BAKGRUND:I styrdokumenten står det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgår även att lärarna ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har därför i vår undersökning tittat närmre på hur detta kan gå till och har då främst inriktat oss på hur lärare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vår undersökning på innefattar förutom musik även andra estetiska uttrycksformer såsom bild, slöjd och drama.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger kan använda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillägna sig kunskap i matematik. Vi ämnar också undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lärande.Frågeställningar: Hur går pedagoger tillväga för att ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap med hjälp av musik? Hur ser elever på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen? Hur ser pedagoger på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen?METOD:Vi har använt oss av intervju och observation som metoder i vår undersökning. Intervjuerna skedde med 22 elever, en lärare samt en lärarutbildare. Den sistnämnde intervjun genomfördes via telefon. Observationen utfördes under en kombinerad matematik och musiklektion i en klass med elever från skolår 5-6.RESULTAT:Vi har kommit fram till att man kan använda sig av estetisk verksamhet som ett pedagogiskt redskap. Musik har ett nära släktskap med matematik och att man genom att integrera dessa två ämnen kan närma sig kunskap på ett sätt som skiljer sig något från traditionell skolundervisning.

Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning. En del av syftet har även som ambition att utifrån resultaten föra ett resonemang kring elevernas möjligheter att uppnå de nationella målen. Som teoretisk ram till studien har Dewey (learning by doing), Schön (den reflekterande praktikern) och Säljö (mediering och artefakter) använts. Forskningsmetoden har inspirerats av etnografi där även självetnografi ingår. Intervjuer med nio elever, rektor och en lärare genomfördes. Observationer under elevernas tid på Kunskapsgården i Gamleby genomfördes, där även informella samtal fördes med Kunskapsgårdens slöjdlärare och medföljande lärare från Kunskapsskolan.Resultaten visar att eleverna uppskattar slöjden som ämne men att det är för lite tid. Intervjuerna och observationerna pekar åt samma håll, att det är för lite tid för att slöjdundervisningen skall klara av att fullt ut leda eleverna till måluppfyllelse. Resultaten pekar dock även på att det finns olika uppfattningar kring detta och att rektorn på skolan är av en annan uppfattning gällande slöjdtiden och möjligheterna att nå målen. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur elever beskriver tyst kunskap med fokus på slöjd. För att undersöka detta intervjuades elever i årskurs 6 utifrån en kvalitativ metod baserad på fenomenologi. Resultatet visar att de intervjuade eleverna kunde bryta ner tidigare erfarenheter av tyst kunskap, både kopplat till slöjd och fritidsaktiviteter. Eleverna värderade även den tysta kunskapen de lärde sig i slöjden högt för framtida behov och den personliga utvecklingen.

<p>Studiens <em>syfte</em> har varit att undersöka några verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssätt som gynnar denna elevgrupp. <em>Bakgrunden</em> ger en översikt av begreppet <em>en skola för alla</em>. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgångspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger på hur problembilden ser ut samt på vilka sätt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen på diagnoser samt olika förhållningssätt och strategier som kan vara användbart för verksamma trä- och metallslöjdslärare som arbetar med denna elevgrupp. <em>Metoden</em> har varit en kvalitativ<strong> </strong>intervjustudie<strong> </strong>med<strong><em> </em>s</strong>tandardiserade intervjufrågor med öppna frågor och svar.<strong><em> </em></strong><em>Resultatet</em> påvisar behov av mer utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns en brist på kompetens där lärarutbildningen inte lyckats ge sina studenter lämplig utbildning. De deltagare som visar på en stor kompetens har på eget initiativ skapat sig kunskap rörande elevgruppen i fråga. Dessa deltagare ser också lättare personen bakom diagnosen, alltså förmågan att kunna se alla elever för den de är. Resultatet beskriver allt från att några inte gör något utöver det vanliga för att anpassa undervisningen, till deltagare som har en mycket genomtänkt undervisning. Slöjden är rörlig, med mycket ljud och intryck vilket kan innebära problem för elevgruppen i fråga. Samtidigt finns det också fördelar eftersom eleverna får gå runt, prata med varandra, hjälpa varandra och ta pauser när det behövs vilket ger en tillåtande miljö. Studiens deltagare är övervägande positiva gällande inkludering av dessa elever och menar att undervisningens utformning gör skillnad för hur delaktig eleven blir. Mina förväntningar och erfarenheter innan jag startade denna studie var att slöjdlärare hade för lite kompetens att bemöta dessa elever. Delvis har jag fått detta bekräftat, men också bevisat för mig att kompetens och möjligheter finns så att även dessa elever kan erbjudas en kreativ, givande och stimulerande undervisningsmiljö.</p>

