Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en inblick i hur lärare undervisar i so idag. Vi vill också se vad styrdokumenten säger om so-ämnena och utifrån litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur vi själva skulle vilja arbeta. I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger där även en kortfattad historisk tillbakablick. Därefter följer en litteraturgenomgång där vi valt att redovisa de böcker vi använt var för sig. Eftersom syftet delvis är att ta reda på hur man arbetar med so i skolan idag ansåg vi det nödvändigt att göra en empirisk studie. Vi intervjuade elva lärare med olika inriktningar och stadier, varav en outbildad, på fem olika skolor. För att få en helhetsbild valde vi att intervjua lärare från årskurs 1-9. Vi presenterar intervjuerna med lärarna var för sig i löpande text eftersom vi anser det bli mer lättförståeligt då. Efter dessa följer en resultatdiskussion där vi bland annat tar upp att alla lärare som vi har intervjuat arbetar, mer eller mindre, integrerat med de olika so-ämnena och att de flesta prövat att arbeta tematiskt. Alla lärarna tycker att geografi är ett mycket viktigt ämne och det dominerar so-undervisningen i de lägre stadierna. Man kan även se att de arbetar mycket med historia. Ämnet samhällskunskap återkommer i nästan alla intervjuer när det gäller aktuella händelser. Det som förvånade oss var hur lite religionsämnet förekom i intervjuerna med lärarna på de lägre stadierna. De flesta lärarna försöker att variera sin undervisning genom att arbeta på olika sätt och att ha olika redovisningsformer. För att skapa ett bra klassrumsklimat säger de flesta att det är viktigt att det är tryggt och lugnt och att man har roligt tillsammans. Arbetet avslutas med en slutdiskussion där vi relaterar litteraturen till intervjuerna och här kan man bland annat se att en likhet är att de tar upp integrering som en viktig del i undervisningen. Här diskuterar vi även våra egna åsikter och hur vi skulle vilja arbeta, bland annat hur viktigt det är att eleverna får en helhet i undervisningen.

<p>Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en inblick i hur lärare undervisar i so idag. Vi vill också se vad styrdokumenten säger om so-ämnena och utifrån litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur vi själva skulle vilja arbeta. </p><p>I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger där även en kortfattad historisk tillbakablick. Därefter följer en litteraturgenomgång där vi valt att redovisa de böcker vi använt var för sig. </p><p>Eftersom syftet delvis är att ta reda på hur man arbetar med so i skolan idag ansåg vi det nödvändigt att göra en empirisk studie. Vi intervjuade elva lärare med olika inriktningar och stadier, varav en outbildad, på fem olika skolor. För att få en helhetsbild valde vi att intervjua lärare från årskurs 1-9. Vi presenterar intervjuerna med lärarna var för sig i löpande text eftersom vi anser det bli mer lättförståeligt då. Efter dessa följer en resultatdiskussion där vi bland annat tar upp att alla lärare som vi har intervjuat arbetar, mer eller mindre, integrerat med de olika so-ämnena och att de flesta prövat att arbeta tematiskt. Alla lärarna tycker att geografi är ett mycket viktigt ämne och det dominerar so-undervisningen i de lägre stadierna. Man kan även se att de arbetar mycket med historia. Ämnet samhällskunskap återkommer i nästan alla intervjuer när det gäller aktuella händelser. </p><p>Det som förvånade oss var hur lite religionsämnet förekom i intervjuerna med lärarna på de lägre stadierna. De flesta lärarna försöker att variera sin undervisning genom att arbeta på olika sätt och att ha olika redovisningsformer. För att skapa ett bra klassrumsklimat säger de flesta att det är viktigt att det är tryggt och lugnt och att man har roligt tillsammans. Arbetet avslutas med en slutdiskussion där vi relaterar litteraturen till intervjuerna och här kan man bland annat se att en likhet är att de tar upp integrering som en viktig del i undervisningen. Här diskuterar vi även våra egna åsikter och hur vi skulle vilja arbeta, bland annat hur viktigt det är att eleverna får en helhet i undervisningen.</p>

