I denna studie undersöktes i vilken utsträckning klimatanpassningar genomförs i Skånes kommunala skogar. En innehållsanalys av strategiska dokument utfördes med utgångspunkt från Skogsstyrelsens klimatanpassningsförslag. För att identifiera eventuella hinder för klimatanpassning genomfördes intervjuer med tre olika kommuner. Endast två av 28 kommuner hade ett uttalat mål att klimatanpassa det kommunala skogsinnehavet. Trots det identifierades flera av Skogsstyrelsens klimatanpassningsförslag i de strategiska dokumenten, främst motiverade utifrån kommunernas rekreations- och naturvårdsmål. De vanligaste klimatanpassningarna var att utveckla hänsynsåtgärder för biologisk mångfald, att anpassa hyggesstorleken, att eftersträva variation i skogen samt att skapa stormtålig skog. Klimatanpassningsförslag som inte kunde identifieras var att undvika att överhålla granskog, att stubbehandla mot rotröta samt att bygga och underhålla skogsbilvägar bättre anpassade för mildare vintrar.   De intervjuade kommunerna kunde inte se några större hinder för klimatanpassning i de kommunala skogarna, men svårigheter finns relaterade till skogens långa omloppstider i kombination med de osäkerheter som klimatförändringarna medför.

Mot bakgrund av pågående intressekonflikter rörande klimatfrågan i relation till hanteringen av den svenska skogen, analyseras och jämförs inom ramen för denna studie de senaste decenniernas utveckling av EU-rättslig reglering med relevans för hantering av skog och skogsmark (inklusive EU:s skogsstrategier) med utvecklingen av svensk rättslig reglering med relevans för samma ämnesområde. Analysen utgår från ett klimatperspektiv med grund i aktuell naturvetenskaplig forskning och fokuserar på hur de olika regleringarna skulle kunna tänkas påverka skogens klimateffekter. Metoden som använts i studien är dels rättshistorisk, dels rättsvetenskaplig och dels jämförande. Studiens resultat visar att både EU-reglering och svensk reglering utvecklats till att i allt högre grad prioritera bevarande och hänsyn till naturen i relation till hanteringen av skog, och att de därigenom till viss del kommit att begränsa de positiva klimateffekter som bruket av skog kan ge upphov till. Den svenska regleringen går dock inte lika långt som EU-regleringen och kan, genom sitt fortsatta fokus på produktion inom skogsbruket, därför bedömas som något mer klimatpositiv. I de delar bevarande av skog också kan ge upphov till positiva klimateffekter finns dock vissa brister inom den svenska regleringen.

Denna rapport undersökte huruvida akten att registrera naturvårdsinsatser vid föryngringsavverkning har en påverkan på resultatet. Med politiska och miljömässiga påtryckningar som i hög grad påverkar skogsbranschen har behovet av kvalitetssäkrad datarapportering ökat. Teknologiska framsteg har underlättat datainsamling och möjligheter till uppföljning av utförda åtgärder. Baserat på 62 föryngringsavverkningar utförda mellan åren 2021 och 2023 samlades data in under utförandefasen via semiautomatiska system kopplade till skördaren och stickprovskontroller i kvalitetsuppföljningen.Analysen omfattade hänsynskategorier knutna till lagkrav och PEFC-certifiering, tillsammans med stamkodsdata och analys av drivningsmönster. Resultaten indikerar en positiv korrelation mellan detaljerad datainsamling av naturvårdsåtgärder och högre kvalitet på naturvårdsresultaten. Detta visar behovet av standardiserade metoder, inklusive implementeringsinstruktioner och återkopplingsmekanismer, för att förbättra kvaliteten och trovärdigheten avseende både miljömässiga och produktionsmässiga mål.

