Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.

This study investigates whether two Swedish digital educational materials for the subject Swedish in secondary school can be associated with any form of discrimination or not. The study has examined the parts of the educational material that contains fiction. To achieve this goal the study has followed three research questions. The first question investigates how the educational material represents the intersectional terms gender, ethnicity, sexuality and social class. The second question investigates whether any discrimination related to the terms can be found or not. The third question investigates if and how a connection to the Swedish curriculum and its value-system can be perceived in the educational material. The results show that different forms of discrimination can be found in the analysed material. The presence of discrimination in the educational material weakens the connection to the Swedish curriculum’s value system. The study’s conclusion is that there should be a sterner outlook upon the educational material teachers use in the classroom to avoid the possibility of teaching with discriminatory material.

This study examines what kind of families that are portrayed thru a case study on digital educational materials for the upper level of the elementary school. It describes the previous research that exists in terms of family research and norms in the Swedish school. The theory part focus on aspects such as heteronormativity, the heteronormative life script and performativity and how we are affected by repeatedly coming into contact with the same representations. The method and the material collected for the thesis is based on a qualitative case study design. The results, including three teaching materials, submits the total number of representations in both text and image form, and more consistently in text form. After that, the images included in the study are presented. In the result are parts of the school's curriculum included which gives the study a perspective on what is said about the Swedish school. The results are finally analyzed from a heteronormative perspective and put in relation to the curriculum.

Denna uppsats utforskar hur lärare förhåller sig till och arbetar med eurocentrism. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärare i samhällsorienterande ämnen på högstadietanvänder eurocentrism som perspektiv i utformandet och genomförandet av sin undervisning. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av läroplansteori och frontlinjebyråkratteori. Resultatet visar att lärarna i låg grad förhåller sig till eurocentrism i sin undervisning. Ramfaktorer såsom lärarnas förkunskaper och läromedlens utformning påverkar i hög utsträckning lärarnas benägenhet att inte använda eurocentrism som teori i utformandet av sin undervisning. Vidare tolkar lärarna läroplanen som att det finns en intressekonflikt mellan skolans värdegrundsuppdrag som man menar kan ge stöd för att använda eurocentrism som perspektiv, och kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav som man menar inte ger stöd för att använda eurocentrism som teoretisktperspektiv. Slutligen visar resultatet att lärarnas uppfattningar om eleverna påverkar hur lärarna arbetar med eurocentrism.

Syftet med denna studie är att synliggöra förhållningssätt som lärare har till skolans      värdegrundsuppdrag på elevernas raster, samt hur de arbetar för att synliggöra skolans värdegrund. Denna undersökning baseras på sex informanter som observerats och intervjuats. Vi fann tre pedagogiska förhållningssätt som lärare intar under rasten, medveten-, partiell- och aningslös värdepedagogik. Medveten värdepedagogik innebär att läraren är medveten om sina handlingar och att dennes agerande grundar sig i försöka få eleverna att träna in värden i aktiviteter och lekar. Partiell värdepedagogik innebär att läraren är med och förmedlar värden till eleverna om situationen kräver det, dessa lärare är passiva i sin värdeförmedling tills det uppstår en situation eller händelse som anses som avvikande. Aningslös värdepedagogik innebär att lärare inte engagerar sig för att förmedla några värden överhuvudtaget, utan bara vistas på elevernas raster, men låter eleverna agera och handla utan att sätta regler eller ramar för hur eleverna förväntas eller bör uppträda. / <p>2020-06-08</p>

Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den värdekonflikt som finns mellan dem och skolans värdegrund framställs i samhällskunskapsböcker. Texterna jag analyserat är beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i läroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förändring som tjänar en oförtjänt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget är på grund av att de försökt städa rent partiet från främlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och främlingsfientligt samt motståndare till mångkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige. Resultatet visar att den framställda bilden av SDs politik och ideologi i många av läroböckerna står i värdekonflikt med skolans värdegrund som till skillnad från SD förespråkar bland annat mångkultur och aktiva insatser mot intolerans och främlingsfientliget. Desto fler förklaringar och komplexa beskrivningar som finns på de ideologier, begrepp och företeelser i läroböckerna som sammankopplas med SD desto tydligare visar resultatet värdekonflikten mellan dem och skolans värdegrund. Att SD beskrivs på olika sätt i läroböckerna visar på att det finns en osäkerhet i och ingen enhetlig bild av hur SD ska behandlas i skolan.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare ser ut gällande skolans värdegrundsarbete. Vi ville också jämföra informanternas åsikter om samarbetet. För att besvara syftet valdes intervjuer med två lärare samt enkätfrågor till vårdnadshavare i dessa klasser. Genomförandet av intervjuerna har skett genom ostrukturerade frågor utifrån en intervjuguide.</p><p> </p><p>Tidigare forskning visar att föräldrar i stort sett är nöjda med deras kontakt och samarbete med skolan. Viss kritik framkommer dock i forskningen som belyser att föräldrar är mindre nöjd med information från skolan när det gäller sådant som kan kopplas till värdegrund. Till exempel barnens kamratkontakter och trivsel på rasterna. Föräldrarna uttrycker behov av att deras barn får en trygg klassrumsmiljö och tillfälle att utvecklas i egen takt.</p><p> </p><p>Resultatet visade att lärare och vårdnadshavares åsikter inte helt överensstämmer när det handlar om hur samarbetet fungerar gällande värdegrunden. Lärarna<strong> </strong>anser inte själva att de ger information om värdegrunden i samma utsträckning som skolans målstyrda ämnen. Majoriteten av vårdnadshavarna upplever däremot att de har mottagit information om värdegrundsarbetet<strong>. </strong> Både lärare och vårdnadshavare har en likartad syn på vad begreppet värdegrund innebär.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism.</p><p>De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur & Kulturs läromedel</p><p>Undersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier.</p><p><em>Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna. </em></p>

Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism. De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur &amp; Kulturs läromedel Undersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier. Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare ser ut gällande skolans värdegrundsarbete. Vi ville också jämföra informanternas åsikter om samarbetet. För att besvara syftet valdes intervjuer med två lärare samt enkätfrågor till vårdnadshavare i dessa klasser. Genomförandet av intervjuerna har skett genom ostrukturerade frågor utifrån en intervjuguide.   Tidigare forskning visar att föräldrar i stort sett är nöjda med deras kontakt och samarbete med skolan. Viss kritik framkommer dock i forskningen som belyser att föräldrar är mindre nöjd med information från skolan när det gäller sådant som kan kopplas till värdegrund. Till exempel barnens kamratkontakter och trivsel på rasterna. Föräldrarna uttrycker behov av att deras barn får en trygg klassrumsmiljö och tillfälle att utvecklas i egen takt.   Resultatet visade att lärare och vårdnadshavares åsikter inte helt överensstämmer när det handlar om hur samarbetet fungerar gällande värdegrunden. Lärarna anser inte själva att de ger information om värdegrunden i samma utsträckning som skolans målstyrda ämnen. Majoriteten av vårdnadshavarna upplever däremot att de har mottagit information om värdegrundsarbetet.  Både lärare och vårdnadshavare har en likartad syn på vad begreppet värdegrund innebär.