Global ETD Search

1	Svens krisberedskap : och förväntningar på samverkan Örnjäger, Malin January 2017 (has links) Skogsbranden i Västmanland 2014 utvecklades till en samhällstörning som ställde höga krav på det svenska krisberedskapssystemet. Ett stort antal samhällsaktörer var involverade i insatsen som i efterhand har blivit föremål för granskning på flera håll. Insatsen har kritiserats bland annat för bristande samverkan och effektivitetsproblem. Den här studien undersöker varför insatsen drabbades av effektivitetsproblem och huruvida krisberedskapssystemets utformning påverkade. Med hjälp av teorin om byråpolitik som berör konkurrens mellan samverkanspartners har insatsen analyserats genom rapporter och utredningar. Utifrån det teoretiska ramverket har intressekonflikter, beslutsmandat och implementeringseffekter analyserats. Resultatet av analysen visar att effektivitetsproblem kan spåras till krisberedskapssystemets struktur. Studien menar vidare att styrande principer, ansvars-, likhets-, närhetsprincipen samt det geografiska områdesansvaret, i systemet bidrog till att en byråpolitisk beslutsstruktur uppstod vilket hämmade insatsens effektivitet. Därmed föreslås också att de förväntningar som krisberedskapssystemet etablerar på aktörer gällande samordning och samverkan kompletteras med en tillsynsfunktion. byråpolitik krisberedskapssystem samverkan effektivitet skogsbranden i Västmanland
2	Vem leder? : En studie av ad hoc-ledarskap i en komplex krissituation Ekenberg, Amanda January 2016 (has links) Denna uppsats undersöker genom att studera skogsbranden i Västmanland 2014 det ledarskapsvakuum som tenderar att uppstå i komplexa krissituationer och hur det kan fyllas genom ad hoc-ledarskap. Resonemang förs kring huruvida det är kontext eller personlighet som avgör vem som blir ledare. Detta är intressant ur demokratisynpunkt, då ad hoc-ledare sällan väljs genom demokratiska val trots att ledarskapet i komplexa krissituationer innebär ett stort ansvar för framtida politiska förutsättningar. Därför undersöks också vad som kännetecknar ad hoc-ledare i komplexa krissituationer utifrån ett analysschema i form av en idealtyp. Resultatet av undersökningen lägger en grund för framtida förklarande forskning av ad hoc-ledarskap, genom att dokumentera hur det i detta fall är bristande institutionell design, tillsammans med en ojämn maktbalans mellan olika aktörer som leder till att samverkan misslyckas och ett ledarskapsvakuum bildas. Detta fylls genom tydligt, men flexibelt ledarskap, där strategier för arbetsgången utformas och implementeras, samt att gemensamma målbilder för nätverket skapas. Vem som fyller ledarskapsvakuumet styrs delvis av kontext, men också av vem som besitter den rätta kompetensen, medan personlighet har visats vara sekundärt. I försök att förstå vem som leder oss ur krissituationer har analysen av tre olika ad hoc-ledare i skogsbranden visat att utöver kompetens är flexibilitet, riskorientering, god kommunikationsförmåga och tydlig vision vanliga attribut hos ad hoc-ledare. krishantering komplex krissituation ad hoc-ledarskap ledarskapsvakuum skogsbranden Västmanland samverkan koordinering idealtyp
3	Vid krisens vägskäl : Kontinuitet och förändring inom det svenska krishanteringssystemet mellan 2004 och 2018 / After the Crisis : Continuity and Change Within the Swedish Crisis Managment System Between 2004 and 2018 Swedenhammar, Marika January 2020 (has links) Frågan om och hur kriser leder till förändring är relativt outforskad, särskilt i en svensk kontext, men även inom internationell forskning som präglas av vitt skilda uppfattningar om relationen där emellan. För Sveriges del, väcks frågan till liv i samband med kriser som drabbar landet. Denna policyanalys av tre kriser som har inträffat under de senaste åren: tsunamin 2004, skogsbranden i Västmanland 2014 och skogsbränderna sommaren 2018, visar att samma brister med och kritik mot krishanteringssystemet, framför allt gällande dess decentraliserade karaktär som både står och faller med självständiga myndigheter och kommunalt självstyre, påträffades i respektive fall. Därutöver analyseras fallen som fokushändelser utifrån teori om agenda-setting. Hittills så är det bara tsunamin som genom ett öppet policyfönster har lett till förändring gällande systemets karaktär och gjort det lite mer centraliserat. Inget av skogsbrandsfallen gav samma resultat med förklaringen att policyfönstren stängdes. Andra typer av förändringar bekräftas dock i alla tre fall och därför kan det, i en svensk kontext, konstateras att kriser leder till förändring. Resultaten indikerar också att det svenska krishanteringssystemet, efter ytterligare kriser, troligen står inför en vändpunkt av centraliserande karaktär baserat på färdigställda lagförslag med syfte att åtgärda bristerna med det decentraliserade systemet. krishanteringssystem tsunamin 2004 skogsbranden i Västmanland 2014 skogsbränderna sommaren 2018 policyanalys agenda-setting fokushändelser policyfönster vändpunkter centraliserat decentraliserat Political Science Statsvetenskap