Sweden is one of the countries in the world that has a great proportion of privately owned forests where up to half of all forests are owned by private individuals. What potential use do they have of their forest management plan? The purpose of this study was to examine whether there was any connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and the use of the forest management plan. A digital survey was conducted in cooperation with Vida, a private saw timber company. The respondents had two weeks to answer the survey and after that the analyses to find out any connection started. The results of the study showed that the forest owner had great use of the forest management plan. They were satisfied with it and the main objective of owning forest land was to manage it on to future generations. The conclusion of the study showed that there was a connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and use of the forest management plan. / Sverige är ett av de länder i världen som har en stor andel privatägd skog. Skillnaden mellan olika typer av skogsägare är stor och återspeglas i ägarens målsättning och intresse med hur fastigheten drivs. Idag bor och arbetar en allt större andel av skogsägarna i en urban miljö vilket innebär att de inte fått en naturlig inskolning i och kunskap om skogsbruket från sina föräldrar som det varit i tidigare generationer. Skogsägare har olika behov av beslutsstöd beroende på kunskap, intresse, ekonomi, självverksamhetsgrad och fastighetens karaktär men ett bra underlag för att fatta beslut behövs både av erfarna och oerfarna skogsägare. Skogsbruksplanen är en sammanställning av skogsfastigheten och ger också förslag på åtgärder utifrån förhållandena i skogen och skogsägarens mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det för privata skogsägare finns något samband mellan kunskapen om skog, målet med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland privata skogsägare med en aktuell skogsbruksplan som upprättats av Vida Skog. Enkäten gjordes i form av en webbenkät som skickades ut via mail. Totalt svarade 175 personer (40%). Respondenternas svar sammanställdes, analyserades och samband undersöktes. Studien visade att 96 % av skogsägarna, i varierande grad, använder sin skogsbruksplan för att fatta beslut om skogliga åtgärder på fastigheten. Skogsbruksplanen skaffas för att underlätta skötsel samt för att den ger en bra översikt över fastigheten och ansågs som mest användbar för att se vad som behöver göras i bestånden eller för att se volym i bestånd. Skogsägare med liten skoglig kunskap uppvisade ett något större intresse för förvaltning av skogen för kommande generationer samt för att skapa miljö för rekreation. Skogsägare med stor skoglig kunskap hade ett större intresse för virkesproduktion och de tyckte också skogsbruksplanen följde deras mål med sitt skogsbrukande bättre än gruppen med låg kunskap beroende på att de i större utsträckning var med och påverkar utförandet av den. Studien visade också att större kunskap minskade intresset för att skapa miljö för biologisk mångfald. Det fanns även ett samband mellan mål med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen där de skogsägare som prioriterade biologisk mångfald använde skogsbruksplanen i större utsträckning än de med andra mål. Slutsatsen av examensarbetet blir att det finns ett samband mellan skoglig kunskap, mål med skogsbruket och användningen av skogsbruksplanen

En stor andel av Sveriges hotade växt- och djurarter är beroende av skogen som livsmiljö, och har under en lång tid påverkats negativt av skogsbrukets framfart i skogslandskapet. Skogsbruksåtgärder såsom avverkning, gallring och röjning kan förstöra både livsmiljöer och påverka interaktionerna mellan populationer om miljöhänsynen är bristande, vilket kan hota den långsiktiga överlevnaden på platsen och därigenom även artens bevarandestatus. Artskyddsförordningen är det huvudsakliga regelverket i svensk lagstiftning som reglerar skyddet av växter och djur, och är en viktig del i arbetet för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arter. Syftet med mitt projekt är att analysera hur fem skogslevande nationellt hotade arter och deras livsmiljö påverkas av skogsbruket, samt hur en skogsbruksåtgärd kan genomföras på ett sådant sätt så att den inte bryter mot förbuden inom artskyddsförordningen och därmed hotar arternas bevarandestatus. Åtta fältbesök gjordes till skogsbestånd där arterna observerats, där den omgivande miljön och viktiga strukturer såsom mängd död ved, vegetationssammansättning och ljusinsläpp noterades. Specifika fallstudier för varje art och dess förekomstlokal kunde sedan konstrueras utefter den insamlade informationen för att besvara den aktuella frågeställningen. Ett hållbart skogsbruk i linje med artskyddsförordningen har framförallt visat sig innebära avsättande av större sammanhängande områden och tillämpning av hyggesfria metoder vid avverkning, men även ökad miljöhänsyn är en viktig faktor. Grunden till ett hållbart skogsbruk bygger på medvetenhet, vilket endast kan uppnås genom satsningar på utbildning inom branschen.