Litteracitet har kommit att bli ett samlingsbegrepp för den läs-, skriv- och räkneförmåga som krävs för att kunna navigera i dagens demokratiska samhälle. Elever behöver således utveckla olika litteracitetsstrategier för att kunna ta till sig väsentlig kunskap och detta är särskilt centralt inom SO-ämnena. Denna kunskapsöversikt syftar till att kartlägga och analysera forskning om ämnesspecifik litteracitet inom SO-ämnena med fokus på grundskolans årskurs3-9. För att kunna uppnå syftet undersöks det via tre frågeställningar: Vad kännetecknar aktuell forskning om ämnesspecifik litteracitet inom SO-ämnena med fokus på åk 3-9? Hur framställs begreppet litteracitet med fokus på SO-ämnena i aktuell forskning? Vilka gynnsamma strategier för ämnesspecifik litteracitet i SO-ämnena kan identifieras i forskningen? Nio olika studier ligger till grund för denna kunskapsöversikt som valdes ut genom systematiskt arbete. Litteratursökningen utgick från specifika urvalskriterier och sökord medgrund i syfte och frågeställningar. Samtliga artiklar granskades och kodades systematiskt utifrån begreppen litteracitet och strategier. Majoriteten av studierna har kvantitativ ansats men några har även en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och en har kvalitativansats. Enligt resultatet av forskningen delas begreppet litteracitet upp i dels generell litteracitet, dels ämnesspecifik litteracitet men båda innehåller förmågor och strategier som är väsentliga att utveckla för att förvärva djupare kunskaper. Dessutom visar resultatet frånforskningen att explicit undervisning om litteracitetsstrategier i SO-ämnena är väsentligt för att kunna utveckla ämneskunskaper. Särskilt viktigt är det i mellanstadiet då texterna eleverna möter är allt mer komplexa och ämnesspecifika. Vår slutsats blir således att undervisning om ämnesspecifika litteracitetsstrategier blir centralt för lärare i synnerhet i SO-ämnena för att öka elevernas ämneskunskaper.

I SO-undervisning möter eleverna en mängd olika ämnesspecifika texter, vilka kräver en god läsförståelseförmåga. Internationella studier visar dock en negativ utveckling av läsförståelse bland svenska elever. Statliga insatser har därför genomförts för att utveckla alla lärares kompetens inom läsförståelse oavsett undervisningsämne. En av de insatser som implementerats framhåller vikten av läsförståelsestrategier som en del av att främja elevers läsförståelse.    Med grund i ovanstående har syftet med denna studie varit att undersöka lärares syn på läsförståelse inom SO-ämnena samt vilka läsförståelsestrategier som används och hur de används. Läsförståelse utifrån Westlund (2013; 2015) har genomgående styrt studiens utformning. Denna teori framhåller följande läsförståelsestrategier: att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. Undervisning av dessa strategier ska ske på ett explicit sätt så att eleverna kan använda strategierna metakognitivt. Den datainsamlingsmetod som använts för att få kunskap om detta är semistrukturerade intervjuer. Fem undervisande lärare i något av SO-ämnena i mellanstadiet intervjuades. Analys av empirin gjordes med hjälp av kodning i enlighet med teorin efter att samtliga intervjuer transkriberats.   Resultatet från studien visar att lärare främst använder sig av läsförståelsestrategierna att förutspå och att sammanfatta. Det var få lärare som använde sig av strategin att ställa frågor i enlighet med teorin. Samtliga lärare beskrev en aktivitet kopplat till strategin att reda ut oklar-heter, vilket visar att lärarna använder strategin delvis enligt teorin. När det gäller metakognitivt tänkande uttryckte inga av lärarna explicit detta i samband med läsförståelsestrategierna, men två lärare beskriv detta implicit. Från lärarnas utsagor kan urskiljas en positiv syn på läsförståelse i SO-undervisning. Trots den positiva synen varierade lärarnas beskrivningar av läsförståelsens plats inom SO-ämnena. En aspekt som diskuterades i relation till tidigare for-skning var att resultatet visade att lärare fokuserar på att förklara ämnesspecifika begrepp för eleverna, vilket också befintlig forskning visar vara det lärare i huvudsak gör. Förklaringar av ämnesspecifika begrepp är dock inte tillräckligt för att stödja läsförståelse. Denna studie lyfter fram att det behövs kompetensutveckling om explicit undervisning av läsförståelsestrategier för SO-lärare. Detta är nödvändigt för att höja elevernas läsförståelseförmåga men även för att de självständigt ska kunna ta till sig den kunskap som krävs för att kunna verka och leva i samhället.

