Som lärare I svenska grundskolan förväntas vi uppmuntra och stimulera elever att bli kreativa medborgare. Det är också skolans ansvar att säkerhetsställa att elever kan omvandla idéer och handlingar på ett kreativt sätt och så fortsätter det. Men vilken innebörd har egentligen ordet kreativitet och hur uppfattas begreppet ute på skolorna? Huvudsyftet med min undersökning har varit att problematisera kring begreppet och min huvudfråga är begränsad till hur slöjdlärare uppfattar begreppet. Jag har valt en kvalitativ metod i denna strävan och jag har intervjuat slöjdlärare på en grundskola. Jag har använt mig av tre olika filter i min bearbetning av empirin, ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet, kreativitet som tänkandet och föreställande och slutligen kreativitet som något medfött. Resultatet visar att enbart de två första filtren kom till användning. Kreativitet kan vara att tillåta fantasi, att använda mallslöjd sparsamt. Det kan också vara att bryta sig fri från gammalt tänkande. Att som lärare lägga ut hinder i en skapandeprocess kan också främja kreativitet.

Jag har här försökt göra en projektredogörelse med utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhållande till ämnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gängse uppdelning mellan trä- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsättning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssätt – genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget. Dessa kallade jag för frihet och tvång, identitet och praktik samt scenen och dramat, vilka i nämnd ordning behandlade elevernas valfrihet i relation till slöjden, deras val i förhållande till identitetsskapande och, till sist, möjligheter att utmana den traditionella genusordningen. Jag kom fram till att den uppdelade slöjden, som den mestadels är organiserad med slöjdval någon gång under grundskolans senare år – där flickor väljer att textilslöjda med sina kvinnliga lärare och pojkar att träslöjda med sina oftast manliga lärare – faktiskt underblåser traditionella könsmönster. Men, jag fann också att ”tvåämnesslöjden”, då framförallt pojkar befinner sig i textilslöjdsalen, har möjligheter att utmana genussystemet, då pojkarnas textilslöjdande kan uppfattas som ett utforskande av genuskontraktets gränser, som en praktik vilken orsakar antagonism i den manliga identiteten och som på sikt har möjlighet att skapa nytt innehåll till kategorin man. I det gestaltande arbetet tog jag bland annat fasta på ovan beskrivna teman och utformade en textil berättelse om valfrihet, identitet och utforskande av genusgränser.

Byggnades utförande bygger på några enkla tankar. Ena är att jag inte ville bryta upp dom flödena som redan finns på platsen. Detta gjorde jag genom att göra “håll” i bygnaden på ett ställe där redan ett flöde gick sen fick resten av byggnaden gå i liv med flödena. Den krökta formen komre från min idé om att det är lättare att möta en mjuk form och interagera med den snarare än en plat rak form som kan upplevas som mer avisnade. Den delen som blev öppnad har på den våningen som går över öppningen admenistrationen. Detta var för att ge den en form av aktoritet, den sticker ut och lägger sig över den vägen in på skolområdet. Denna subtila gest är för att på något sätt skapa en aktoritet till skolan och en form av ordning. Idrottsalen som finns i byggnade glimtar fram lite lätt i fasnaden säd från nord nordost. Den liger nedgrävd under skolan då dom flästa idrotsalar som byggs i stockholm redan byggs ner under mark(vissa få undandtag finns). Den grävs ner för att spara på plats och föra tt den inte behöver eller ska ha direkt ljusinsläpp. Matsalen kommer ur en idé om att designen i matsalen skal försöka efterlikna en finnare resturang. Detta för att höja statusen på skolmaten. Det är en stor skilnad på hur du uplever din mat beroende på vilken miljö du sitter i. Tanken bakom byggnadens utförande är enkla. Jag ville inte bryta upp de flöden som redan fanns på platsen. Genom att göra hål i byggnaden kunde ett redan existerande flöde utnyttjas för att på så sätt få mer liv och förstärka flödena i resten av byggnaden. Den krökta formen kommer kommer från antagandet att det är mer angenämt att möta och interagera med en mjuk form är med en platt form, som gärna uppfattas som mer avvisande. Administrationen huserar på den del av våningsplanet som går över öppningen, detta för att ge en känsla av auktoritet. Idén är att genom att placera administrationen i den del som skjuter över vägen in till skolområdet så upprätthålls auktoriteten och bidrar till ordning och lugn. Idrottssalen är dolt och glimtar endast fram i fasaden sedd från nord-nordost. Den ligger nedgrävd under skolan. Detta för att spara plats och eftersom att aktiviteterna i byggnaden inte kräver direkt ljusinsläpp. Samma praxis används idag vis uppförandet av de flesta nya gymnastiksalar i Stockholm. Matsalens design är gjord för att skapa känslan av en finare restaurang. Detta för att höja statusen på skolmaten. Det är självklart att upplevelsen av en måltid skiljer sig beroende på vilken miljö man befinner sig i. / The construction's construction is based on a few simple thoughts. One thing is that I did not want to break up the flows already in place. This I did by making "a hole" in the bulding at a place where a flow went by then the rest of the building was made to go along with the flows. The curved shape comes from my idea that it is easier to meet a soft shape and interact with it rather than a flat-shape that can be perceived as more avid. The part that was opened has on the floor that goes over the opening ad administration. This was to give it a form of actoriness, it stands out and goes over that road into the school area. This subtle gesture is to somehow create an actor of school and a form of order. The sports hall that is located in the built-up glimpses emerges a bit easily in the phase grains from the north northeast. It is buried under the school when the crowded sports arena built in Stockholm is already being built underground (some exceptions exist). It is dug down to save in place and cause it does not need or should have direct light emitting. The dining room comes from an idea that the design in the dining room must try to imitate a finders resturant. This is to raise the status of school food. It is a big part of how you are living your food depending on the environment in which you are living. The idea behind the building's execution is simple. I did not want to break up the flows that were already in place. By making holes in the building, an already existing flow could be utilized in order to gain more life and strengthen the flows in the rest of the building. The curved shape comes from the assumption that it is more pleasant to meet and interact with a soft shape is with a flat shape, which is more perceived as more rejection. The administration houses the part of the floor that goes over the opening, to give a sense of authority. The idea is that by placing the administration in the part that crosses the road into the school area, the authority is maintained and contributes to order and calm. The sports hall is hidden and only appears in the facade seen from the north-northeast. It is buried under the school. This to save space and because the activities in the building do not require direct light emitting. The same practice is being used today for the construction of most new gymnasiums in Stockholm. The dining room design is made to create the feel of a finer restaurant. This is to raise the status of school food. It is obvious that the experience of a meal differs depending on the environment in which you are located.