2001 skedde ett kraftigt utbrott av Gremeniella abietina (Lagerb.) M. Morelet i området Bergvik, Dalarna. Skogsägarna var tvungna att avverka kraftigt i deras tallbestånd som respons på detta. I de objekt som återplanterades planterades det nya artsammansättningar än vad som planterats tidigare, gran och blandbestånd av gran och tall. I denna studie jämfördes och inventerades medelhöjderna på de återplanterade objektens träd för att skatta arternas framgång i de olika ståndorterna. Gran verkade vara mest lämpat eftersom den växte signifikant bättre än vad tillväxtekvationerna hade förutspått. Det påträffades även en positiv blandskogseffekt på trädens medelhöjd i provytorna. Provytor med högre antal arter, hade gran och tall med högre medelhöjd än artfattigare provytor. Provytor med tre arter, björk gran och tall hade högre tillväxt än provytor med endast tall och gran. Graden av inblandning i hela objektet hade inte någon signifikant effekt på medelhöjden. Detta tyder på att den spatiella artsammansättningen har större betydelse för de positiva effekterna av blandskog än artsammansättningen inom ståndorten i sin helhet. Detta antas vara på grund av nisch-komplementering och facilitering, möjligtvis via mykorrhiza interaktion. En annan möjlig förklaring är den minskade intra-specifika konkurrensen när individer av samma art är planterade med större avstånd sinsemellan. Troligtvis beror det på en nischuppdelning som tillåter de olika trädarterna att utnyttja markens tillgångar effektivare. Detta indikerar att småskalig artsammansättning är av vikt för tillväxten hos gran och tall. / In 2001 there was a serious outbreak of Gremmeniella abietina (Lagerb.) M. Morelet in the municipality of Bergvik in Dalarna, Sweden. The forest owners were forced to effectively cut their Pine stands in an attempt to halt the onslaught of the fungus. In the areas where new trees were planted after the cuttings, different compositions of species were implemented. Instead of only Pine (Pinus sylvestris), most of the new plantations consisted of spruce (Picea abies) or mixtures of the two species. In this study the average height of these replanted trees was measured to assess the success that the different species had in the different replanted areas. Spruce seemed to be the species that was best adapted to the local area because it grew significantly higher then what had been predicted. A positive effect of mixed-stands was also observed. The sample areas with three species, pine, spruce and birch (Betula pendula) had a higher average height then the sample areas that contained less species. The degree of mixture in the plantation as a whole had no significant effect on tree height. This implies that the spatial composition of species is of bigger importance then the quota of different species in the whole plantation. This could be explained by niche-complementation and by facilitation, probably via interactions between mykorrhiza. Intra-specific competition is another possible explanation for the greater height in sample areas with more species.  Most likely because a decrease in intra-specific competition allows a division of niches and therefore permits the resources in the soil to be utilized more efficiently. The implication of this being that small-scale specie composition is of importance.

I Sverige är skogen en viktig resurs, men det råder brist på bland annat skogsmaskinförare och skogsvårdspersonal. Många organisationer arbetar för att öka intresset och kunskapen om skog och skogsbruk, vilket skulle kunna påverka ungas framtida utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna studie var att beskriva vilken kunskap om och intresse för skog och skogsbruk elever i årskurs 9 innehar och om det finns ett samband mellan elevers och lärares kunskap och intresse. Vidare att beskriva elevernas gymnasieval och intresse för och syn på skogsbranschen.Sju högstadieskolor i Västerbottens län undersöktes där elever och lärare fick svara på en enkät. Enkäten innehöll ett kunskapstest och en del med bakgrundsfrågor. Totalt svarade 273 elever och 11 lärare på enkäten.Resultaten av studien visade att det inte var någon skillnad mellan pojkars och flickors kunskap och att kunskapen om skog och skogsbruk hos eleverna i huvudsak kommer hemifrån. Det fanns heller inget samband mellan elever och lärares kunskap och intresse. Av eleverna kunde 14 % mycket väl tänka sig arbeta inom skog och skogsbruk i framtiden, men intresset för skog och skogsbruk är generellt lågt bland eleverna. 9 elever sökte till ett naturbruksprogram på gymnasiet. 99,4 % svarade att även kvinnor kan arbeta inom skog och skogsbruk. / The aim of this study was to find out what knowledge of and interest in forest and forestry students in grades 9 have, to describe student’s choice of secondary school program and interest in forestry professions, and to find out if there is a relationship between students and teachers knowledge of and interest in forest and forestry. The study was performed with a questionnaire answered by 273 students and 11 teachers in Västerbotten county. The results showed that there was no difference in knowledge between gender and that much of the knowledge come from home. There was no clear relationship between students and teacher’s knowledge and interest. 9 students applied for an agricultural program in high school. 14% of the students could well imagine work in forestry in the future, but the interest in forests and forestry were generally low.

