<p>Syftet med denna studie var att uttyda faktorer som bidrar till en långvarig beteendeförändring. Beteendeförändringar är i regel svåra att vidmakthålla och forskning har visat att ett flertal faktorer krävs för att nå ett långvarigt ihållande. Exempel på faktorer var känsla av sammanhang, kunskap, självkänsla, självtillit, reflektion, medvetenhet, motivation och gruppstöd. En fallstudie har genomförts på en viktminskningsgrupp för att se resultatet ett år efter deltagandet. Fem personer svarade på postenkäterna som skickades ut i uppföljningen. Resultatet visade att nämnda faktorer har påverkat deltagarnas förändringsarbeten men det verkade inte räcka med en faktor utan upplevdes som ett komplext system. Det krävs mer forskning på området för att yrkesverksamma ska kunna hjälpa individer på ett effektivt och framgångsrikt sätt.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Undersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ. Urvalet bestod av 272 anställda inom administration och service. Bearbetningen av resultatet har gjorts i statistikprogrammet SPSS där signifikansnivån sattes till (p<0,05). Tolkningen av resultatet har gjorts med utgångspunkt från Social Cognitive Theory och<em> Self Determination Theory.</em><em></em></p><p><strong>Resultat</strong></p><p>De som utnyttjade friskvårdserbjudandena motiverades främst av att ”hålla sig i form och må bra” vilket enligt teorin är ett yttre motiv. De som inte utnyttjade friskvårdserbjudandena men var fysiskt aktiva motiverades främst av att de ”tycker det är kul” vilket tolkas som ett inre motiv. Det mest förekomna hindret för att inte vara fysiskt aktiv var ”jag hinner inte på grund av familjesituationen”. Resultatet visade en statistiskt signifikant samvariation mellan utnyttjande och ålder, kön, fysiskt aktiva vänner och måttet på självtillit/självförmåga.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Denna studie visar, liksom tidigare forskning antytt, att det finns ett samband mellan beteendemässiga och sociala faktorer och fysisk aktivitet. Personer som var fysiskt aktiva genom friskvård hade en högre självtillit/självförmåga än de som inte deltog, de uppgav också att de hade vänner som var fysiskt aktiva vilket antyder att det sociala stödet fungerar som en motiverande faktor men även utgör ett hinder när det saknas. Det är viktigt att sträva efter att individer styrs av inre motiv samt uppnår en hög självtillit/självförmåga som kan bidra till att man lättare klarar av de hinder som kan uppstå. Sett ur ett ledarskaps- och hälsopedagogs-perspektiv kan dessa kunskaper vara till hjälp i samband med friskvårdssatsningar på arbetsplatsen samt vid arbete med beteendeförändringar för fysisk aktivitet.</p> / <p><strong>Aim</strong><strong></strong></p><p>The purpose of this study was to investigate factors that covary with the use of wellness in the workplace in order to gain a deeper understanding of the characteristics of individuals who are physically active or inactive. Questions were: What are the main factors of motivation to be physically active? a) among users of the wellness benefit, b) among those who do not use the wellness benefit but are physically active. What are the most common barriers for not using health care in the form of physical activity? What are the various behavioural and social factors that correlated with the utilization of the wellness benefit? <strong></strong></p><p><strong>Method</strong></p><p>The study was a cross-sectional study conducted using a web survey that consisted mostly of structured answers. The sample consisted of 272 employees in administration and service positions. The results were processed using the statistical program SPSS where the significance level was set at (p <0.05). The interpretation of the results was based on Social Cognitive Theory and Self-Determination Theory. <strong></strong></p><p><strong>Results</strong></p><p>Those who used wellness benefits were primarily motivated by "keeping in shape and feel good" which in theory is an external motive. Those who did not utilize wellness benefits but were physically active were primarily motivated by the fact that they "think it's fun" which is interpreted as a single motif. The most common reason given for not being physically active was "I do not have time due to family situation". The results showed a statistically significant correlation between use and age, gender, physically active friends, and active friends, and the measure of self-efficacy.</p><p><strong>Conclusions </strong><strong></strong></p><p>This study indicated that there is a correlation between the behavioural and social factors and physical activity. People who were physically active through fitness had a higher self-efficacy than those who did not participate; they also reported that they had friends who were physically active, suggesting that social support acts not only as a motivating factor but also an obstacle when it is missing. It is important to seek that individuals are guided by an inner motivation and that they reach a high level of self-efficacy that can help them coop with the obstacles that may arise. From a leadership perspective these knowledge can be helpful in the context of wellness initiatives in the workplace and when working with behaviour change for physical activity.<strong></strong></p>

