This research aims to highlight how the ‘boy-crisis’ affects the identities and results of boys in Swedish schools. Therefore, reasons, consequences and possible solutions are investigated in this study. The ‘boy-crisis’, I argue, may be neutralized if the entire school system, with both teachers and principals, includes a gender perspective and take the value basis and the mission of gender equality into serious consideration. In order to counteract the existing culture of students not prone to study, schools should analyze and highlight and link social gender norms to school results. Schools should promote students’ differences and therefore contribute to students’ learning potential. Every student should feel equally worthy and be treated respectfully regardless of gender. However, the results of this study presents otherwise. In schools nowadays, boys seem to be the less successfully. Therefore this study is important.

The portrayal of sexuality and gender in biology textbooks and how it reflects the school’s fundamental values. The purpose with this thesis is to see how gender and sexuality are portrayed in middle school biology textbooks. This empirical work attempts to answer three questions: • How is sexuality portrayed in middle school biology textbooks? • How is gender portrayed in middle school biology textbooks? • How does the portrayal reflect the fundamental values of the school? To answer these questions, a qualitative text analysis, based on close reading of the texts was applied to four different Swedish middle school textbooks in biology. Based on the type of texts, specific questions will be asked during this text analysis. The theoretical framework used in this work is queer and gender theory. Queer theory is the theoretical framework used to analyze gender and sexuality and includes concepts like heteronormativity and performativity. Gender theory is used to analyze context based on an interest in gender. Based on this analysis, three out of four books presented a heteronormative theme. These three books assume that most people are heterosexual, that everyone identifies with the gender they were assigned at birth and are stereotypical in their sex roles. Sometimes the books include other sexualities besides heterosexuality. But only one of the four books analyzed uses a neutral approach by not excluding different sexualities and problematizing gender roles. Two of the books deviate considerably from the school’s fundamental values by discriminating against other sexualities besides heterosexuality. In general, it was found that the books reflect the fundamental values of the school to at least some extent, although it can always be improved.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga lärares uppfattningar och upplevelser angående mångkulturalitet i deras yrkesutövning. Studiens metod är en kvantitativ enkät som även tolkas kvalitativt med utgångspunkt i Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori och Lahdenperäs interkulturella perspektiv. Resultatet visar lärares uppfattningar om hur undervisningen påverkas av kulturell mångfald, samt positiva och negativa konsekvenser med ett mångkulturellt klassrum. Slutsatsen är att definitionen av begreppet behöver tydliggöras och konkretiseras och att kompetensutveckling är avgörande för att mångkulturalitet ska kunna användas på bästa möjliga sätt i yrkesutövningen.

In this essay, textbooks in social sciences at secondary school have been studied based on the school's base and assignment. The purpose has been to study how men and women are represented and portrayed and how gender is produced in the textbooks. In addition, I have tried to see if there has any change in recent years and, if so, how it looks. The study has been based on a gender analysis and a model based on Yvonne Hirdman's gender system. To perform the study a qualitative content analysis has been made on the texts, images and captions from the textbooks. The result shows that men are more represented than women. Often, it's the pictures or the underlying meanings in the texts that weigh over to the man's advantage. According to the gender system it shows that the sexes are kept to a certain extent apart where women and men do different things. In particular, men do more things and are found in more arenas than women. The man is the norm. However, during the period for this study, they are making small changes over time which makes the books more equal.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på ifall skilda socioekonomiska bakgrunder har en påverkan på vilket betyg enskilda elever har möjlighet att nå i skolan. Vi ville även undersöka vilka åtgärder skolorna tar för att kompensera de eventuella orättvisorna mellan olika socioekonomiska klasser. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställning:“Vilken betydelse har skilda socioekonomiska bakgrunder på elevers betyg i skolan och vilka åtgärder tar skolan för att motverka de eventuella orättvisorna?”. Metoden vi använde för att kunna besvara denna frågeställning bestod av sökningar efter forskning i diverse databaser, relevanta delar från Skolverkets styrdokument och andra rapporter eller undersökningar.  Forskningen vi använt oss av är avgränsat till Sverige med några få internationella jämförelser för att kunskapsöversikten med större säkerhet ska vara mer konkret och applicerbar till just Sverige. Vi kom fram till att segregation, fria skolvalet och föräldrars studiebakgrund som ingår i individens socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för vilket betyg man har möjlighet att nå i skolan. Vad som också beskrivs ha stor påverkan är huruvida skolor uppfyller det kompensatoriska uppdraget. För att uppfylla de centrala delarna i detta uppdrag krävs bland annat föräldrainvolvering, en heterogen mångkulturell skola samt ett effektivt ledarskap. Dessa åtgärder är dock inte helt lätta att applicera eftersom det svenska skolsystemet är en viktig politisk fråga som ständigt förändras.

Denna studie syftar till att undersöka hur tre olika läromedel i svenskämnet för årskurserna 1–3 förhåller sig till skolans värdegrund avseende funktionsnedsättning. Studien har som utgångspunkt ett normkritiskt perspektiv, som utgår från att normer om fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga finns och att den som befinner sig utanför denna norm riskerar att bli diskriminerad på grund av det. Läromedlen har granskats kvantitativt och kvalitativt. I den kvantitativa granskningen har bilder och litterära karaktärer räknats för att synliggöra den relativa frekvensen av funktionsnedsatta karaktärer. I den kvalitativa granskningen av materialet har en teori om positionering använts med begreppen inkluderad och exkluderad för att tydliggöra hur funktionsnedsatta karaktärer positioneras i förhållande till icke funktionsnedsatta karaktärer. Den kvantitativa granskningen visar att det är få olika former av funktionsnedsättningar som representeras i de granskade läromedlen. Synnedsättning är den funktionsnedsättning som representeras mest frekvent, och barn med funktionsnedsättning representeras generellt i liten utsträckning. Den kvalitativa granskningen visar att de som positioneras som exkluderade alltid är karaktärer med funktionsnedsättning, medan de som positioneras som inkluderade alltid är karaktärer utan funktionsnedsättning.

Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen för värdegrundsarbete i Stora Boken om Sandvargen (2006) skriven av Åsa Lind. Syftet är även att, med elever i årskurs 1, undersöka hur förståelse för skolans värdegrund kan skapas med hjälp av boksamtal kring Stora Boken om Sandvargen. För att undersöka detta analyseras verket utifrån fenomenologisk och socialkonstruktivistisk teori. Analysen görs även i förhållande till två utvalda delar ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019) (”Skolans värdegrund och uppdrag”). Resultatet av analysen konstaterar att Stora Boken om Sandvargen har stor didaktisk potential för arbete med skolans värdegrund. Verket används sedan i boksamtal utformade efter Aidan Chambers modell, för att undersöka om och i så fall hur eleverna visar förståelse för skolans värdegrund. Boksamtalen analyseras i förhållande till de två utvalda delarna ur styrdokumenten och slutsatsen blir att eleverna på ett flertal sätt visar förståelse för skolans värdegrund. Resultatet visar hur eleverna skiftar perspektiv mellan sitt eget, karaktärer i berättelsen samt andra människor i elevernas liv och att kunna skifta och bredda sina perspektiv anses i studien vara grundläggande för skolans värdegrundsarbete.