Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten.

<p>Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten.</p>

Den här studiens syfte är att pröva det som antas vara det svenska litterära kulturarvets eventuella gestaltningar av gemensamma nationella värden. Detta görs med utgångspunkt och bakgrund i den politiska debatten kring förslaget om införandet av en nationell litterär kanon i skolan. I studien närläses tre romaner med stark koppling till det som ofta anses vara svenska litterära klassiker och som inte sällan är kandidater till en svensk litterär kanon. Vid närläsningen undersöks gestaltningar av två explicita värden ur skolans värdegrund: alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män. Den litteraturteoretiska utgångspunkten för närläsningen är ett intersektionellt perspektiv där både feministisk, postkolonial och marxistisk litteraturteori tillämpas. Den teori som antas i studien bygger även på Harold Blooms, Magnus Perssons och Martha C. Nussbaums teorier om kanon och läsning. Resultatet av litteraturanalysen visar att de värden som blir synliga vid närläsning av alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män i romanerna strider mot de värden som förmedlas i skolans värdegrund. Resultatet visar följaktligen att det är svårt att hävda att en nationell litterär kanon skulle förmedla några svenska grundvärden. Detta resultat utgör utgångspunkten för det resonemang som förs vidare i studien om förslaget om införandet av en nationell litterär kanon i skolan. Den diskussion som förs utifrån resultatet lyfter bland annat problematiken kring bristen på mångfald i kulturarvet, vikten av kritisk läsning, myten om den goda boken och betydelsen av fria litterära urval i undervisning.

Denna studie genomfördes i syfte att fördjupa kunskapen både i om hur skolans värdegrund kan ta sig uttryck i undervisningen på svenska F-3 skolor och i hur verksamma lärare reflekterar över vikten av värdegrundsarbete samt över sina egna arbetssätt. Genom att intervjua åtta lärare har vi undersökt hur de arbetar med skolans värdegrund samt hur de reflekterar över sitt eget värdegrundsarbete. Med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv har vi analyserat och kategoriserat insamlade data och sedan sammanfattat det i ett resultat. Resultatet påvisar både likheter och skillnader i värdegrundsarbetet och i hur lärare ser på värdegrunden. Lärares egen tolkning av värdegrunden är det som bestämmer hur värdegrundsarbetet får uttryck i undervisningen.

Denna studie handlar om hur litteraturen kan användas för att inom skolan arbeta med förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, samt utveckling av den egna självinsikten, som är pelare i skolans värdegrund. I just denna undersökning ligger fokus på vilken didaktisk potential den självbiografiska genren har i det arbetet. Undersökningen kommer ske genom att en analys kommer göras på boken Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Analysen kommer sedan diskuteras i förhållande till delar från skolans styrdokument. De styrdokument jag har valt att fokusera på i denna undersökning är “Läroplanen för gymnasieskolan” och “Ämnesplanen för ämnet svenska”. Undersökningen utgår från utvalda nyckelscener i boken som sedan kopplas samman med styrdokumentens innehåll i diskussionsdelen. / This study is about how literature can be used in the school to work with an understanding of other people's living conditions and experiences, as well as the development of their own self-insight, which are pillars of the school's value foundation. In this particular study, the focus is on what didactic potential is precisely the autobiographical genre in that work. The investigation will be done by doing an analysis on the book Educated of Tara Westover. The analysis will then be discussed in relation to parts of the school's governing documents. The steering documents I have chosen to focus on in this study are “The curriculum for the upper secondary school” and “The subject plan for the subject Swedish”. The study is based on selected key scenes in the book which are then linked to the contents of the control documents in the discussion sections.

This paper examines whether Reflex 123, a textbook in social studies for upper secondary school, reflects the fundamental values which are stipulated in The Swedish Curriculum and The Educational Act. The aim is thus to examine whether the textbook is producing, reproducing or maintaining discriminatory power structures relating to the social categories gender, sexuality, ethnicity and social class. Discourse analysis is applied both as a methodological and a theoretical framework due to its ontological and epistemological approach. In addition, the framework is supplemented with social constructivist theories in order to identify discriminatory power structures. The result shows that Reflex 123 is somewhat balanced in relation to gender equality. However, the result is also showing that the textbook is producing, reproducing and maintaining discriminatory power structures, especially considering the categories sexuality, ethnicity and social class. Therefore, the conclusion of the study is that Reflex 123 fails to reflect the school’s fundamental values.

The purpose of the thesis is to investigate which of the school's fundamental values issues are addressed in religious education at the upper secondary school. After that, the issues of values from the school and in religious knowledge are compared and related to Sweden's values and the values of Swedish society. This is of interest as values, both in the workplace and in school, are very much discussed. In addition, how the school's values are used and must be worked on to prepare students for society and shape students into democratic citizens. Many of the values that are raised in the school can be linked to the subject of religion without much investigation, which the work delves into later and discusses how it affects the subject, the students and the teachers.

Interdisciplinary education is something that has become much more common in schools over the years. Jan Nilsson (2007) describes Interdisciplinary education as thematic education. He points out how interdisciplinary education tends to mix multiple subjects – like arts, biology and English – together to create a whole. In this study focus has been placed on two novels written by French author Jules Verne, and how these two novels can be used in interdisciplinary education where Swedish as a subject is included. The two novels are 2000 leagues under the sea and Journey to the centre of the Earth. Subject areas discussed together with Swedish are mankind’s relationship with Mother Nature and science, as well as how the two novels can be connected to the basic values of the school system. The study has concluded that the two selected novels by Jules Verne are applicable together with interdisciplinary education, both in regard to the subject “Nature” and “Science,” as well “the basic values the of school system.” This is because 2000 leagues under the sea and Journey to the centre of the Earth, on multiple occasions throughout the novels, include scenes, quotes and plot twists where subjects like “Nature” and “basic values” which can provide material for classroom discussion.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för värdegrundsarbetet som explicit och implicit sker, när undervisningen bygger på användandet av läromedel. De värden som undersöks i studien är undervisning ska vila på vetenskaplig grund, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt värdet att aktivt delta i samhällslivet. Normkritik och värdepedagogik är uppsatsens teoretiska verktyg. Den textuella data som ligger till grund för den kunskapskritiska analysen är Arena 123 skriven av Lars-Olof Karlsson, och publicerad 2021. Det är ett läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan. Denna studie visar att läromedlet Arena 123 explicit förmedlar värden vilka speglar skolans läroplans värden. Samtidigt förmedlas kunskap som skapar motsatsförhållanden mellan grupper genom att genomgående utgå från normen, och inte kritisera normen i sig.

The aim of this study is to examine how the basic values ​​dilemma is narratively embodied in the youth novels # Seriöstdeträckernu (Long, 2017) and Hungerspelen (Collins, 2008). The research questions of the study are: • How is the narratology presented, based on how, plot, time, narrator, characters are presented? And which themes and motifs concern the novels?  • What similarities and differences can be detected between the selected novels in question of narration, themes and motifs? This study have been conducted with a literature analysis, where aspects such as the novels' plot, temporality, narrative, themes, motifs and characters have been analyzed. The analysis shows that by constructing the novels' plot based on the classic dramaturgical curve, the readers´ interest in the fable is increased. The themes and motifs of the novels concern subjects such as human rights and equality, which correlates to the core values within the Swedish school.  Intimacy and identification between the reader and the main characters is created by the use of internal focalization and a self-narrative perspective. This invites the reader to reflect on the dilemmas the characters encounter and how they might possibly think of acting in similar situations.