Syftet med denna studie var att uttyda faktorer som bidrar till en långvarig beteendeförändring. Beteendeförändringar är i regel svåra att vidmakthålla och forskning har visat att ett flertal faktorer krävs för att nå ett långvarigt ihållande. Exempel på faktorer var känsla av sammanhang, kunskap, självkänsla, självtillit, reflektion, medvetenhet, motivation och gruppstöd. En fallstudie har genomförts på en viktminskningsgrupp för att se resultatet ett år efter deltagandet. Fem personer svarade på postenkäterna som skickades ut i uppföljningen. Resultatet visade att nämnda faktorer har påverkat deltagarnas förändringsarbeten men det verkade inte räcka med en faktor utan upplevdes som ett komplext system. Det krävs mer forskning på området för att yrkesverksamma ska kunna hjälpa individer på ett effektivt och framgångsrikt sätt.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård? Metod Undersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ. Urvalet bestod av 272 anställda inom administration och service. Bearbetningen av resultatet har gjorts i statistikprogrammet SPSS där signifikansnivån sattes till (p&lt;0,05). Tolkningen av resultatet har gjorts med utgångspunkt från Social Cognitive Theory och Self Determination Theory. Resultat De som utnyttjade friskvårdserbjudandena motiverades främst av att ”hålla sig i form och må bra” vilket enligt teorin är ett yttre motiv. De som inte utnyttjade friskvårdserbjudandena men var fysiskt aktiva motiverades främst av att de ”tycker det är kul” vilket tolkas som ett inre motiv. Det mest förekomna hindret för att inte vara fysiskt aktiv var ”jag hinner inte på grund av familjesituationen”. Resultatet visade en statistiskt signifikant samvariation mellan utnyttjande och ålder, kön, fysiskt aktiva vänner och måttet på självtillit/självförmåga. Slutsats Denna studie visar, liksom tidigare forskning antytt, att det finns ett samband mellan beteendemässiga och sociala faktorer och fysisk aktivitet. Personer som var fysiskt aktiva genom friskvård hade en högre självtillit/självförmåga än de som inte deltog, de uppgav också att de hade vänner som var fysiskt aktiva vilket antyder att det sociala stödet fungerar som en motiverande faktor men även utgör ett hinder när det saknas. Det är viktigt att sträva efter att individer styrs av inre motiv samt uppnår en hög självtillit/självförmåga som kan bidra till att man lättare klarar av de hinder som kan uppstå. Sett ur ett ledarskaps- och hälsopedagogs-perspektiv kan dessa kunskaper vara till hjälp i samband med friskvårdssatsningar på arbetsplatsen samt vid arbete med beteendeförändringar för fysisk aktivitet. / Aim The purpose of this study was to investigate factors that covary with the use of wellness in the workplace in order to gain a deeper understanding of the characteristics of individuals who are physically active or inactive. Questions were: What are the main factors of motivation to be physically active? a) among users of the wellness benefit, b) among those who do not use the wellness benefit but are physically active. What are the most common barriers for not using health care in the form of physical activity? What are the various behavioural and social factors that correlated with the utilization of the wellness benefit? Method The study was a cross-sectional study conducted using a web survey that consisted mostly of structured answers. The sample consisted of 272 employees in administration and service positions. The results were processed using the statistical program SPSS where the significance level was set at (p &lt;0.05). The interpretation of the results was based on Social Cognitive Theory and Self-Determination Theory. Results Those who used wellness benefits were primarily motivated by "keeping in shape and feel good" which in theory is an external motive. Those who did not utilize wellness benefits but were physically active were primarily motivated by the fact that they "think it's fun" which is interpreted as a single motif. The most common reason given for not being physically active was "I do not have time due to family situation". The results showed a statistically significant correlation between use and age, gender, physically active friends, and active friends, and the measure of self-efficacy. Conclusions This study indicated that there is a correlation between the behavioural and social factors and physical activity. People who were physically active through fitness had a higher self-efficacy than those who did not participate; they also reported that they had friends who were physically active, suggesting that social support acts not only as a motivating factor but also an obstacle when it is missing. It is important to seek that individuals are guided by an inner motivation and that they reach a high level of self-efficacy that can help them coop with the obstacles that may arise. From a leadership perspective these knowledge can be helpful in the context of wellness initiatives in the workplace and when working with behaviour change for physical activity.

