Syften med studien är att undersöka läromedelsanvändningen inom textilslöjden. Mina frågeställningar har varit: Vilka läromedel finns det inom textilslöjden? Vilka faktorer är det som påverkat lärarens val av läromedel? Hur använder lärarna läromedel i sin undervisning? Vilken koppling finns det mellan styrdokumenten och läromedlen? Studien har utförts genom att göra kvalitativa intervjuer med lärare, samt undersöka vilka läromedel som fanns att tillgå i textilsalarna. De lärare som deltog i undersökningen arbetar inom ämnet textilslöjd. De är verksamma inom Umeå tätort och undervisar framför allt vid grundskolans senare år. Undersökningen visar att det finns en begränsad tillgång av läromedel att tillgå som är tillverkad specifikt för slöjdämnet. Däremot använder sig textilslöjdslärarna av ett brett läromedelsystem, av vilka den största delen är riktad mot den kommersiella marknaden. Undersökningen visar även att det är vanligt att lärare i slöjdämnen ofta tillverkar eget studiematerial för användning inom undervisningen, vilket i sin tur kan skapa en viss problematik kring den etiska aspekten av läromedelstillverkning. De faktorer som påverkar lärarnas val vid införskaffningen av läromedel är dels ekonomiska, men även vilka läromedel man har möjlighet att få tillgång till styr införskaffningen.

Syftet med detta gestaltande arbete är att ta reda på hur skiktlimning fungerar i skolundervisningen och vilka möjligheter som finns för att integrera den mer i skolan. Syftet är också att bidra med kunskap om tekniken till andra lärare. Detta är ett gestaltande examensarbete. Tre olika produkter tillverkades med hjälp av skiktlimning. Processen dokumenterades så att lärare och elever ska kunna använda dem i slöjdundervisningen. Jag gjorde även fyra olika intervjuer med fyra lärare från tre olika skolor och även en undersökning om hur produkterna jag tillverkat fungerar i en skolsituation. Resultatet visar att skiktlimning är en teknik som kan vara av intresse för elever i skolan. Det är också uppenbart att lärare inte har mycket erfarenhet och kunskap om tekniken. Slöjdlärarna medger att det finns fördelar med tekniken även om den inte används ofta i undervisningen. Slutsatsen av denna studie är att skiktlimning som teknik kan användas i grundskolan men att den verkar förekomma i liten utsträckning. Min undersökning visar att det var mycket populärt bland eleverna när de väl blev introducerade och intresserade av tekniken. / The purpose of this study is to find out how laminate bending works in school and how one could integrate it even more. The purpose is also to spread awareness of this technique. This is an examinations work. I made three different items that involve the technique laminate bending. I documented them and made manuals for those so that teachers and students in school will be able to understand them. I also made four separate interviews with four different teachers from three different schools and also investigated how the products I made work in a school context. The results show that laminate bending is a technique that can be of interest to students today. It is obvious that teachers do not have much experience and knowledge about the technique. Teachers in sloyd admit the advantages of the technique even though it is not used frequently in learning processes in school. The conclusions from this study are that the technique can be used in school nowadays but it seems like it occurs in a very small extent. It is also apparent from my investigation that it is very popular among the students, once they got introduced and interested in the technique.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlärarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hårda material och hur ett sådant arbetsätt kan se ut. Undersökningen har även försökt få svar på om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsätt där materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda på om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom ämnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för ämnet i skolan och för slöjdlärarutbildningar har jag fått en historisk tillbaka blick för vad som ingått i både slöjdlärarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlärare intervjuats som läst mot både tidigare och nuvarande läroplan för grundskolan och som har examen från utbildning med behörighet i ett eller båda materialen. Även en gruppintervju har gjorts med elever som har erfarenhet av samarbete i slöjden. Resultatet visar en viss koppling mellan samarbete i slöjden och lärarens utbildning, då främst vilken läroplan deras egen utbildning svarat emot och att det finns andra faktorer som spelar en betydande roll såsom lokaler för samarbetet i slöjdens olika material, samt att elevernas motivation ökar i viss grad med uppgifter då både hårda och mjuka material ingår.