Markberedning är vanligt förekommande när återbeskogning skall ske efter en avverkning. Vilken metod som väljs styrs av olika faktorer som t ex markfuktighet, humuslagrets tjocklek och mineraljordlagrets djup. I detta arbete studeras ett försök vid SLU: s försökspark i Siljansfors, ca 20 km SV om Mora. Studien omfattar två olika försöksytor, Sf 284 och Sf 287, planterade med gran (Picea abies) år 2004 respektive 2007. Ståndorten är en moränmark, markfuktighetsklassen är frisk och vegetationstypen är blåbär- och lingontyp och är belägen cirka 210 m.ö.h.  Syftet med denna studie är att utvärdera och jämföra tre olika markberedningsmetoder med avseende på överlevnad och höjdtillväxt hos granplantor (Picea abies) under de första åren efter plantering. Vid plantering utan markberedning och utan kemiskt behandlade plantor är risken för en hög avgång på grund av skador orsakade av snytbagge (Hylobius abietis L.) stor de första åren. De markberedningsmetoder som jämfördes var högläggning, fläckmarkberedning och inversmetoden. Dessa tre metoder jämfördes inbördes samt mot att inte markbereda alls. I det totala samlade plantmaterialet var hälften kemiskt behandlat mot snytbagge. Fördelningen kemiskt behandlat och obehandlat plantmaterial var jämt fördelat i alla försök och upprepningar. I studien ingick också en utvärdering av den så kallade ”kanteffekten”, dvs. effekten av att plantorna sattes närmare än, respektive längre än 10 cm från kanten av den anlagda markberedningsytan. I juli 2009 mättes planthöjd och överlevnad på försöksytorna. Resultatet presenteras som medelvärden i form av stapeldiagram. Överlevnadsgraden höjdes med hjälp av markberedning, permetrinbehandling och val av planteringspunkt i förhållande till humuskant.  Det var framför allt högläggning och inversmarkberedning som gynnade plantornas höjdtillväxt. / Soil preparation is common when reforestation occurs after harvesting. Which method is chosen is governed by various factors such as soil moisture, humus layer thickness and depth of mineral soil. An experiment was made at SLU's experimental park in Siljansfors, about 20 km SW about Mora. The study comprises two different experimental areas, Sf 284 and Sf 287, where Picea abies was planted in 2004 and 2007 respectively. The soil is a moraine, the soil moisture class is fresh and the vegetation type is blueberry and lingonberry type. The site is located approximately 210 m above sea level. The purpose of this study was to evaluate and compare three different soil preparation methods regarding to survival and height growth of Picea abies during the first years after planting. In the case of planting without soil preparation and without chemically treated plants, the risk of a high mortality due to the damage caused by pine weevil (Hylobius abietis L.) is high during the first years. The soil preparation methods that were compared were mounding, patch scarification and the inverse method. These three methods were compared to each other as well as to no soil preparation at all. In the total aggregate plant material, half were chemically treated against pine weevil. The distribution of chemically treated and untreated plant material was evenly distributed throughout all trials and repeats. The study also included an evaluation of the so-called "edge effect", i.e. the effect of placing the plants closer than, respectively, longer than 10 cm from the edge of the scarified patch. In July 2009, plant height and survival were measured in the experimental areas. The result is presented as averages in the form of bar charts. The survival rate was increased by soil preparation, permetrin treatment and selection of planting point relative to humus edge. It was above all mounding and inverse soil preparation that favored the height of the plants.