<p>Detta arbete har syftat till att undersöka huruvida ett designperspektiv på slöjd skulle kunna göra ämnet mer samhällsnyttigt. Dessutom undersöks hur design tas upp i undervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer genomförda med lärare och litteraturstudier. Intervjuerna har utgått från yrkesverksamma slöjdlärares åsikter och tankar kring slöjd samt hur de har beskrivit sin undervisning. Några av lärarna i undersökningen har någon gång arbetat med någon typ av designprojekt och funnit arbetssättet väldigt givande för både sig själv och eleverna. De tillfrågade lärarna fokuserar till stor del på görandet i slöjden, därmed får skissande och utvärdering en mer tillbakadragen plats i undervisningen. Till sist har studien visat att dessa lärare ansett att eleverna har för lite kunskaper för att ett designperspektiv skulle kunna användas för en givande undervisning i tidiga åldrar.</p>

<p>Syftet i detta arbete har varit att finna argument för slöjden som ämne i skolan. Vi har gjort en undersökning där vi använt oss av strukturerade intervjuer för att ta reda på hur 52 vuxna i vår geografiska närhet resonerar om slöjdens innehåll och värde. Vad har de lärt sig från slöjden, har de haft någon nytta av dessa kunskaper i sitt senare liv och tycker de slöjden är viktig i skolan och i så fall varför/varför inte.</p><p> </p><p>Vår studie resulterade i att alla respondenter utom en tyckte slöjden var viktig i framtidens skola och motiverade detta på varierande sätt. Vi samlade dessa under kategorier och fick ihop både starka och svaga argument för slöjden som ämne i skolan. Många av de argument våra respondenter uppgav sammanföll med hur slöjden motiveras i rådande läroplan och vad tidigare forskning säger. Dock fann vi ett argument som föll utanför vad läroplanen säger att slöjden syftar till; att slöjden är yrkesförberedande. Vi kunde också se att nyttan med slöjden är något som verkar uppenbara sig senare i vuxenlivet. Vi kunde inte se några samband mellan vilken läroplan respondenterna undervisats utifrån och hur de resonerar kring slöjden. Något som vi kom att inse i arbetets slutskede var hur vår teoretiska kunskapssyn kommit att vara en bidragande orsak till varför slöjden överhuvudtaget ifrågasätts.</p><p> </p><p>Vårt upplägg består i att först återge hur slöjden motiverats som ämne historiskt sett för att sedan komma in på den aktuella forskning som finns om slöjd. Sedan presenterar vi resultatet av vår egen studie. Avslutningsvis diskutera bland annat kunskapsbegreppets vikt i frågor som vi berört angående slöjden.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. </p><p>Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora.</p>

<p>Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning.</p>

<p>Uppsatsen är en undersökning av elevers och lärares upplevelser av lärandet i slöjden. Frågeställ-ningarna berör innehållet i lärandet, sättet att lära och syftet med ämnet. Metoden är observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever, delvis inspirerade av observationerna. Studien gjordes på två olika skolor. Antalet observationer är sju, elevintervjuerna är 17 och lärarintervjuerna fyra. I litteraturgenomgången behandlas Nationella utvärderingen 2003, vars resultat är en utgångspunkt för studien. Vidare ingår litteratur om slöjd i skolan, om mästarlära, tyst kunskap och situerat lärande. Resultatet av studien visar att när eleverna talar om vad de lär sig i slöjden kan man dela upp deras utsagor i två nivåer. Dels handlar det om uttalanden om vad de lär sig i slöjden, dels om uttalanden om vad en duktig slöjdelev kan, eller vad läraren sätter betyg på. På den första nivån handlar det framför allt om ämnesfakta, den andra nivån är mer mångfacetterad. Där handlar det ofta om över-gripande förmågor, som t ex självständighet och problemlösningsförmåga. När lärarna talar om vad lärinnehållet i slöjden är ingår båda nivåerna. Vidare visar resultatet att sättet att lära i slöjden är att lära genom att göra och att lära av varandra, både av läraren i ett traditionellt mästar-lärlingförhållande och av kamrater. Vissa delar av slöjdkun-skaperna tycks vara svåra att verbalt formulera, kunskapen kan ses som kroppslig. Eleverna upplever inte att slöjden har någon betydelse för vidare studier eller arbetsliv, utan ser en-bart vardagskunskaperna som användbara. I jämförelse med skolans övriga undervisningsämnen ses slöjd av eleverna som oväsentlig. Lärarna anser att de förmågor slöjden utvecklar är väsentliga för elevernas framtida liv. Lärarna anser också att syftet med slöjden är att utveckla hela människan. Resultaten diskuteras utifrån frågeställningarna och litteraturen.</p>

<p>Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen. Min tolkning av resultatet är att begreppen ändras och utvecklas med tiden. Det beror på när begreppet används, hur det används och av vem. Arbetet öppnar för framtida arbeten gällande begreppen och dess skillnader och likheter.</p>