Detta arbete har fokuserat på hur slöjdlärare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benämns med begreppet tankeslöjd. Åtta lärare har intervjuats med syfte att ta reda på hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnå de mål som kursplanen för slöjdämnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har även gjorts för att undersöka hur lärarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjälpmedel för att underlätta för elever och sig själva under lektionerna. En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring ämnet har skildrat slöjdämnet i ett övergripande svep. Resultatet visar att slöjdämnets innehåll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning är unik. Detta är föga förvånande då ämnets karaktär utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur. Ett framträdande resultat är att textil- och trä/metallslöjdlärares resonemang kring slöjdprocessens upplägg inte skiljer sig åt nämnvärt. Studiens resultat anknyts till engelska undervisningsmetoder i dess motsvarighet till slöjdämnet. Där styrs innehåll och metodik centralt genom utformade läromedel för ämnet. Om den svenska skolslöjden ska anamma detta för att uppnå en mer likvärdig bedömning och struktur av ämnet diskuteras slutligen i denna uppsats.

Syftet med denna uppsats var att jämföra diskurser med nyutbildade slöjdlärares resonemang om skolslöjd och hållbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en semistrukturerad intervjustudie där fem nyutbildade slöjdlärare ingick. Utifrån de ämnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var återbruk, materialhushållning, reparationer, teori i slöjd, ämnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. Innehållet i några av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det. Även de tre diskurserna miljödiskursen, slöjddiskursen samt skoldiskursen undersöktes i resultatkapitlet. I diskussionskapitlet undersökte jag sedan vilka av nämnda diskurser respektive tema kunde tänkas tillhöra. Jag föreslog därefter tänkbara orsaker till detta. De diskurser jag använde mig av var skoldiskursen, slöjddiskursen samt miljödiskursen. De slutsatser jag drog var att det finns sådant som tyder på att skolslöjden genomgår en förändring. Dels tycks skolslöjden vara på väg att få teoretiska inslag och dels tycks den gå en mer miljövänlig framtid till mötes.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra vilka uppfattningar lärare och elever har om lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett lustfyllt ämne och att lustfyllda situationer påverkar elevers inlärning och utveckling positivt. Frågeställningarna i detta examensarbete syftar därför till att synliggöra lärares och elevers uppfattningar om lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till lust och motivation samt strategier för att skapa lust och motivation i textilslöjden. För att svara på dessa frågor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lärare och fem elever på skolor i grundskolans senare år och på gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar på lärares och elevers uppfattningar. Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att lust gör det lättare att lära sig. Variationen av praktisk-estetiska och teoretiska ämnen skapar lust och motivation. I lustfylld textilslöjdundervisning driver elever arbetet framåt själva, de har stort medbestämmande, arbetet flyter på och de klarar av utmaningar. Orsaker till lust och motivation är inspiration, inflytande, intresse, problemlöning, görandet, visionen av en produkt, att få med sig något hem, att bli nöjd med resultat, att ha kontakt med andra, och en kunnig lärare. När lust och motivation saknas används strategierna att ta en paus, att sätta igång fast man inte har lust, hitta lust och motivation själv, att söka eller ge hjälp samt att vara positiv.

Syftet med uppsatsen är att undersöka en del av faktorerna som ledde till att Stockholms läns hemslöjdsförenings butik Hemslöjdens butik avvecklades. Genom fenomenografisk intervju som metod görs en komparativ studie mellan Hemslöjdens butik och butiken Svensk Hemslöjd om faktorerna bakom avvecklingen. Resultatet från den fenomenografiska analysen och den komparativa studien av Hemslöjdens butik och Svensk Hemslöjd visar att det är en mängd olika faktorer som ledde till Hemslöjdens butiks avveckling. Genom den fenomenografiska analysen kom det fram att det finns tre viktiga aspekter vid försäljningen av slöjd som är avgörande för framgången i en hemslöjdsbutik. Dessa tre är kunden, upplevelser och storytelling. Utöver dessa finns det även en mängd andra faktorer som påverkar en butik så som ekonomin, butikens geografiska läge, och personalen. Vid jämförelsen mellan analysresultatet och Stockholms läns hemslöjdsförenings samt Föreningen för Svensk Hemslöjds verksamheter fanns det tydliga skillnader i hur verksamheterna utvecklats och även hur butikerna utvecklats under tidens gång. Inom Svensk Hemslöjd har man tydligt arbetat med att utveckla verksamheten och anpassa den till de behov samtiden haft och vid kriser har personer anställts som kunde hjälpa till att lösa problemen. Inom Hemslöjdens butik har man också tagit hjälp vid kriser men inte utvecklat verksamheten på samma sätt som Svensk Hemslöjd. Man har bland annat hållit sig kvar vid gamla traditioner framför att bli en del av samtiden och glömt bort att göra slöjden greppbar för kunden genom berättelser och upplevelser.