Syfte: Denna studie har ämnat undersöka vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar att internationell samverkan kan påverka HR-medarbetares känsla av sammanhang och självtillit samt vilka effekter det kan resultera i. Metod: Studien bygger på en abduktiv ansats och forskningsfrågorna har besvarats genom en kvalitativ metod. Datan som ligger till grund för studiens resultat samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Vid datainsamlingen undersöktes fem internationella organisationer med respondenter som har en befattning inom HR och en tematisk analysmetod tillämpades vid sammanställningen av resultatet. Resultat: Resultatet visar att det finns olika framgångsfaktorer och barriärer för att internationell samverkan ska leda till en känsla av sammanhang och självtillit.  Teknologi, fysiska möten, ledarskap och kultur samt HR-funktionens struktur och medarbetarnas roller har identifierats som de viktigaste framgångsfaktorerna. Kultur, tid och avstånd utgör barriärer för att internationell samverkan ska leda till en känsla av sammanhang och självtillit. Resultatet påvisar också att sambandet mellan internationell samverkan, en känsla av sammanhang och självtillit leder till flera olika effekter, som en ökad prestation, motivation och arbetstillfredsställelse. Dessa effekter resulterar i en ökad vilja hos HR-medarbetarna till att samverka över nationella gränser. Teoretiska implikationer: Studien bidrar med teoretiska implikationer till forskningen inom SIHRM genom att studera internationell samverkan ur ett nytt perspektiv. Studien bidrar till en ökad förståelse för vilka faktorer som möjliggör eller hindrar att samverkan ska bidra till en känsla av sammanhang och självtillit för medarbetarna inom HR-funktioner. Studien bidrar även med en ökad förståelse för hur effekterna av sambandet kan främja HR-funktionens internationella samverkan positivt. Praktiska implikationer: Studien kan användas som ett ramverk för HR-medarbetare och chefer samt andra individer som samverkar över nationella gränser. Detta genom att det kan bidra med en förståelse för vilka faktorer som främjar eller hindrar att samverkan kan påverka en känsla av sammanhang och självtillit. / Purpose: The aim of this study have been to examine barriers and success factors for how international collaboration affect HR employees sense of coherence and self-efficacy and the resulting effects. Method: The study is based on an abductive approach and the research questions have been answered with a qualitative method. The data on which the results of the study is based were collected by conducting semistructured interviews. Interviews was conducted with HR people in five international organizations and a thematic analysis method was applied. Results: The results show that there are several different success factors and barriers to international collaboration leading to a sense of coherence and self-efficacy. Technology, physical meetings, leadership and culture, structure and roles of the employees have been identified as the most important success factors. Culture, time and distance are barriers to international collaboration leading to a sense of coherence and self-efficacy. The result also shows that the relationship between international collaboration, a sense of coherence and self-efficacy leads to several different effects, such as increased work performance, motivation and job satisfaction. These effects result in an increased motivation to collaborate across national borders. Theoretical implications: The study contributes theoretical implications to SIHRM research by studying international collaboration from a new perspective. The study contributes to an increased understanding of which factors enable or prevent international collaboration to affect HR employees' sense of coherence and self-efficacy. The study also contributes with an increased understanding of how the effects of the association can positively promote the HR function's international collaboration. Practical implications: The study can be used as a framework for HR employees and managers as well as other individuals who collaborate across national borders. It can contribute with an understanding of which factors enable or prevent collaboration to affect a sense of coherence and self-efficacy.