Dokumentation and evaluation of an teachingexperiment with integration of the subjekt handikraft into thematic teatching according to the marchtalplan. / Dokumentation och utvärdering av ett undervisningsförsök med att integrera slöjd i Marchtalplanens tematiska undervisning.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur slöjdlärare arbetar med slöjd som ett sammanhållet ämne utifrån läroplanen. Ända sedan Läroplan för grundskolan (hädanefter Lgr 80, Skolöverstyrelsen, 1980), har slöjd varit ett sammanhållet ämne med ett betyg i slöjd. Trots detta är slöjden oftast uppdelad i två separata ämnen på schemat med två slöjdlärare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med två salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hårda material som trä och metall. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hädanefter Lgr 11, Skolverket, 2011a) är det stort fokus på samarbete och utifrån det har jag undersökt på vilket sätt slöjdlärare samarbetar inom ämnet slöjd.Jag har valt en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är textilslöjdslärare och trä- och metallslöjdslärare som arbetar på grundskolan. De slöjdlärare som ingår i den här undersökningen anser sig samarbeta inom ämnet slöjd.Resultaten av min undersökning visar att det förekommer olika arbetssätt inom slöjdämnet trots att de tillfrågade slöjdlärarna anser sig samarbeta, allt ifrån att nästan inte ha något samarbete alls till att samarbeta nästan hela tiden. De förutsättningar slöjdlärare har för att genomföra samarbete är organisationen, lokalernas placering, sitt eget engagemang och utbildningen. Slöjdlärarna i undersökningen har ett intresse av att samarbeta och vill gärna öka samarbetet. Slöjdlärarna ser möjligheten att tydliggöra ämnets potential i sitt samarbete eftersom ämnet utvecklar förmågor som förståelse, initiativkraft, självkänsla och problemlösning. De ser också en vinst med att samarbeta genom att slöjdlärarna delar på ansvaret, får mindre arbetsbelastning och det ger möjlighet att själva utvecklas.Några av de slutsatser som dras är att samarbetsmöjligheten underlättas i och med att slöjdsalarna ligger nära varandra i skolbyggnaden och att det finns gemensam planeringstid. Det framkommer däremot att det är engagemanget på individnivå som är avgörande för hur väl ett samarbete kan börja och fortgå. Nyckelord: engagemang, samarbete, samverkan, slöjd, slöjdprocess, slöjdundervisning

Studiens syfte i korthet har varit att ta reda på hur slöjdlärare tolkar den nationella kursplanen för slöjd i en vidare bemärkelse än själva hantverkskunnandet. I detta syfte har sex slöjdlärare med olika bakgrund intervjuats. Inledningsvis har i arbetet gjorts en översikt över slöjdämnets historia, forskning kring praktiskt och intellektuellt arbete i förening och den rådande samhällssynen på kunskap. Sedan har en tolkning av den nationella kursplanen för slöjd gjorts utifrån mitt eget perspektiv och även de intervjuade slöjdlärarnas. Resultatet som framkommit pekar på att slöjdämnets egentliga nytta är större än själva hantverkskunnandet, men svår att definiera, och att ämnets långsiktiga syfte behöver tydliggöras. Avslutningsvis har också ett eventuellt byte av namn för ämnet diskuterats, för att om möjligt i detta förtydliga dess egentliga syfte.