Författaren av studien menar att det i dagens samhälle är viktigare än någonsin att främja elevers känsla av samhörighet och solidaritet med människor oavsett bakgrund och tillhörigheter. Denna studies syfte är att bidra med insikter om hur några lärare inom SO-ämnena och i skolvardag beskriver att de tänker kring och arbetar med att utveckla lågstadieelevers känsla av samhörighet och solidaritet med alla människor oavsett bakgrund och tillhörigheter. För att uppfylla studiens syfte har fyra lärare som arbetar i åk 1-3 intervjuats djupgående kring hur de uppfattar skolans uppdrag att utveckla elevers känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen samt hur de inom SO-ämnena och i skolvardag arbetar med att utveckla elevers känsla av samhörighet och solidaritet med alla människor oavsett bakgrund och tillhörighet. I intervjuerna framgår det att lärarna ofta ser arbetet med trygghet, samhörighet och samarbete i den egna klassen som grundläggande för att utveckla elevernas känsla av samhörighet och solidaritet med människor oavsett bakgrund och tillhörighet. Lärarna belyser också vikten av att bemöta de frågor och diskussioner som uppstår i vardagen. De menar att de arbetar med att utveckla elevernas känsla av samhörighet och solidaritet både inom SO-ämnena och centralt innehåll där, men framför allt kontinuerligt inom alla ämnen och "vid sidan om" ämnena. De tar upp att arbetet ofta sker genom det förhållningssätt de har till eleverna och genom att de bemöter, diskuterar och hanterar situationer som uppstår i barnens vardag oberoende av vilket ämne de arbetar med. Lärarna talar även om hur samarbetsövningar och lek är ett viktigt bidrag. Detta arbete "vid sidan om" ämnena talar de ofta varmt om och även om inte lärarna direkt kopplar detta arbete till SO kan författaren av studien ändå se att det finns kopplingar till det som står i SO-ämnenas kursplaner, och särskilt samhällskunskapsämnet. Resultatet av studien analyseras med hjälp av ett pragmatiskt synsätt och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning och bakgrund.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera relevant forskningsunderlag som behandlar ämnesövergripande undervisning i SO. Kunskapsöversikten kommer att besvara frågan: “Vad säger forskning om ämnesövergripande undervisning inom SO-ämnena?”. Detta arbete presenterar, undersöker och jämför vetenskapliga texter med utgångspunkt i ämnesrelaterad forskning. Sökningar i olika databaser har resulterat i ett brett utbud av källor som berör ämnet. Kunskapsöversikten är uppbyggd av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Genom hela vår kunskapsöversikt är det tydligt att ämnesövergripande undervisning skapar en helhet och ett sammanhang. I kunskapsöversiktens slutsats presenteras en sammanfattning utifrån arbetets övergripande frågeställning. Ämnesövergripande undervisning kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna men arbetssättet ställer högre krav på lärare utifrån en bedömningsaspekt.