Elever i grundskolans- och grundsärskolans slöjdundervisning använder matematik som ett redskap för att föra sitt arbete framåt. I Lgr 11 står det att eleven i sin undervisning ska möta två- och tredimensionella skisser samt genomföra matematiska beräkningar kopplat till skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar. Rapporten för Nationell utvärdering i slöjd 2013, visade dock att så inte alltid är fallet. Denna kvalitativa studie är genomförd på två skolor, genom lektionsobservationer i åk 4-9 samt intervjuer med elever och ett flertal slöjdlärare i kommunen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på elevers och lärares uppfattning om hur skisser och matematiska beräkningar används i slöjdundervisningen samt hur detta stämmer med gjorda observationer. Resultatet visar på att elever på högstadiet alltid genomför och använder tvådimensionella skisser alt. skiss med vyplacering. Det gällde dock inte för elever på mellanstadiet, inte heller att eleverna fick möta tredimensionella skisser, inte ens på högstadiet. Resultatet visar att både lärare och elever oftast använder matematiskt talspråk istället för adekvata matematiska begrepp, att slöjdlärare inte alltid har tillräcklig egen matematisk kunskap som krävs för att hjälpa elev att genomföra ett visst slöjdarbete och att många slöjdlärare inte heller förväntar sig att explicit undervisa i utförande av matematiska beräkningar. Elever utför många matematiska ickeverbala handlingar vilket förekommer naturligt för eleverna ju äldre de blir, eller ju djupare matematisk kunskap man besitter. Yngre elever visar oftare motstånd för att använda sig av matematik som redskap. Studien visar att elever, utan andra krav från lärare, använder den matematik man behärskar, vilket visar sig vara ca tre årskurser under den egna årskursen. Detta skulle kunna vara en möjlig förklaring till det motstånd som yngre elever påvisar, då de ännu inte har befäst grundläggande matematiska kunskaper.

Syftet med studien är att undersöka hur slöjdlärarutbildare ser på hur ämnet kanförändras utifrån Skolverkets nya skrivningar om digital teknik i slöjden. Resultatet visar attslöjdlärarutbildarna generellt är positiva till slöjdens framtid men att det fnns ett antal farhågorsom är viktiga att diskutera och förhålla sig till. Att slöjdämnet kommer påverkas av de nyaskrivningarna i Lgr11 är självklart, men hur mycket råder det delade meningar om. Myckethandlar om hur man väljer att defniera digital teknik, och vilka värderingar man väljer att läggai den defnitionen.Att undersöka framtiden är viktigt för att kunna göra välgrundade val om framtiden. Jagförsöker i denna undersökning göra ett inlägg i debatten om slöjdens utveckling. Studien harfokuserat på lärarutbildare då deras syn på ämnet påverkar nästa generations lärare.

Målet med denna uppsats var att undersöka hur slöjdforskning och kursplanen för slöjd från 2011 relaterar till varandra. Detta har gjorts genom fördjupade litteraturstudier inom fältet för aktuell slöjdforskning och kursplanen för slöjd från 2011. Innehållet från dessa områden har sedan sökts igenom efter likheter och skillnader. Resultatet visar att innehållet till övervägande del är mycket lika varandra. Därför dras slutsatsen att ämnesexperterna som tog fram kursplanen är väl insatta i den aktuella slöjdforskningen och i ett vidare perspektiv ger detta ett större förtroende för regeringen som är de som står bakom kursplanen för slöjd. Något som inte finns med i kursplanen för slöjd från 2011 är dock vilken positiv effekt interaktion mellan elever kan ge samt att de genom att kunna ge och få kritik från andra elever utvecklas både i sitt eget arbete men också som personer då de får syn på sin lärprocess. Dessa två punkter ser jag som möjliga utvecklingsområden vid en eventuell revidering av kursplanen för slöjd.