Purpose: The aim of this study have been to examine barriers and success factors for how international collaboration affect HR employees sense of coherence and self-efficacy and the resulting effects. Method: The study is based on an abductive approach and the research questions have been answered with a qualitative method. The data on which the results of the study is based were collected by conducting semistructured interviews. Interviews was conducted with HR people in five international organizations and a thematic analysis method was applied. Results: The results show that there are several different success factors and barriers to international collaboration leading to a sense of coherence and self-efficacy. Technology, physical meetings, leadership and culture, structure and roles of the employees have been identified as the most important success factors. Culture, time and distance are barriers to international collaboration leading to a sense of coherence and self-efficacy. The result also shows that the relationship between international collaboration, a sense of coherence and self-efficacy leads to several different effects, such as increased work performance, motivation and job satisfaction. These effects result in an increased motivation to collaborate across national borders. Theoretical implications: The study contributes theoretical implications to SIHRM research by studying international collaboration from a new perspective. The study contributes to an increased understanding of which factors enable or prevent international collaboration to affect HR employees' sense of coherence and self-efficacy. The study also contributes with an increased understanding of how the effects of the association can positively promote the HR function's international collaboration. Practical implications: The study can be used as a framework for HR employees and managers as well as other individuals who collaborate across national borders. It can contribute with an understanding of which factors enable or prevent collaboration to affect a sense of coherence and self-efficacy. / Syfte: Denna studie har ämnat undersöka vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar att internationell samverkan kan påverka HR-medarbetares känsla av sammanhang och självtillit samt vilka effekter det kan resultera i. Metod: Studien bygger på en abduktiv ansats och forskningsfrågorna har besvarats genom en kvalitativ metod. Datan som ligger till grund för studiens resultat samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Vid datainsamlingen undersöktes fem internationella organisationer med respondenter som har en befattning inom HR och en tematisk analysmetod tillämpades vid sammanställningen av resultatet. Resultat: Resultatet visar att det finns olika framgångsfaktorer och barriärer för att internationell samverkan ska leda till en känsla av sammanhang och självtillit.  Teknologi, fysiska möten, ledarskap och kultur samt HR-funktionens struktur och medarbetarnas roller har identifierats som de viktigaste framgångsfaktorerna. Kultur, tid och avstånd utgör barriärer för att internationell samverkan ska leda till en känsla av sammanhang och självtillit. Resultatet påvisar också att sambandet mellan internationell samverkan, en känsla av sammanhang och självtillit leder till flera olika effekter, som en ökad prestation, motivation och arbetstillfredsställelse. Dessa effekter resulterar i en ökad vilja hos HR-medarbetarna till att samverka över nationella gränser. Teoretiska implikationer: Studien bidrar med teoretiska implikationer till forskningen inom SIHRM genom att studera internationell samverkan ur ett nytt perspektiv. Studien bidrar till en ökad förståelse för vilka faktorer som möjliggör eller hindrar att samverkan ska bidra till en känsla av sammanhang och självtillit för medarbetarna inom HR-funktioner. Studien bidrar även med en ökad förståelse för hur effekterna av sambandet kan främja HR-funktionens internationella samverkan positivt. Praktiska implikationer: Studien kan användas som ett ramverk för HR-medarbetare och chefer samt andra individer som samverkar över nationella gränser. Detta genom att det kan bidra med en förståelse för vilka faktorer som främjar eller hindrar att samverkan kan påverka en känsla av sammanhang och självtillit.

No description available.