Det här examensarbetet omfattar och utgår från en kvalitativ studie som grundar sig på empiri kring den formativa bedömningen. Det förekommer rikligt med evidens ur tidigare forskning i området och flera bedömningsforskare förespråkar implementering av formativ bedömning i undervisningen. Dock lyfter Skolinspektionen att SO-lärare har svårigheter med att planera för bedömning och att lärare saknar kunskaper om den formativa bedömningen. Vår studie har därför analyserats utifrån de fem nyckelstrategierna ur den formativa bedömningen. Vi presenterar fyra verksamma lärares kunskaper om den formativa bedömningen i vår empiriska undersökning samt hur de använder arbetsmetoderna i SO-undervisningen. Informanterna har olika behörigheter, erfarenheter, åldrar och intressen samt arbetar i olika kommuner i Skåne. Studiens resultat kan dock inte generaliseras, därav är reliabiliteten låg. Validiteten däremot är hög. Internationell forskning kring formativ bedömning såväl som nationell forskning med skrifter och rapporter från både Skolverket och Skolinspektionen har lyfts in och redogjorts för i ett avsnitt. Därefter presenteras metoden som ligger till grund för den empiriska studien tillsammans med tillvägagångssättet för intervjuerna. Vidare presenteras resultat ur den empiriska undersökningen med tillhörande analys som är kopplad till de fem nyckelstrategierna, vilka vi som sagt använt som analysverktyg. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarnas definition, tankar och åsikter om begreppet formativ bedömning skiljer sig från varandra. Det framkommer också att arbetsmetoderna används på olika sätt och att det varierar hur mycket de olika lärarna använder dem i sin undervisning. Slutligen avslutas texten med en slutsats där empirin, professionens roll, idéer om fortsatt forskning inom området och hur den kan se ut presenteras och diskuteras.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i årskurs 7-9. Intervjufrågorna grundas på studiens frågeställning: Vilka faktorer påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år? Svaret på frågeställning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade av olika faktorer som påverkar deras skolmotivation i SO-ämnena. Synpunkter som skicklig lärare, ämnet-intresse och verklighetsförankring,möjligheten till inflytande över undervisningen, skol-och socialmiljö, klasskamrater och föräldrar, betyg och andra belöningar är något som anses som avgörande för påverkan på elevers skolmotivation. Denna studie kan ses som grund för lärares kunskap om elevers motivation och ligga till grund för fortsatt forskning inom ämnet.

Barnfetma är ett av de största folkhälsoproblemen i detta århundrade och svenska barn blir mer stillasittande. Med hjälp av fysisk aktivitet kan barnen få en bättre hälsa samtidigt som det gynnar deras kognitiva utveckling. Syftet med min studie är att skapa kunskap om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevernas lärande i SO-ämnena samt deras klassrumsklimat. Undersökningens resultat analyseras utifrån Deweys syn på utbildning inom pragmatismen där bland annat lek och aktivitet samt social miljö utvecklar elevernas lärande som en demokratiskapande process. Undersökningen genomfördes på en skola som deltar i ett pulsprojekt samt arbetar ämnesintegrerat med SO-ämnena och svenskämnet. Genom gruppintervjuer och observationer av elever i årskurs sju har resultatet visat att fysisk aktivitet ger positiva effekter på elevernas lärande i SO-ämnena samt på deras klassrumsklimat. Eftersom eleverna arbetar ämnesintegrerat ger fysisk aktivitet även positiva effekter på elevernas lärande i svenskämnet. Dock visade även resultatet att stress i form av tidspress är en del i elevernas skolvardag och bidragande faktorer som nämns är tidiga morgnar, ombyten och korta raster. Slutsatsen är att fysisk aktivitet bör vara en självklarhet i elevernas skolvardag under förutsättning att det finns tillräckligt med tid till ombyten och rast innan nästa lektion.

Denna studie grundar sig i frågeställningen ’Hur påverkas SO-lärares prioriteringar i det centrala innehållet och undervisningen av samhällsförändringar?’. Frågeställningen besvaras genom att analysera tidigare forskning och en empirisk undersökning i form av tre intervjuer med SO-lärare i den svenska grundskolan. Läroplanen är en styrande faktor för all undervisning i den svenska grundskolan, men det finns även andra påverkansfaktorer. Samhällsförändringar kan vara en sådan påverkande faktor. Transformeringen av läroplanen är en annan faktor, det vill säga hur läraren tolkar den skrivna kursplanen för sitt ämne till den faktiska undervisningen. Centrala tankegångar i den teori som studien använder sig av, läroplansteori, är vad som anses vara viktig kunskap vid en viss tidpunkt men även hur detta synliggörs i undervisningen. Vilket kan liknas vid de didaktiska centrala frågeställningarna vad, hur och varför? Resultatet visar att samhällsförändringar påverkar både läroplanens innehåll och själva undervisningen, men på olika sätt. Samhällsförändringar är endast en av flera påverkande faktorer för undervisningen och det är bland annat lärarens intressen som påverkar hur denne väljer att koppla sin undervisning till aktuella händelser och samhällsförändringar.