Syftet med denna uppsats var för det första att undersöka om slöjdlärare medvetet planerade sin undervisning för att stödja elevers språkutveckling enligt läroplanens kursplan och riktlinjer. För det andra var det att undersöka om och hur de upplever att de utvecklar elevernas språk. Problembilden har varit hur och i vilken utsträckning lärare utvecklar elever med språksvårigheter så att moment i undervisningen som stödjer språk och gynnar elever inte prioriteras bort. Utgångspunkt har tagits från läroplanens övergripande mål och slöjdämnets kursplan, sociokulturellt lärande med kommunikation och artefakter som språk och verktyg i gemensamma sociala sammanhang samt svensk slöjdforskning. Undersökningen har gjorts med kvalitativa intervjuer av fyra slöjdlärare verksamma i grundskolan åk 1-9. Resultaten visade att lärarna planerade och genomförde undervisning som stärkte elevernas språk genom ett aktivt arbete som präglades av ett sociokulturellt lärande. Praktiska gemensamma lärosituationer med riklig kommunikation dominerade språksituationerna, däremot fick skriftliga moment begränsat med tidsutrymme. Lärarnas huvudsyfte var att utveckla begrepp och slöjdspecifika ord enligt kursplanen för ämnet, medan utveckling av elevers generella språkutveckling inte var ett medvetet mål. Undersökningen visade att trots den språkutvecklingen som skedde i undervisningen fanns det både utrymme och förutsättningar för att vidareutveckla lärarnas språkarbete i undervisningen.

Syftet är att undersöka erfarenheter i form av materialkunskap för att få syn på när en process går från ett konvergent till ett divergent lärande. Undersökningen utgår från frågorna; ”På vilka sätt kan erfarenheter av materialens egenskaper bidra till ett utforskande av medierande uttryck?” och ”Hur kan jag som lärare hjälpa elever att bli medvetna om sin egen estetiska lärprocess?”. Empiri samlas genom en workshop kring uppgiften ”Taktil berättelse”, där semistrukturerade intervjuer och material-experiment görs med tre ungdomar, alla 12 år. Vid analysen tillämpas en modell för lärande om, i, med och genom” (Lindström, 2008). Resultatet visar att om erfarenheter utvecklas skapas en förutsättning för den divergenta processen, och genom att kategorisera olika moment i en estetisk lärprocess blir det synligt vilka erfarenheter och läranden som tas i bruk.

Under hösten 2022 infördes en ny läroplan i den svenska grundskolan, i vilken undervisning om och för hållbar utveckling får ett större utrymme än tidigare. Dagligen uppstår spill i form av textila rester i slöjdundervisningen och vi ställer oss frågan om dessa kan fungera som en resurs i hållbarhetsundervisningen inom slöjdämnet. Syftet med studien är att få kunskap om hur textila restmaterial hanteras inom slöjdundervisningen, samt i vilken grad lärares hantering av textila restmaterial kan kopplas till olika dimensioner av hållbar utveckling. Studien presenterar resultat från en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa inslag där 169 deltagare medverkat, samt fyra kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att deltagarna i stor utsträckning sparar textilt restmaterial och att deras motiv och lärandemål kopplat till förhållningssättet kan relateras till hållbar utveckling. Avslutningsvis diskuteras slöjdämnets tradition kring sparsamhet och traditionens bakomliggande motiv, samt skillnaden mellan att spara och att faktiskt ta tillvara textilt restmaterial.

Anledningen till att jag började skriva den här uppsatsen var att jag under mina verksamma år som slöjdlärare har blivit uppmärksammad på hur olika läromedel kan användas i slöjdundervisningen. Detta gäller både hur lärare använder läromedel som fortbildning samt hur lärarna tillverkar och använder läromedel i sin undervisning. Vidare fick detta mig att fundera på hur eleverna upplever den läromedelssituation som råder i slöjdämnet och studien landade i ett elevfokus, sex elever intervjuades via videolänk. Genom att beskriva hur eleverna har fått information om slöjduppgifternas mål och process samt redogöra för hur eleverna resonerar kring att ha en lärobok i slöjdämnet uppnåddes syftet som var att få mer kunskap om läromedel i slöjdämnet ur ett elevperspektiv. Genomgående har läroplansteori används för att skapa en ram åt studien samt att erbjuda relevanta begrepp som förklarar elevers och lärares situation. Grundad teori användes till analysen av elevernas uttalanden. Resultatet visar att de intervjuade eleverna har erfarenhet av att använda olika sorters läromedel som webbsidor, häften och bilder som inspiration. Ingen elev har dock använt någon bok som inspiration eller kunskapskälla i något slöjdarbete. Fyra av sex elever svarar att de skulle finna stöttning i en lärobok i slöjdämnet om uppgifterna fortfarande var lika fria som de är idag.