4	Behovet alltid större än möjligheterna : En fallstudie av de drabbade kommunernas kriskommunikation i samband med branden i Västmanland / The need is always greater than the potential : A case study of the affected municipalities crisis communications in connection with the fire in Västmanland Burman, Josefine, Hosten, Linnea January 2015 (has links) The tsunami in Thailand in 2004, 9/11 and hurricane Katrina in New Orleans 2005 are all reminders that no organization is immune to crises, which also means that all organizations should be prepared and know how to handle a crisis if one was to occur. A case study has been conducted, on a crisis regarding a fire that occurred on the 31st of July 2014 in Västmanland, Sweden. Through Qualitative interviews empirical data was gathered and then analyzed together with our theories and previous research. The purpose of the study is to analyze how the municipalities affected and the County Administrative Board of Sweden handled and communicated with/to the public during the fire that spread in Västmanland 2014. Our study shows that a risk analysis and analysis of surroundings is crucial in anticipating a crisis event and that it is essential for organizations to undergo training to prepare organization members on how to handle a crisis. Another conclusion is that the need for information is large during a crisis event and grows throughout the entire course of the crisis. The crisis that we studied had a lack of information, but at the same time the public’s need for information is a need that can’t be satisfied during a crisis. And if the organizations concerned do not satisfy the public’s need for information, rumors will start to disseminate to cater to the public’s needs. Rumors have always been a part of crisis communication but has with today’s technologies assumed a digital form which means that they can spread to a wider group of people. The digital and social media constituted of an essential tool for the affected stakeholders crisis communication and the local radio played an important role in managing the crisis. Crisis Communication Crisis Management Natural Disaster Strategic Communications Media Content Media Logic Organizational Communication Social media Forest fire Västmanland Kriskommunikation Krishantering Naturkatastrof Strategisk kommunikation Medieinnehåll Medielogik Organisationskommunikation Sociala medier Skogsbranden Västmanland
5	Att få en plats på kartan : En etnologisk studie av skogsbranden i Västmanland 2014 / To get a place on the map : An ethnological study of the forest fire in Västmanland 2014 Litborn, Julia January 2017 (has links) The forest fire of Västmanland in 2014 had a significant cultural impact on local communities. Research is warranted to better understand the impact and process of recovery after natural disasters, as well as to discover how underlying political and cultural structures affect rescue and recovery. Thus far, any research in this area has been carried out by government-funded studies and evaluations of crisis management. This study complements that existing body of research by exploring this topic through local experiences and memories of the fire and emergency operations. The analysis builds on four theoretical perspectives: Foucault’s theory of power; phenomenology; memory theory, and theories of identity. Through these, the study examines how locals relate to the burnt landscape as well as explores how political tensions relating to Swedish countryside have gained new relevance as a result of the fire. These research results indicate that memories of the fire are characterized by chaotic rescue operations and crisis management, and that their failure generally is interpreted as a result of current political and cultural discourses defined by urban norms that for decades have disfavored infrastructure and social security in rural parts of Sweden. The research shows that favorable conditions for rural life in general are crucial for successful crisis management. From a societal perspective, the battle for resources between urban and rural areas, combined with inequality between city and countryside, is very problematic. Many crises occur in rural areas, which require security and infrastructure nationwide. The study therefore stresses the importance of active use of local knowledge in governing on local and regional as well as national levels. Diversity is not only a matter of ethnicity, gender and sexual orientation, but also includes perspectives from all generations living all over the country. forest fire Västmanland ethnology Fagersta Norberg Surahammar Sala fenomenology Foucault power memory place space landscape multilocality discourse Virsbo Surahammar rescue operations crisis management infrastructure rural urban resources diversity Skogsbranden i Västmanland Salabranden etnologi skogsbrand Virsbobranden Hälleskogsbrännan Öjesjöbrännan brand Fagersta Norberg Surahammar Sala fenomenologi Foucault makt minne place space plats rum landskap multilokalitet diskurs överlokal Virsbo Surahammar Länsstyrelsen i Västmanlands län bildspråk liknelser urban urbanitet landsbygd glesbygd lokal lokala tillhörighet kultur identitet krishantering räddningsinsats infrastruktur resurser mångfald Ethnology Etnologi

1

Page generated in 0.0639 seconds