The conditions of parenthood are affected by several factors, such as access to social support and parenting support, but also the parent's self-efficacy. In addition to these factors, foreign-born parents risk being affected by difficulties in adapting parenthood to the cultural and normative differences that exist between their home country and Sweden. They can therefore be seen as a group where society's offer of parenting support is particularly important.The aim of the study was to investigate how group leaders experience that the parental support program Parenting in Sweden can promote parental self-efficacy. The method was qualitative with an inductive approach where the purposeful sampling was supplemented with snowball sampling. The interviews were conducted in semi-structured form and analysed based on a manifest qualitative content analysis.The results showed that group leaders have positive experiences of the parental support programs’ promotive ability. On the other hand, the short duration of the programme is seen as an obstacle. The conclusions were that the parenting support program has the potential to promote parental self-efficacy through access to social support, the knowledge enhancing approach and the opportunity to improve the relationship between parents and their children. / Förutsättningarna i föräldraskapet påverkas av en rad faktorer, såsom tillgången till socialt stöd och föräldraskapsstöd men också förälderns självtillit. Utrikesfödda föräldrar riskerar att utöver dessa faktorer också påverkas av svårigheter att anpassa föräldraskapet till de kulturella och normativa skillnaderna som finns mellan hemlandet och Sverige. De kan därför ses som en grupp där samhällets erbjudande om föräldraskapsstöd är särskilt viktigt.Syftet med studien var att undersöka hur gruppledare upplever att föräldraskapsstödsprogrammet Föräldraskap i Sverige kan främja självtillit i föräldraskapet. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där det målstyrda urvalet kompletterats med snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes i semistrukturerad form och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att gruppledare har positiva upplevelser av föräldraskapsstödsprogrammets främjade förmåga. Däremot ses programmets korta varaktighet som en hindrande faktor. Slutsatserna var att föräldraskapsstödsprogrammet har förutsättningar att främja självtilliten i föräldraskapet genom tillgången till socialt stöd, det kunskapshöjande tillvägagångssättet och möjlighet att förbättra relationen mellan föräldrarna och deras barn.

Den här studien vill synliggöra elever med läs- och skrivsvårigheter och deras situation på yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien är baserad på kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever från skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie är brist på information från lärare till elever om tillgängliga kompenserande hjälpmedel. I slutsatsen presenteras förslag på utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbättra måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Digitaliseringen i samhället har pågått under lång tid och tempot på utvecklingen är påtaglig. Skolan står mitt i centrum av denna digitala våg av utveckling och alla yrkesverksamma i skolan påverkas dagligen i det de gör av digitaliseringen. År 2017 reviderades läroplanen och lärares uppdrag i att stärka elevers digitala kompetens förstärktes. Sveriges nationella digitaliseringsstrategi har lagt en grund för att Sverige ska bli världsledande inom digitalisering. Även lärarutbildningen har anpassats till de nya nationella riktlinjerna och har idag en större digital grund i utbildningen.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar alla yrkesverksammas självförtroende till deras digitala arbete och upplevda kompetens. Dessutom vill vi också undersöka vilka faktorer som påverkar deras sätt att arbeta med digitala verktyg inom fritidshemmet. Med stöd av syftet har vi formulerat två frågeställningar: Vad karaktäriserar yrkesverksamma inom fritidshemmet med hög självskattad självtillit till digitala verktyg? Hur påverkar andra faktorer yrkesverksammas sätt att arbeta med digitala verktyg? Metod: Vi använde oss av en digital webbenkät som vi skapade med hjälp av Google forms där vi hade 160 respondenter som svarade. Sammanställningen av data och analys samt gruppindelning av alla respondenter har gjorts i Excel. I diskussionen resonerar vi kring vårt resultat återkopplat till tidigare forskning, styrdokument och rapporter.  Resultat: Resultatet pekar på ett antal olika karaktärsdrag hos yrkesverksamma inom fritidshemmet med hög självskattad självtillit kopplat till digitala verktyg. Ålder, personligt intresse, digital kompetens, vidareutbildning samt motivation till vidare lärande är meriter och egenskaper som återfinns hos respondenter med hög självtillit till digitala verktyg. Vidare visar resultatet att lärarutbildning och framförallt modern lärarutbildning leder till mer lärarledd digital undervisning samt mer frekvent utvärdering av digitala undervisningsmoment.