Skogsbruket har en lång historia i Sverige och kom under 1900-talet att hamna i en rad konflikter med intressegrupper som förespråkade skogens immateriella värden. Syftet med denna diskursanalys är att redogöra för de maktrelationer som var rådande under 1980-talets skogsbruk i Jokkmokks kommun. Undersökningen ämnar i första hand att lyfta de röster som under 1980- talets skogsbruk i Jokkmokks kommun tystades av de intressegrupper som prioriterade skogens materiella värden. Hur den koloniserade har agerat och reagerat kommer följaktligen att behandlas. Undersökningen påvisar att Jokkmokks kommun blev överexploaterad under 1980-talet vilket kom att skapa maktrelationer mellan skogens intressegrupper. Avverkningarna påverkade både rennäringen och den lokala befolkningen och 1980-talet går således att ses som en fortsatt postkolonial era där en kolonial diskurs är rådande. Undersökningen visar även att det fanns möjlighet att göra motstånd men att de röster som förespråkade skogens immateriella värden försummades. / Forestry has a long history in Sweden and came during the 20th century to end up in a series of conflicts with the interest groups advocating the immaterial values of the forest. The purpose of this discourse analysis is to describe the power relationships that were prevalent during the 1980s forestry in the municipality of Jokkmokk. This study primarily focuses on highlighting the voices during the 1980s forestry in the municipality of Jokkmokk who were silenced by groups that prioritize the material values of the forest. How the colonized have acted and reacted will also be discussed. This study shows that the municipality of Jokkmokk became overly exploited in the 1980s which came to create the power relationships between forest interest groups. Felling affected both reindeer herding and the local population and it is possible to speak of the 1980s as a continued post-colonial era where a colonial discourse is prevalent. The survey also shows that it was possible to resist but that the votes in favor of the forest's immaterial values were easily neglected.

På grund av hårt skogsbruk har den generella skogsstrukturen i Sverige förändrats, vilket har påverkat ljusklimatet i skogsvattendrag. Övergången från gammal skog till yngre produktiv skog i kantzonen längs vattendrag har lett till ett strukturellt skifte mot mer enskiktade krontak som förmodligen lämnar lite utrymmer för ljus att tränga igenom. Ljus är en fundamental faktor som möjliggör många ekologiska processer i skogsvattendrag, vilket gör det till en viktig aspekt att undersöka för att kunna upprätthålla ett hållbart skogsbruk. Denna studie avsåg att undersöka ljusklimatet i skogsvattendrag, med syftet att utreda om det fanns skillnader i förhållande till skogens ålder. Studien utfördes i augusti 2020 i Stockholms län, och innefattade fem vattendrag i medelåldrig skog (40 – 80 år) samt fem i gammal skog (>140 år). Krontakstäckning uppskattades genom hemisfäriska foton tagna med en fish-eye lins vid åtta punkter i varje provlokal, och analyserades med hjälp av en mobilapplikation (GLAMA). En inventering av träd i kantzonerna utfördes enligt point-centered quarter method, och datan användes för att beräkna träddensitet, artrikedom samt absolut densitet för varje påträffad art. Resultaten visade en liten men icke-signifikant skillnad i krontakstäckning mellan ålderskategorierna, med en något högre medelprocent i gammal skog. Både medelåldrig och gammal skog dominerades av gran, och artsammansättningen var lika oavsett ålderskategori. Träddensiteten skilde sig något mellan kategorierna, med indikationer på en högre medeldensitet i gammal skog. Ytterligare studier krävs för att minska osäkerheter samt vidare öka kunskaperna om skogsbrukets effekter för att kunna bevara de akvatiska och terrestra miljöerna i skogsekosystem. / Due to intensive forestry, the general stand structure in Swedish forests has changed, which in turn has affected light availability in forest streams. The transformation from old growth to younger productive forests in the riparian zone has led to a structural shift towards a higher density and single-leveled canopies that limits light penetration. Light is a fundamental factor promoting many ecological processes in forest streams, which makes it an important feature to examine in a sustainable forestry context. This study investigated the light climate in forest streams, with the purpose to look for differences in relation to forest age. The study was conducted in August 2020 in Stockholm County, and consisted of five streams in middle stage forests (40 – 80 years) and five in old growth forests (>140 years). Canopy closure was estimated using hemispherical photos taken with a fish-eye lens at eight sample points within each site and analyzed with a mobile app (GLAMA). An inventory of trees in the riparian zone was carried out according to the point-centered quarter method, and the data were used to measure tree density, species richness and absolute density of each observed species. The results showed small non-significant differences in canopy closure between age categories, with a higher mean percentage in old growth forests. Both middle stage and old growth forests were dominated by spruce, and the species richness was the same regardless of age category. The tree density differed slightly between categories, with a tendency for a higher mean density in old growth forests. Further research is needed to reduce uncertainty and expand on the effects of forestry if we are to sustain the aquatic and terrestrial environments in forest ecosystems.