between strain and self-efficacy for women in work related situations. Both prior research and our study showed this relationship.</p><p>In our study the participants generally showed high levels of self-efficacy and relatively low levels of strain. The strain that the participants were experiencing seems to be compensated by high levels of control of their work situation and the possibility of recovery. Thus it may be positive for an employer to promote a balance between demands and control.</p><p>Further ahead it may be of interest to study the relation of cause between strain and self-efficacy as this was not possible in our study.</p>

I en allt mer flexibel och osäker arbetsmarknad, har individers uppfattning av sin anställningsbarhet påverkan på deras hälsa och mentala välbefinnande. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om core self-evaluations kunde predicera anställningsbarhet, det vill säga individens bedömning av sina egna möjligheter att skaffa ett nytt, likvärdigt arbete. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 406 anställda vid tre olika rikstäckande organisationer i Sverige vid två tillfällen (2005 och 2006). Hierarkisk regressionsanalys utfördes för att studera effekten av core self-evaluations på anställningsbarhet; då kontrollvariablerna kön, ålder samt utbildning, kontrollerades för. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan core self-evaluations och anställningsbarhet. Genom att uppmärksamma personer med låg grad av core self-evaluations blir det möjligt att satsa extra på dessa individer för att förstärka deras anställningsbarhet och därigenom deras hälsa samt mentala välbefinnande. För företagens del blir den förväntade vinsten nöjdare samt produktivare anställda.